Veckans topplista v.39 – Crimetime: De bästa svenska deckarna i år

Tisdag igen och det innebär såklart en ny topplista inne hos Johannas Deckarhörna. Denna veckan ska vi lista de fem bästa svenska deckarna hittills i år och det var faktiskt ganska roligt. De jag har listat är helt utan inbördes ordning.

*Patrioterna av Pascal Engman. Det var inte så länge sedan jag läste den och jag blev glatt överraskad. Nu läser jag hans andra bok, Eldslandet, som nyligen kommit ut. Jag har höga förväntningar.

*Skendöda av Louise Boije af Gennäs är del två i Motståndstrilogin. Även första delen i den här trilogin var riktigt bra men Skendöda var snäppet bättre.

*Ögonvittnet av Anna Bågstam hade väntat länge på hyllan innan jag tog tag i men vilken bok, vilken spänning.

*Annabelle av Lina Bengtsdotter är också en väldigt bra deckare som jag läste i början av året. Nu har författarens nya bok kommit ut som jag hoppas kunna sätta tänderna i snart.

*Vit syren av Cecilia Sahlström är inte riktigt lika självklar på listan som de fyra ovan men det var en väldigt bra bok som jag absolut kan tipsa vidare om. Jag tror det har kommit fler böcker i den serien också så de kanske jag skulle spana in?

Vilka är de bästa deckarna ni har läst i år?

Kåda av Ane Riel

Det är inte alltid så lätt för Liv att förstå sin omvärld. Då är det tur att hon har en pappa som Jens, som är så duktig på att förklara allting: Varför mamma blivit så stor att hon inte kan lämna sovrummet, varför man inte ska gå i skolan. Och framför allt varför man måste döda farmor…

Den här boken har stått alldeles för länge i min bokhylla, oläst. Nu kände jag att det var dags och läslusten var på topp.

I boken får man följa allt från att Livs föräldrar blir ett par till att Liv blir äldre och mycket hinner hända under dessa år. Liv får vara med om saker som inget barn borde få vara med och lever mer eller mindre i misär. Livs föräldrar försöker dölja att hon finns, pallar upp kartonger för alla fönster och bryr sig inte om att städa hemma. De låter dessutom Liv springa och snatta mat till familjen och verkar inte bry sig så mycket om någonting. Pappan har skuldkänslor sedan Livs tvillingbror plötsligt dött och mamman blir allt mer sängliggande.

Dels får vi följa Liv i allt hon gör på gården. Hur hon håller sig undan andra människor, hur hennes relation till föräldrarna är och hur hemsk hela situationen är. Vi får också följa berättelsen genom brev från Livs mamma till Liv. Där försöker mamman ge någon slags förklaring till hur allt blev som det blev.

Det är en bra och välskriven bok men jag hade faktiskt hoppats på mer. Jag trodde först att boken var lite mer åt thriller eller spänning men det skulle jag inte påstå såhär i efterhand. Berättelsen i sig är givetvis mycket hemsk men jag står också oförstående till många av karaktärernas handlingar och blir irriterad. Det är helt klart en berättelse som kan skapa diskussion och reflektion.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Ane Riel
Utgivningsår: 2017
Förlag: Modernista
Utläst: 24 augusti 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Snö av Jakob Mjöbring

Katja Lyss är polis och före detta professionell friåkare med en specialtjänst inom NOAx som hanterar brott med internationella förgreningar. Hennes skidsemester i Kittelfjäll strax innan jul avbryts av ett vedervärdigt dubbelmord i en renvaktarstuga långt ut i den väglösa och förstummande vackra Västerbottniska fjällvärlden. Samtidigt som snön vräker ner och sakta men säkert suddar ut alla spår ger sig Katja ut på en jakt som tar henne från Kittelfjäll till Paris och tillbaka ut i de branta och vita vidderna. Katja försöker tyda spåren i snön som pekar såväl bakåt mot forntiden som in bakom kulisserna i dagens digitala värld, styrd av enorma datamängder och trångsynta algoritmer. I alla tidevarv verkar sökandet efter mer information vara det väsentliga, men frågan är om någon längre vet vad som är korrekt information?

Även den här boken är spännande och går snabbt att läsa. Vi får återigen följa med till iskylan, snömängderna och det karga landskapet i Norrland. Just miljöer och beskrivningar är något som Mjöbring är riktigt bra på. Även om det verkar både galet mörkt och ruggigt kallt blir jag allt mer sugen på att åka uppåt i landet och uppleva dessa miljöer.

Katja Lyss har här fått någon slags hjältestämpel efter händelserna i den senaste boken och ja, vem gillar inte tuffa kvinnor på väg uppåt i karriären? Det blir dock lite för mycket här. Hon beter sig väldigt naivt, stampar på vakter för att komma undan och springer sedan. Det är många händelser i boken som känns lite väl orealistiska och det är också där boken tappar lite enligt mig. Katja försätter sig i väldigt märkliga situationer tack vare att hon aldrig, jag menar aldrig, tänker efter före. Vissa poliser kanske fungerar så men hon måste väl ha fått ett specialuppdrag av en anledning, eller?

Lite roligt med en släng av Frankrike i boken också! Pierre fastnade jag för nästan direkt.

Tredje boken ligger här hemma och väntar så jag gissar att den kommer att bli läst inom kort. Den ska dock utspela sig före de andra två så det blir nog intressant. Vi kanske får veta lite mer om Katjas bakgrund.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Jakob Mjöbring
Serie: Katja Lyss #2
Utgivningsår: 2018
Förlag: Lind & Co
Utläst: 27 februari 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Intervju: Gunilla Bergstrand

Idag är det fredag och jag tänkte bjuda på en ny intervju, denna gången med författaren Gunilla Bergstrand. Varsågoda!

Så, vill du börja med att berätta lite om böckerna du har skrivit?
– Jag har skrivit deckarserien Morden i Dalarna. Huvudperson är kriminalinspektör Hannah Järnerud. Böckerna är mörka och normöverskidande. Lite Borlänge Noir. Jag backar inte för tunga ämnen, men böckerna innehåller är även mycket kärlek och vänskap. Blinka Lilla Stjärna är den första av de tre fristående böckerna i serien. Det är mycket ilska med i den boken. Och passion, längtan och kärlekstörst. Barnet i Kupolen, som är del två handlar mycket om vedergällning och om att få ett avslut. Där har Hannah tagit mer plats. I bok tre, Bindgalen, som kommer ut andra februari har Hannah mognat en hel del. Den boken är mer avskalad och naken. Vem är kvinnan som hittas i ett badkar på mentalvårdsmuseet i Säter? Finner Hannah det hon så innerligt söker? Kanske, ni får läsa själva!

Var det självklart att det skulle bli deckare eller hur gick tankegångarna?
– Det var självklart att det skulle bli spännande böcker. Eller en spännande bok. Jag visste inte från början att det skulle bli en serie, men karaktärerna vägrade ge sig, så jag fortsatte och vips så var de tre. Om böckerna kan jag säga att det märks att jag dras till berättelser om ondska. Jag vill förstå varför folk gör som de gör mot varandra. Vad som händer i människor när de reagerar på sådant de blivit utsatta för. Att det till slut blev kriminalinspektör Hannah Järnerud som krävde frontplatsen i berättelserna gjorde att vi hamnade på deckare istället för thrillers. Men jag tassar gärna över gränsen till skräck och har bäddat in vissa övernaturliga inslag. Och miljö. Det är mycket Dalamiljö och brukskänsla. Det som överraskade mig är att böckerna handlar så mycket om karaktärernas relation till varandra och till samhället. Men mina karaktärer överraskar mig hela tiden. Vem vet, det kanske blir en feelgood tillslut. Med skräckinslag. Och kärlek. Vi behöver alla kärlek.

Vad anser du är det mest utmanande med att vara författare?
– Dosen av självkritik som man ständigt häller över sig själv. Den dyker upp som en hink med självlysande färg ovanpå dörren varje morgon när man lämnar sovrummet. Toppa det med lite hybris så har du gjutformen för en författare. Skämt å sido. Det mest utmanade är att ta sig i mål! För att lyckas med sitt skrivprojekt måste man vara envis som en åsna och därtill omge sig med proffsigt folk. Jag har lärt mig den hårda vägen. Så lita på mig när jag säger att man måste anlita en lektör, korrekturläsare och en redaktör. Glöm inte formgivare också, men det sista gäller om du är egenutgivare annars får du hjälp av förlaget. Så våga utmana Jante, för det är bara du som kan skriva din berättelse.

Hur ser det ut där du sitter och skriver?
– Mjukt, gosigt och med en fisande boxerhund över benen. Jag ligger i sängen eller soffan och klurar på mina berättelser. Det sägs att för att skriva en bok måste man varje dag slå ner rumpan på stolen. Det gäller inte för mig. Den mesta skrivartiden gör jag i huvudet, när jag inte kladdar ner förvirrade idéer i anteckningsboken eller på gamla kvitton från botten av handväskan. Jag spelar in alla mina berättelser på diktafon. Det är där de blir till. Det blir många ljudfiler, men det spar på miljön och är snällare mot handleder och kropp. Det finns även ett litet kontor med ett litet vitt skrivbord och en stor spegel där jag klistrar upp mina post-it till synopsis. På väggen hänger mina röda hörselkåpor som jag använder när jag behöver ha det tyst. Är jag i ett skrivflow finns inget som kan störa mig. Då sprutar jag ur mig ord trots att sopbilen kört i diket utanför. Men ska jag klura ut någon formulering, leta efter upprepade ord eller fel i tidslinjen, då behöver jag ha det tyst runt mig. Hundens snarkningar går bra. Hon stör sig mer på mina.

Hur ser framtiden ut för dig? 
– Vi är bara veckor ifrån releasen av Bindgalen och förlaget har inte tid med mig … Men idéer finns. Jag har ett fantasymanus som i stort sett är klart. Det ligger och gosar till sig innan det ska plockas fram och lyssnas på. När det gäller Hannah Järnerud och serien Morden i Dalarna var tanken att hon skulle få vila, men hon kravlar omkring under soffan och drar i mina fotleder. Just i denna stund hänger hon över axeln och försöker öppna ett nytt Word-dokument så att vi kan köra igång. Men än får hon vänta. Först ska vi ha releasemingel och party. För vad vore skrivandet utan att få fira sina segrar!?

Slutligen, vad har du för tips att ge till de som drömmer om att bli författare?
– Ge inte upp! Jag gav upp många gånger innan jag tillslut bestämde mig för att slutföra ett skrivprojekt. För det är där de flesta faller, de orkar helt enkelt inte ta sig i mål. Ha alltid med dig något att skriva ner dina idéer på. Eller spela in som jag gör. För idéerna de poppar upp vid de mest olämpliga tillfällen. Och nej, du kommer inte ihåg dem sen. Skriv om något du brinner för. Är det en blodtörstig lysmask från Frankrike som är din grej, så skriv om det. Fortsätt även de dagar när meningarna som kommer ser ut som, eller som i mitt fall, låter som skit. Och när du fått ihop ditt råmanus, så lägg undan det i några månader. Det känns smärtsamt eftersom allt man vill är att få berätta för hela världen att man är klar. Eller tror att man är det. Det finns med all säkerhet tankefel och hål stora nog för en älg att passera igenom. Sen slänger du manuset och skriver om alltihop! Nej, det behövs förhoppningsvis inte. Du behöver bara redigera tills att du hatar det. Det sista var ett skämt som ligger farligt nära sanningen. Men sen är du redo att skicka det till förlag. Alltså efter lektör- och korrläsning. Det smärtar fortfarande att tänka på hur ofärdig det första manuset var. Men för varje projekt lär du dig något nytt om dig själv och ditt skrivande. Jag är säker på att det kommer en bestseller tillslut – om man bara tar sig över alla hinder och ända fram i mål!

Julkalendern 2017 – Lucka 3

Så var det söndag igen och idag blir det två tävlingar, dels denna men också en adventstävling. I dagens lucka hittar vi ett härligt pocketpaket från Pocketförlaget. Det består av tre olika böcker på temat deckare och har alla blivit utgivna 2016-2017.

Snöleoparden är den första boken i Mikael Köhler Larssons thrillerserie som utspelar sig på Franska Rivieran. Fartblinda är en thriller som utspelar sig i den svenska finansvärlden, delvis inspirerad av verkligheten. Den osynlige väktaren är den första delen i en ny, hyllad kriminaltrilogi av den spanska författaren Dolores Redondo. Serien har sålt i en miljon exemplar bara i Spanien. Boken är översatt till ett 30-tal språk och har även filmatiserats.

Tävlingsregler
– Om du fick välja EN bok att ta med dig till en öde ö – vilken skulle det vara? Motivera kort ditt svar och glöm ej att ange en giltig e-postadress.

Tävlingen avslutas ikväll 23.59.

TÄVLINGEN ÄR AVSLUTAD! GRATTIS EMELIE O!

Vita spår av Emelie Schepp

Ett X2000-tåg står stilla på Norrköpings centralstation i den kalla vinternatten. Ombord har en ung kvinna hittats död. Hennes fingrar är blodiga och från munnen droppar ett vitt skum. Det visar sig att kvinnan på tåget inte har rest ensam. Med sig hade hon en väninna som nu är spårlöst försvunnen. Vilka är kvinnorna? Och vad har hänt dem?

Ett märkligt fall måste lösas och Jana Berzelius kopplas in som åklagare. Men det dröjer inte länge förrän fallet blir mer personligt än hon har tänkt sig. Återigen ställs hon öga mot öga med sitt dunkla förflutna. När kriminalkommissarie Henrik Levin och hans kollega Mia Bolander får upp ett spår förstår Jana att misstankarna riktas mot en person i hennes absoluta närhet. En man hon helst vill glömma, en man som vet för mycket om henne. För att skydda sitt förflutna måste hon hitta den misstänkte innan polisen gör det.

Jag är verkligen så glad att jag äntligen tog tag i den här serien för det känns som att jag verkligen hade missat något. Det här är bra krim, bra med spänning, intressanta fall och mord som känns aktuella i dagens läge samt karaktärer som verkligen är minnesvärda.

I den här boken får vi möta två unga kvinnor som gått med på att smuggla narkotika till Sverige, så kallade sväljare. Det går dock inte som planerat då den ena kvinnan avlider och den andra försvinner från tåget de kommit med. Även här blir det väldigt personligt för vår åklagare Jana Berzelius och även om jag stundtals tycker att hon känns som en övermänniska och riskerar otroligt mycket i stället för att berätta för någon vad det är hon har varit med om, gillar jag att läsa om den mörka bakgrunden med allt fler hemligheter som kommer upp till ytan. Hon verkar ha en hel del i bagaget och man kan aldrig riktigt vara säker på något när det kommer till henne.

Förutom narkotika, smuggling och droghandel berör Schepp även korruption i denna andra del i serien. Det är också något jag finner väldigt intressant och precis som jag skrev om föregående bok går ju tankarna både fram och tillbaka medan man läser. Händer sånt här verkligen? Håller våra ”toppar” på med sånt? Existerar korruption i Sverige?

Som sagt så tycker jag det är en serie som fler borde sätta tänderna i. Med lagom långa kapitel, drivet och spänningen går böckerna snabbt att läsa/lyssna på och än så länge finns det bara fyra böcker i serien så det går snabbt att komma ikapp utgivningen om man så vill. Jag längtar redan efter nästa bok i serien!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Emelie Schepp
Uppläsare: Katarina Ewerlöf
Serie: Jana Berzelius #2
Utgivningsår: 2015
Förlag: Bonnier Audio
Lyssnat färdigt: 5 november 2017
Finns hos: Adlibris | Bokus (ljudbok)

Tidigare böcker i serien:
Märkta för livet (Jana Berzelius #1)