Snart är det påsk och Simona ser fram emot att tillbringa en vecka med sin mormor i Åhus. Men något är fel. Mormor är trött och tankfull. Och Simona hör knarrande steg från Suckarnas rum. De stora stenstatyerna i trädgården flyttar sig hela tiden, och varifrån kommer de mystiska rösterna på de gamla kassettbanden? Rösterna som ber Simona att skynda sig, innan det är för sent. Simona tar hjälp av sina kompisar Billie och Aladdin för att lösa gåtan.

Så kom vi till sista delen i den här trilogin av Kristina Ohlsson! Som ni vet sedan tidigare gillar jag Kristinas deckare för vuxna och har länge varit lite sugen på att läsa någon av hennes barnböcker. Nu såhär i efterhand ångrar jag det inte en sekund.

De tre böckerna har haft varsin protagonist men samtidigt har vi fått träffa dem allihop. Vi har fått veta mer om karaktärerna, varit delaktiga i spännande mysterier och även hört om gamla historier. I Stenänglar är det Simona vi får följa och hennes historia gjorde helt klart mest intryck på mig. Hon har en fin relation till sin mormor och det märks att hon har betytt mycket för Simona under uppväxten. Mormors framtid känns lite förutsägbar men det är ingenting jag hakar upp mig på utan vill bara läsa mer om henne och Simona, kassettbanden och Åhus.

Ja, det är en trilogi jag varmt kan rekommendera vare sig man är 9 år eller 28 år. Givetvis måste man vara beredd på att böckerna är skrivna till en yngre målgrupp men är man det så är det bra böcker. Jag kan tänka mig att de passar väldigt bra som högläsningsböcker också!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Kristina Ohlsson
Uppläsare: Hanna Schmitz
Serie: Glasbarnen #3
Utgivningsår: 2015
Förlag: Lilla Piratförlaget
Läst färdigt: 10 januari 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus