Mor, mamma, morsan

Babel gästades för ett par veckor sedan av Fredrik Strage och Martina Montelius, båda medförfattare till boken ”Mor, mamma, morsan”. Jag tyckte mycket om idén till boken och ville självklart läsa den så nu har jag gjort det och här kommer min recension!

Titel: Mor, mamma, morsan
Författare: Roberth Ericsson & Sonja Schwarzenberger (Fredrik Strage, Mari Jungstedt, Augustin Erba, Agneta Klingspor, Martina Montelius, Aase Berg, Nour El-Refai, Jonas Brun, Kristian Lundberg, Anna Jörgensdotter och Helena von Zweigbergk.)
Utgivningsår: 2012
Förlag: Bokförlaget Forum
Finns hos: Adlibris, Bokia, Bokus

Ett recensionsexemplar från Bokförlaget Forum, tack! Läs mer om boken här.

Hur vill vi att våra mammor ska framstå? Vad betyder de för oss? Medan någon är van vid en bullbakande mamma, har en annan en mamma som är sjuk och en tredje tvingades lämna sitt hemland. Ett gäng författare och kända ansikten har i korta texter fått beskriva sina mammor och deras historia i den här boken och det handlar om sorg och smärta men också om kärlek, glädje, familjeliv och karriär. En slags hyllning till mammor!

Omdöme:
Jag hade egentligen inga förväntningar när jag började med den här boken utan var mest nyfiken på vad var och en hade skrivit. Många kan nog tro att det är en hyllning, rätt och slätt, och utan några hård ord men det är det verkligen inte. Dessa författare har berättat sanningen om sina mammor, oavsett om den är rosaskimrande eller problemkantad. De har berättat om sina mammors historia, hur de växte upp och vad de har haft för relation till varandra och det tycker jag är starkt. Det gör boken intressant och spännande och även om jag inte vet vilka mammorna är eller har träffat dem, känns det lite som om man känner dem eller åtminstone känner med dem. Vissa delar kan jag till och med känna igen från mig själv och min mamma.

Jag fastnade speciellt för några författare t.ex Aase Berg men också Nour El-Refai. Jag plockade även ett härligt citat från Fredrik Strages text;
”Efter kurser på Medborgarskolan – och så småningom undervisning hos konstnären Hans Hermansson – är det som om en abstraktexpressionistisk valkyria tar min bullbakande mamma i besittning, i alla fall när hon befinner sig i sin ateljé.” S.57

Sammanfattningsvis kan jag säga att det är en härlig (och sorglig..) och intressant bok och idén är fullkomligt strålande. Ett riktigt bra tips till mammorna på Mors Dag!

Mitt betyg: 5/5