[geim]

de-la-motte-anders-geimHP Pettersson har inte hunnit med särskilt mycket i livet och dessutom har han ett kriminellt förflutet. En dag hittar han en mobiltelefon på ett säte bredvid honom och spelet är igång. HP dras in i en härva av jakt, förföljelse och till och med mord men hur långt kan han gå? Vart går gränsen? Hans syster Rebecca arbetar dessutom vid polisen och blir indirekt inblandad.

Jag hade bara läst andra boken i den här trilogin så visserligen kände jag till karaktärerna men vad som hänt tidigare var helt nytt för mig. Det tog ett par kapitel innan jag kom in i boken men sen gillade jag handlingen. Boken var dessutom ganska spännande och idén till ”spelet” är rätt intressant. Jag funderade en del på hur det här spelet hade kunnat se ut i dagens Sverige och om det hade varit genomförbart. Med andra ord skapade handlingen en hel del tankar.

Något som jag däremot inte gillade var de engelska uttrycken som uppläsaren dessutom försvenskade lite väl mycket. Det blev lite löjligt efter ett tag och jag tror faktiskt att boken hade varit minst lika bra om man hade skippat dessa. Uppläsaren gjorde dessutom ingen som helst skillnad i röster, toner eller liknande utan det blev ganska entonigt och tråkigt. Linderoth hamnar alltså inte på min topplista över bra uppläsare.

Nu är det dags för omläsning av nästa bok i trilogin, [buzz]!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Anders de la Motte
Uppläsare: Mattias Linderoth
Serie: HP Pettersson #1
Utgivningsår: 2011
Förlag: HörOpp!
Utläst: 28 juli 2015
Finns hos: Adlibris | CDON | Bokus

Annonser

Spänningsutmaningen 2014

SP14

Jag tänkte delta i Mias spänningsutmaning som helt enkelt går ut på att läsa en spänningsroman/deckare/thriller per månad. Hon kommer sedan att sammanfatta allt och därefter kan vi både ge och få en massa boktips.

Superbra tänkte jag eftersom jag tycker jag läser för lite deckare numera! I januari kommer jag i alla fall att läsa En orolig grav av Elly Griffiths eftersom jag ändå lånat den från biblioteket nyligen. Två flugor i en smäll!

Fasanjägarna

Titel: Fasanjägarna
Författare: Jussi Adler-Olsen
Utgivningsår: 2011
Förlag: Bra Böcker

Handling:
1987 blir en grupp internatelever misstänkta för ett brutalt mord på ett syskonpar. Efter nio år erkänner en i gänget att det var han som mördade dem och då kan man tro att brottet blivit uppklarat.

Av någon anledning hamnar dock akten på Carl Mørcks skrivbord och till en början förstår han inte varför men när han börjar rycka i lite lösa trådar händer det grejer och fallet blir genast mer intressant. En av de gamla eleverna lever på gatan fast hon äger en lyxvilla och en av dem dog av ett skott i benet men var det verkligen en olyckshändelse eller är det någon som försöker plocka bort spåren?

Omdöme:
Efter att ha läst den första boken i serien, Kvinnan i rummet, fick jag mersmak för Jussi Adler-Olsen. Som jag skrev då gillar jag verkligen hans sätt att skriva och bokens kapitel är precis lagom långa. I den här boken får man lite mer inblick i karaktärernas liv kan jag tycka medan det också dyker upp en ny karaktär på Avdelning Q, Rose. Det var länge sedan jag var så irriterad på en person så uppenbarligen gjorde hon intryck på mig i alla fall!

Jag tycker inte denna var lika bra som den föregående men ändå hamnar de på samma betyg (borde kanske ha skala 1-10 istället). Den här fick mig nämligen inte riktigt lika intresserad, kanske mest på grund av grundhistorien, och början kändes något seg. Hur som helst så ska jag inom kort ge mig på den tredje boken i serien!

Mitt betyg: 4/5

Tidigare böcker i serien:
Kvinnan i rummet