Fredag betyder såklart en ny författarintervju. Idag får ni möta Anne-Marie Schjetlein!

Anne-Marie, vill du berätta lite om din senaste bok, Döden ingen ser?
– Döden ingen ser är den tredje boken i serien om kirurgen Andreas Nylund. Det är en spännings-och relationsroman i sjukhusmiljö som utspelar sig i Halmstad med omnejd. I de två första böckerna använde jag sjukhusvärlden som en passande kuliss till spänning. I Döden ingen ser, ville jag belysa hur det kan vara att arbeta i sjukvården idag. Hur en pressad arbetsmiljö kan vara ett hot mot patientsäkerheten och orsaka allvarliga vårdskador. Jag ville beskriva hur det kan kännas för sjukvårdspersonal att bära oron på sina axlar, över att missa något eller begå misstag. Och eftersom det är en deckare så skruvar jag intrigen flera varv och undrar vad som skulle hända om någon i teamet försökte dölja att något gått fel.

Hur kom du på att böckerna skulle utspela sig i sjukhusmiljö?
– Jag följde helt enkelt rådet; Gräv där du står. Jag är sjuksköterska sedan många år och sjukvården är en kultur jag känner väl. Dessutom står livet ofta på sin spets och livet på ett sjukhus pendlar mellan ytterligheter. Liv och död. Hopp och förtvivlan. Glädje och sorg. Som sagt en passande miljö för spänningsromaner/deckare.

Hur fungerar det att kombinera arbetsliv, privatliv och författandet?
– Då barnen är stora så fungerar det riktigt bra. Sedan lever jag ofta i skrivbubblan vilket kan vara komplicerat i privatlivet, men jag lever med en man som forskar så vi jobbar ofta parallellt och respekterar varandras skrivtid. Sedan ett år tillbaka är jag heltidsförfattare men arbetar extra på Danderyds sjukhus.

Vad har du för planer gällande din serie? Får läsarna mer av Andreas?
– Kanske det … vi får se hur många som önskar läsa mer om honom och hans komplicerade liv.

Vad har du för drömmar när det gäller skrivandet?
– Att skriva många böcker och utvecklas som författare. Och självklart att nå fler och fler läsare.

Vilka tre böcker skulle du ta med dig till en helt öde ö?
– Den var svår, skulle vilja säga att jag tar med paddan ha ha. Men okej, jag tar med mig Bibeln för att läsa pärm till pärm som tidsfördriv. En diktsamling med våra stora svenska poeter för att finna tröst och hopp i orden. Till sist tar jag med mig ett oändligt anteckningsblock för framtida bokidéer.