Sommaren på Nornö av Jennifer Anglade Dahlberg

13113012_o_1_6060481f0c5f9Artonåriga Zoë Holmgren har levt hela sitt liv på den mytomspunna ön Nornö i Stockholms skärgård. Tillsammans med sin struliga mamma Linn och sin mormor Agnes driver Zoë öns handelsbod som Holmgrens gjort i generationer.

Med en haitisk-amerikansk pappa, som hon aldrig träffat, har Zoë alltid stått ut från mängden. Trots Linns motstånd börjar Zoë i smyg göra efterforskningar. Hennes högsta önskan är att hitta honom.

Vanligtvis händer inte mycket på Nornö, men när Camilla Easton, utlandssvensk, före detta modell och numera Manhattanbo, anländer till sin nybyggda sommarbostad, ställs Zoës och Linns tillvaro på ända. De dras direkt till familjen Eastons sofistikerade och till synes perfekta liv. Men snart inser de att de inte är ensamma om att ha saker att dölja.

Efter att jag var med på en feelgoodafton blev jag väldigt nyfiken på både den här författaren och såklart boken. Jag tänkte mig att det dels skulle vara en härlig feelgood men också ett sökande efter identitet och jag fick båda delar.

I boken får vi följa två perspektiv, dels Zoë och hennes sökande efter sina rötter och dels mamma Linns. Zoë har fått en historia berättad av sin mamma angående fadern men inser snabbt att det är något som inte stämmer med den historien. När det gäller Linn får vi dels en återblick till hennes ungdom och vad det var som hände när hon blev gravid med Zoë men vi får också följa med i hennes vardag och sökandet efter sig själv. Jag gillar att handlingen skiftar mellan deras perspektiv. Det gör mig både intresserad av Zoë och Linn, samt nyfiken på deras relation och vad som ligger till grund för den. Samtidigt förstår man att mormor Agnes har haft stor betydelse för de båda och främst Zoë har en alldeles särskild relation till sin mormor.

Under läsningens gång kunde jag drömma mig bort till Nornö, skärgården och den lilla handelsboden där de spenderade en hel del tid. Miljöbeskrivningarna var med andra ord väldigt bra och jag gillade språket. Boken gick snabbt att läsa och var underhållande. En bra sommarbok!

Tack till Norstedts för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Jennifer Anglade Dahlberg
Utgivningsår: 2021
Förlag: Norstedts
Utläst: 12 juli 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Malins Bokblogg |

En misslyckad kvinnas bekännelser av Alexandra Potter

En-misslyckad-kvinnas-bekannelser_HRNell Stevens liv är en enda röra.
Hennes drömliv i Kalifornien fick ett abrupt slut: konkurs och uppslagen förlovning. Hon får flytta tillbaka till London, utan en krona på kontot, för att börja om på nytt. Medan hon har varit borta har mycket förändrats. Hennes singelvänner är gifta och har barn och alla perfekta insta-liv gör att hon känner sig som ett enda stort fiasko.

Efter en period av färdigblandade burkar med gin & tonic, chips och ständiga duster med hyresvärden om värmen i huset och hur man ska packa diskmaskinen, får hon till slut ett frilansuppdrag – att skriva dödsrunor för en tidning. Den första intervjun hon ska göra är med den drygt åttioåriga änkan efter en framstående pjäsförfattare. När hon kommer till huset hittar hon den fantastiska Cricket i färd med att måla om väggarna i ett av rummen.

En oväntad vänskap tar sin början och Nell får en knuff i rätt riktning.

Jag har hört lite om Alexandra Potter tidigare men aldrig läst något av henne. När den här boken kom ut, och dessutom översatt, kunde jag faktiskt inte låta bli. Brittisk chick lit brukar jag uppskatta och så även i det här fallet!

Nell Stevens är en karaktär man snabbt fattar tycke för. Hon är 40+, ogift och barnlös. Hon är inneboende hos en man efter att ha flyttat hem från USA och skriver dödsrunor för en minimal lön. Hon ser sig själv som lite misslyckad och jämför sig gärna med sina jämngamla vänner. Jag känner inte igen mig så mycket i Nell men desto mer i hennes vänner. Ett par gånger kommer jag på mig själv att sitta och flina åt något som är vardag för en småbarnsmamma. Förutom Nell får vi även möta Edward och det är en spännande karaktär. Även han har någon form av fasad på grund av rädslan för att misslyckas. Det blir lite förutsägbart men det fungerar. Sedan får jag inte glömma Cricket som blir en stor del av boken när hon träffar Nell. Där blir det också så tydligt att ålder inte alltid har någon betydelse. Deras relation växer och det är så härligt att få följa med på resan.

Boken är överlag lättläst och passar bra om man inte är ute efter något tyngre. Det är underhållning och igenkänning och en röd tråd som säger att allt inte är som det ser ut att vara. Sluta jämföra dig med andra, fundera på vad ordet ”perfekt” egentligen betyder och var nöjd med den du är.

Tack till Bokförlaget Nona för recensionsexemplaret!

Mitt betyg 3/5

Författare: Alexandra Potter
Utgivningsår: 2021
Förlag: Bokförlaget Nona
Utläst: 5 juli 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Hyllan

Rotvälta av Tove Alsterdal

9789179033361_RotvaltaOlof var bara fjorton år när han erkände mordet på en tonårsflicka, Lina Stavred. Tjugotre år senare svänger han av E4:an i Ångermanland, in på småvägarna som leder till hans barndomshem. I duschen hittar han sin pappa död, mördad med en jaktkniv.

Polisen Eira Sjödin har just återvänt till uppväxtens Kramfors, för att finnas till hands för sin mamma. I undersökningen av mordet på Olofs far kommer hon allt närmare sitt eget liv. Eira var nio år när Lina mördades. Olof var pojken i hennes mardrömmar.

Här har vi ytterligare en bok som blivit nominerad till Årets Bok 2021, och den enda av de nominerade som jag har funderat på att läsa tidigare. Den har nämligen vunnit andra priser som har gjort att jag har börjat kika lite på den. Nu är den läst i alla fall och jag ska försöka bena ut vad jag tycker om den.

Boken utspelar sig kring Kramfors och jag känner igen de mindre byarna där snacket går och folk är snabba på att döma ut innan de vet all fakta. Samtidigt är det något med dessa miljöer som gör det extra spännande och mystiskt. Du vet inte vad grannen har för bakgrund eller vem det egentligen är som bor tre hus bort.

Vi får i berättelsen följa flera olika delar. Dels är det Eira och mordet på Olofs far, men i samband med det blir vi även inblandade i det gamla mordet på Lina. Det är mycket saker i det fallet som är värt att titta på, inte minst saknaden av en kropp. Vi får även lite av ett sidospår som jag till en början tycker är lite spännande men som sedan övergår i att bli lite förutsägbart och ”för enkelt”.

Vår huvudkaraktär Eira tyckte jag nästan omedelbart om. Hon kändes på något vis genuin och äkta, och hade dessutom öga för detaljer. I stället för att göra karriär valde hon att flytta hem och ta hand om mamma, osjälviskt och fint. Det märks dock att hon längtar bort emellanåt. August gillade jag också, åtminstone tillsammans med Eira. Jag ser fram emot att läsa mer om dem. Jag gillade även utvecklingen av Magnus som karaktär och hoppas han finns med även i nästa bok. Det känns som att det finns mer där att säga.

Överlag tyckte jag att det var en bra och välskriven bok. Jag gillade som sagt miljöerna och karaktärerna. Jag var inte helt överens med delar av handlingen (eller slutet för den delen..) men jag kanske får mina svar i nästa bok. Jag ser fram emot att läsa mer av Tove Alsterdal.

Tack till Lind & Co för recensionsexemplaret!

Mitt betyg 4/5

Författare: Tove Alsterdal
Serie: Ådalen #1
Utgivningsår: 2020
Förlag: Lind & Co
Utläst: 4 juli 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Lottens Bokblogg | Enligt O | Romeoandjuliet | Barnboksbloggen | Hyllan

Samtal från en ängel av Guillaume Musso

Samtal_fran_en_angel_HRPå ett flygplatscafé på JFK i New York krockar Madeline och Jonathan så att de tappar allt de har i händerna. Ilskna och frustrerade plockar de upp sina saker från golvet och i förvirringen råkar de förväxla sina mobiltelefoner. När de upptäcker misstaget är de 10 000 kilometer ifrån varandra. Hon är blomsterhandlare i Paris, och han restaurangägare i San Francisco.

Innan de har bestämt hur de ska byta tillbaka telefonerna kan de inte motstå frestelsen att tjuvkika in i varandras digitala liv. Var för sig börjar de undersöka innehållet på den andres telefon och sakta blir de alltmer besatta av varandra, vilket leder till en oväntad upptäckt: Deras öden är sammanlänkade av en hemlighet de bägge trodde var begravd för evigt …

Det var inte så länge sedan jag upptäckte Guillaume Musso då jag läste Central Park. Precis som i den har den här boken ett enormt driv framåt och det händer mycket på kort tid. Som gjort för en actionrulle skulle förmodligen vissa säga! Även här får vi delvis följa med i nutidsberättelsen samtidigt som vi får små glimtar från våra huvudkaraktärer Madeline och Jonathans bakgrunder.

Jag fastnar inte riktigt för Jonathan som karaktär, även om jag uppskattar att läsa om hans förflutna som kock och känner med honom i vad som komma skall. Madeleine tycker jag däremot är riktigt intressant och det faktum att ett fall kan etsa sig fast så på hjärnan tycker jag både är skrämmande och fascinerande. Jag förstår varför hon har försökt begrava fallet, men jag förstår också varför hon inte kan låta bli att gräva ner sig i det igen. Det får dock Jonathan att verka vara någon slags hjälte, vilket jag känner mig lite skeptisk till, men ibland får det bara vara så. Jag tycker mig i alla fall se en karaktärsutveckling hos båda två och det är ju en av alla saker som är så spännande med böcker.

Boken utspelar sig lite överallt. Vi får möta Madeline i Paris, Jonathan i hans vardag i San Francisco men en stor del utspelar sig även i New York. Jag har inte besökt någon av dessa städer men jag har inte svårt att föreställa mig och författaren gör ett bra jobb med att måla upp miljöerna för mig.

I en annan recension jag läste hade personen i fråga skrivit om att den röda tråden i boken skulle kunna sammanfattas till att allt inte alltid är vad man tror att det är och där håller jag med. Att saker och ting gömmer sig under ytan är nog mer vanligt än vad vi tror. Som några av er kanske redan vet är boken nominerad till Årets Bok 2021. Den får inte min röst men jag tyckte absolut att den var bra och läsvärd så gillar man actionladdade, lättlästa böcker med driv så är den här perfekt.

Tack till Bokförlaget Nona för recensionsexemplaret!

Mitt betyg 4/5

Författare: Guillaume Musso
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bokförlaget Nona
Utläst: 26 juni 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Malins Bokblogg | Epiloger | Marias Bokhylla

Konferensen av Mats Strandberg

196437_6005ce3c950acEn dysfunktionell arbetsgrupp på konferens blir jagade av en hämndlysten mördare. Nu måste de lära sig att samarbeta på allvar – om de ska ha en chans att överleva.

En grupp anställda på kommunens exploateringsenhet anländer till den pittoreska lilla stugbyn vid Kolarsjöns strand. De är där för att ha konferens om ett kontroversiellt projekt som väcker starka känslor, både på bygden och bland personalen.

Vad konferensdeltagarna inte vet är att någon iakttar dem från andra sidan sjön. Någon som är ute efter hämnd. När mörkret faller börjar de försvinna, en efter en.

Sedan den här boken släpptes har den minst sagt blivit hyllad, och med det blir ju förväntningarna ganska höga. Jag har gillat det jag har läst tidigare av Mats Strandberg och även den här fångade mig.

Boken är skriven ur flera av karaktärernas perspektiv, och så även mördarens, vilket gör att vi som läsare dels får en bakgrund men också lär känna dem under den korta tiden vi får bekantas. Fördomar kommer fram men även styrkor och svagheter och hos många kan man se en tydlig utveckling längs vägen. Karaktärerna tycker jag är en av Mats Strandbergs starkaste sidor, och så även här. Något annat som är viktigt för mig är miljöerna och här tycker jag också att han lyckas. En enslig plats för en konferens är perfekt och sådant man ser i skräckisar. När omvärlden klipps bort bit för bit.

Det här är absolut den slasherthriller den har beskrivits som så är man känslig mot sådant är det kanske inte boken för dig. För min del älskar jag spänningen, att försöka lista ut vad som händer näst och framför allt vem mördaren är. Jag är som sagt återigen imponerad av Mats Strandberg och kommer garanterat att fortsätta läsa hans böcker framöver.

Tack till Norstedts för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Mats Strandberg
Utgivningsår: 2021
Förlag: Norstedts
Utläst: 15 juni 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Enligt O | Bokkoll | Vargnatts Bokhylla | Läsa & Lyssna | Tofflan

Dina färger var blå av Marcus Jarl

13110530_o_1_60c5c63c2099aLina Råman jobbar som sjuksköterska på neonatalen. Hennes liv är fullt av dramatiska förlossningar, kuvöser, långa nattpass och krisande föräldrar. Hon längtar efter egna barn, men hennes man, Samuel, har alltid varit tydlig med att han inte vill ha några. Han ägnar sig istället åt att smygtitta i skokartongen som ligger gömd längst in i garderoben. Där förvarar Lina minnena av sin första pojkvän, och kanske även sitt livs stora kärlek, Ted. Han som försvann.

En dag är Ted tillbaka. Han säger att han har tre månader kvar att leva och att han vill tillbringa dem med Lina. En önskan som sätter Linas och Samuels äktenskap under enorm press. Lina måste få veta vad som hände den där dagen när han försvann. Motvilligt inser Samuel att det är den enda möjligheten för både honom och Lina att kunna gå vidare.

När jag fick hem den här hade jag läst ett par recensioner av boken och de flesta var enade om att det var en väldigt känslosam bok. Några menar att den kan klassas som feelgood medan andra nöjer sig med att kalla det en relationsroman, och jag lutar nog mer åt det sistnämnda. Den har vissa feelgood-element, men i grund och botten skulle jag inte kalla den det.

Jag gillar Lina från första stund. Hon jobbar som sjuksköterska på en neonatalavdelning, något jag känner igen mig i. Jag hade praktik på neonatalen och känner igen flera delar av arbetet där vilket jag tyckte var roligt. Att hela tiden vara omringad av detta, och av alla oroliga föräldrar när hennes längtan efter egna barn bara blir starkare och starkare förstår jag blir oerhört jobbigt till slut. Lina känns som en karaktär som ändå har båda fötterna på jorden. Samuel å andra sidan känns som ett tredje hjul och det är på något vis hemskt att han har förlikat sig med detta. Han kikar i den här kartongen emellanåt, han vet att det finns en bakgrund men han har aldrig fått veta så mycket mer. Jag tycker det är starkt av honom att låta Ted ta plats men jag vet inte om jag hade fixat det själv. Är det en grej att ha sitt ex i en låda i garderoben förresten? Samuel växer ännu mer i mina ögon när han gör en så osjälvisk handling som att be Lina följa med Ted, för att de som par ska kunna gå vidare. Ted är ytterligare en karaktär som jag inte riktigt förstår men som jag ändå ibland kan känna med. Jag ställde mig frågan flera gånger om han ens hade kommit tillbaka om han inte blivit sjuk. Han blir lite motsatsen till Samuel för mig. Jag upplever det dock som tre intressanta karaktärer som alla är starka på sina egna vis.

Berättelsen i sin helhet är sorglig och det är mycket som ligger och gror. Relationen mellan Lina och pappan, Teds försvinnande och tiden efter det, missfall och sedan även relationen mellan Lina och Samuel. Det finns många delar som gör ont i mig, och även delar som gör ögonen tårfyllda. Allt är dock inte sorgligt och tragiskt utan det finns fina, varma stunder och framför allt en miljö att drömma sig bort till.

Det är en riktigt bra bok som jag tror att jag kommer minnas ett bra tag framöver. Jag fastnade också mycket för Marcus Jarls sätt att skriva och blev nyfiken på hans tidigare utgivna bok Tusen bitar. Gillar du den här typen av böcker rekommenderar jag den verkligen!

Tack till Norstedts för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Marcus Jarl
Utgivningsår: 2021
Förlag: Norstedts
Utläst: 13 juni 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Malins Bokblogg | Nellon Bookish

Je m’appelle Agneta av Emma Hamberg

Je-mappelle-Agneta-framsida”Alla människor kan tydligen delas in i färggrupper efter personlighetstyp numera. Min färggrupp är genomskinlig.”

Agneta är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för henne.

Agnetas man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att ”din kropp är ditt tempel” och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning.

Men när Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne.

Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig – varje fredagar 17.00 sitt på bar.
Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike. Svar till bar-fabien@gmail.com

Några dagar senare står Agneta till sin egen och alla andras förvåning på ett ödsligt torg i en liten by i Provence. Där ingenting är som i annonsen. Äventyret kan sannerligen börja.

Jag har inte läst så mycket av Emma Hamberg så jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av den här. Jag hade kanske inte plockat upp den om den inte blivit nominerad till Årets Bok men tur var väl att jag gjorde det för jag gillade den.

Bokens huvudperson är en 49-årig kvinna så jag har lite svårt att identifiera mig med henne. Hennes relation med barnen sker dessutom genom Swish och hennes man bryr sig bara om fågelskådning och cykel, något hon mer eller mindre tvingas med på. Jag förstår inte varför hon inte sätter ner foten tidigare men samtidigt är jag helt fel person att säga något om detta. I bokcirkeln pratade vi lite om att det kan vara Agnetas enda möjlighet till ett band med barnen just nu och då vill hon hålla fast vid det men jag vet inte. Magnus som karaktär har jag i alla fall oerhört svårt för och lär mig aldrig att tycka om. De personer hon träffar i Frankrike däremot, Einar, Fabien och Bonnibelle, är alla en del i Agnetas utveckling och fyller verkligen sin plats i berättelsen.

Jag både ler och fnissar stundtals när jag läser boken men samtidigt finns det något djupare och sorgligare. Historien med Einar till exempel går många år tillbaka och är fortfarande som ett stort, öppet sår. Vi får samtidigt följa med på Agnetas resa att hitta sig själv.

Jag gillar de flesta av bokens karaktärer och tycker att många av dem utvecklas åt rätt håll under berättelsens gång. Jag gillar miljöerna i Frankrike, även om det ibland gränsar till för mycket. Överlag tyckte jag att det var trevlig läsning och jag uppskattar verkligen Emma Hambergs sätt att skriva.

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplar!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Emma Hamberg
Utgivningsår: 2021
Förlag: Piratförlaget
Utläst: 10 maj 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Villa Freja | Malins Bokblogg | Hyllan | Bokprataren | Och dagarna går…

Som gjorda för varann av Sophie Kinsella

SMALL_VARANNAva är en romantiker uti fingerspetsarna. Tinder och nätdejtande – nej tack! Algoritmer är för amatörer. Ava tror på den stora, oväntade kärleken – den som dyker upp när man minst anar det. För att avsluta den där romanen hon alltid velat skriva, och komma över sitt ex, beger hon sig till Italiens kust på en idyllisk skrivretreat. 

På retreaten får ingen använda sitt namn eller berätta om sin bakgrund, och Ava (eller ”Aria” som hon kallar sig) blir snabbt insvept i den italienska magin, tillsammans med de andra skrivande främlingarna. Hon möter också ”Dutch” – en galet snygg engelsman, och de två förälskar sig handlöst i varandra. Det kan inte bli mer perfekt!

Men när retreaten tar slut måste de återvända till London – och bli Ava och Matt igen. Och trots den enorma passionen visar det sig att Ava och Matt är ganska olika varandra. Visst, de är så kära man kan bli – men är de verkligen kompatibla?

Sophie Kinsella har alltid varit en go to-författare för min del, även om jag inte har läst så mycket Kinsella som jag kanske har tänkt. Jag har flera olästa i hyllan men när det nu kom ut en nu högg jag tag i den direkt.

Första delen av den här boken utspelar sig på en skrivarretreat i Italien och jag tyckte mycket om att läsa när de befann sig där. Dels kunde jag verkligen se miljöerna framför mig och jag kunde själv längta efter lite sol och värme. Det blev även som en bubbla för de som deltog och konceptet att de skulle vara anonyma tyckte jag var lite spännande. Tänk att spendera så mycket tid med någon som du egentligen inte känner. Eller känner man dem? Måste vi veta vad vi heter eller vilken ens favoriträtt är egentligen? Det kändes dock som att bubblan sprack, både för Ava och Matt men också för min del i läsningen. Det var inte riktigt lika intressant att läsa om dem i London och jag tror det bottnar mycket i deras oförmåga att respektera andras val i livet. Stundtals blir jag riktigt irriterad men allt det andra lever upp till irritationen.

Jag känner att jag ändå får det jag förväntat mig. Sophie Kinsella kan skriva bättre än såhär men jag blir underhållen för stunden och det är lättsmält. Det ger mig också mer sug efter Kinsella så förhoppningsvis kan jag sluka fler av hennes böcker nu i sommar.

Tack till Printz Publishing för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Sophie Kinsella
Utgivningsår: 2021
Förlag: Printz Publishing
Utläst: 4 juni 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Hyllan |

Galleriet vid vattnet av Hanna Blixt

Galleriet-vid-vattnetI Tällberg har Nora och Viktor bestämt sig för att öppna ett galleri med återvunna saker. Nora är fast besluten att slå upp dörrarna till midsommar. Men tiden är knapp och det visar sig att inget går lika smidigt som hon hoppats på. När Nora ropar in en tavla på auktion och hittar ett kärleksbrev väcks hennes nyfikenhet. Vem är dalkullan på tavlan? Vem är brevet skrivet till? Och vem är avsändaren?

Samtidigt följer vi Nils på 1960-talet, en ung man som  tillsammans med sin dysfunktionella familj flyttat till Insjön. Nils är romantiskt lagd och blir förälskad i en kulla i folkdräkt som han ser på ett vykort. Han inser att det är hon eller  ingen han vill dela livet med.

I julas läste jag första delen i den här serien och fastnade för idyllen och myskänslan som uppstod när jag läste. Jag tyckte också mycket om Nora och Viktor, som vi såklart får återse här. Nu är de nygifta och lyckligare än någonsin. Eller?

I den här boken får vi följa Nora och Viktors resa mot att öppna ett galleri, med allt vad det innebär. Nora lägger mycket av sin tid och energi på detta, medan Viktor också handskas med andra saker. Parallellt med den här historien får vi även möta Nils och hans familj på 60-talet. Båda berättelserna i sig är intressanta att följa men jag fastnar mer för den som utspelar sig på 60-talet, och känner verkligen med Nils. Det är en tragisk berättelse som man ändå hoppas ska få ett fint slut.

Jag gillade boken och att vara tillbaka i härliga Dalarna men jag hade nog ändå hoppats på något mer. Handlingen drog inte tag i mig men det var en lättsmält karamell som jag tror kommer passa utmärkt i hängmattan i sommar.

Tack till Historiska Media för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Hanna Blixt
Serie: Leksandssviten #2
Utgivningsår: 2021
Förlag: Historiska Media
Utläst: 15 maj 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
Glasveranda med sjöutsikt (Leksandssviten #1)

Andra som bloggat om boken:

Uppdrag Hail Mary av Andy Weir

9789189087941_200x_uppdrag-hail-mary-ensam-i-rymdenRyland Grace är ensam överlevande på det sista desperata uppdraget att försöka rädda jorden. Om han misslyckas innebär det slutet för mänskligheten.

Men det vet inte Ryland. Han vet varken vad han heter, vem han är eller var han befinner sig. Det enda Ryland vet är att han sovit länge, som i åratal, och att han just vaknat, miljontals mil hemifrån med endast två döda astronauter till sällskap.

Jag hör till de som tokgillade The Martian och därefter blev besviken på Artemis, men när jag såg att Andy Weir skulle släppa en ny bok satt jag ändå på nålar. Någonstans visste jag ju att han har gjort det förr så jag fick helt enkelt hoppas på det bästa och som tur var föll boken mig i smaken.

Vi får i boken dels följa händelserna uppe i rymden men också det som ledde fram till uppskjutningen, när de hittade astrofagerna och allt arbete kring det. Ryland Grace är vår huvudperson och han är en intressant karaktär som under bokens gång lärt mig mycket. Han vet inte allt men det han inte vet tar han reda på. Jag upplever honom som en trovärdig karaktär men det hade inte skadat om han hade ett uns mer humor. Antagligen är det svårt att vara humoristisk i den här tillvaron men ändå. Mark Watney lyckades. Främst fastnade jag dock för Flinta. Relationen som utvecklas mellan honom och Ryland är så intressant att följa, och Flinta har så mycket att dela med sig av samt lära. Ironi och sarkasmen bland annat känner jag igen från tidigare böcker av författaren.

Berättelsen är intressant och känns inte allt för långt bort från verkligheten. Det är mycket vetenskap, precis som i de tidigare böckerna, och jag förstår inte allt men det gör inget. Jag flyger bara med i storyn och hoppas att allt löser sig, att Ryland lyckas lösa alla problem han stöter på. Boken är något för lång och det hade inte gjort något om den hade kortats ner men överlag tycker jag att boken var bra. Det verkar dessutom som om även denna ska bli film, med Ryan Gosling i huvudrollen. Vi får väl se hur det artar sig.

Tack till Bookmark Förlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Andy Weir
Utgivningsår: 2021
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 15 maj 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Bokföring enligt Monika