Änkorna av Pascal Engman

En manlig polis hittas mördad på Gärdet och bara minuter från brottsplatsen upptäcks ytterligare ett offer, en ung kvinna av okänd identitet. Dubbelmordet leder polisinspektör Vanessa Frank in på en snårig utredning – som visar sig bli mer personlig än hon någonsin kunnat ana. När spåren allteftersom börjar peka mot IS är skräcken ett faktum.

Samhällets rädsla för terrorbrott ökar samtidigt som terrornätverken blir bättre på att verka i det dolda. Och när sorgens förmåga att föra samman människor omvandlas till en effektiv drivkraft att hämnas, kan konsekvenserna bli förödande.

Änkorna” har, precis som Engmans tidigare böcker, korta men intensiva kapitel. Det är ett högt tempo och det händer mycket, vilket gör att läsandet går snabbt.

Vanessa Frank är vår huvudkaraktär även i denna boken och som jag säkert har nämnt tidigare är hon en komplex karaktär med ett mjukt inre och en stentuff yta. I den här boken kommer vi henne ännu närmre, framför allt genom känslorna kring Natasja. Det är omöjligt att inte tycka om henne och jag vill bara ha mer. Författaren har fångat tankar och beteenden som vi tänker eller gör varje dag, men som vi inte riktigt tänker på, och det märks att han har gjort sin research. Det är trovärdigt. Vi får i berättelsen möta en hel del karaktärer och vi har även flera olika spår men mot slutet vävs allt samman väldigt snyggt.

Pascal Engman har den här egenskapen som jag värdesätter högt hos författare – att dra in mig i historien och få mig att bli än mer intresserad av temat. När jag läste hans ”Eldslandet” blev jag exempelvis väldigt nyfiken på organhandel och i det här fallet har jag googlat och sökt information på andra sätt om IS och terrorismen. Det gör mig kunskapstörstig och det är få författare som har samma egenskap.

Änkorna” är absolut Pascals bästa bok hittills och hela serien om Vanessa är så läsvärd! Jag trodde först att detta var slutet på en trilogi men jag är så glad att serien fortsätter och att jag kommer få läsa ännu mer om Vanessa och de andra. Jag kan inte nog rekommendera dessa böcker om man gillar actionpackade, snabblästa böcker om intressanta och mycket viktiga teman.

Tack till författaren för att jag fick möjlighet att förhandsläsa!

Mitt betyg: 5/5

Författare: Pascal Engman
Serie: Vanessa Frank #3
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 18 juni 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
Eldslandet (Vanessa Frank #1)
Råttkungen (Vanessa Frank #2)

Andra som bloggat om boken:

Kvinnorna på Flanagans av Åsa Hellberg

VARNING FÖR SPOILERS OM MAN EJ HAR LÄST TIDIGARE DEL!

Vännerna Elinor och Emma har offrat allt för att Flanagans ska förbli framgångsrikt. Men priset har varit högt. De hemligheter som länge varit väl förborgade under lager av skuld och skam hotar nu att avslöjas. Hur stark är deras vänskap? Och kommer hotellet att överleva om sanningen om ägarna avslöjas? Frankie är Emmas 22-åriga dotter, en karismatisk ung kvinna som hatar sin mamma. Emma kämpar för att komma henne nära, men såren är kanske för djupa. Billie älskar sin mamma Elinor, ändå får kraven på perfektion henne att flytta till Uppsala.

Samtidigt som 1980-talet når sin kulmen tar intrigerna på Londons mesta lyxhotell ny fart.

I förra boken fick vi besöka 60-talet, då Flanagans ägdes och sköttes av Linda Lansing. Då var Elinor och Emma anställda hos henne men visade framfötterna såpass att hotellet så småningom blev deras att leda. De är nu fyra delägare av Flanagans – Elinor, Emma, Linda och Lady Mary, men det är bara Elinor och Emma som arbetar heltid med hotellet.

Vi får i den här boken förkovra oss ytterligare i Elinors och Emmas liv, vad som har hänt sedan senaste boken och hur relationer och annat har gått. De har fått varsin dotter som de såklart hoppas ska ta över Flanagans tillsammans när Elinor och Emma börjar bli för gamla. Problemet är bara att Billie drömmer om andra saker, och Frankie gör allt för att slippa hotellet. Emmas äktenskap är allt annat än lyckligt och i Elinors äktenskap verkar allt ha en underton av alkohol, i och med hennes makes beteende. I Emmas familj skedde en riktigt tragiska olycka som har satt spår hos dem alla, och som också gjort att Frankie hatar sin mamma. Hon har mycket starka känslor och vet nog egentligen inte riktigt vem hon är eller vad hon ska göra i livet. Emma gör försök att närma sig henne men det blir alltid platt fall, tills Frankie flyttar med sin pappa till Frankrike. Billie väljer att undersöka sina svenska rötter och flyttar till Sverige för att studera. Detta var väl inte det mest spännande boken hade att erbjuda, även om det var roligt att läsa om en ung tjejs flytt till ett främmande land. Hon utvecklar där både vänskap och kärlek, men det öppnar framför allt upp hennes ögon och hon börjar se saker ur andra perspektiv.

När det gäller de andra karaktärerna finns de mest där. Att få läsa om Linda och Mary på hotellet igen var härligt men väldigt kortlivat. Alexander känns mest som ett bihang, tyvärr. Den jag tycker är mest intressant utöver huvudduon och deras döttrar är faktiskt Sebastian. Jag hade gärna läst en bok ur hans perspektiv för jag är nyfiken på beslutet kring att lägga ner sin egen verksamhet och leva ensam på det sättet han har gjort, vad som har bidragit till hans starka åtrå efter alkoholen och relationen till brodern som tidigare dött. Under hela historien ligger stora hemligheter och vilar, och riskerar att förstöra både det ena och det andra.

Boken är snabbläst och spännande. Vi får följa flera olika perspektiv och det mest intressanta är nog ändå relationen mellan Emma och Frankie, som från början är kaotiskt men som utvecklas till något riktigt fint. Det var härligt att läsa! Jag gillar också att läsa om lyxen och flärden på Flanagans och jag blir så sugen på en resa till London. Vad nästa bok ska handla om vet jag inte riktigt men en sak vet jag – jag vill återvända till Flanagans.

Tack till Forum Bokförlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Åsa Hellberg
Serie: Flanagans #2
Utgivningsår: 2020
Förlag: Forum Bokförlag
Utläst: 1 juli 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
Välkommen till Flanagans (Flanagans #1)

Andra som bloggat om boken:

Beatrice av Lina Bengtsdotter

VARNING FÖR SPOILERS OM  MAN EJ HAR LÄST TIDIGARE DELAR!

Kriminalinspektör Charlie Lager brottas med sina personliga demoner när hon kallas till Karlstad där en nio månaders flicka försvunnit. Föräldrarna är i chock och medierna rapporterar högljutt om det resultatlösa sökandet. Lovande spår förvandlas till återvändsgränder och Charlie får en känsla av att ingen vill berätta hela sanningen om den försvunna Beatrice. För varje timma som går blir chanserna att hitta det lilla barnet vid liv allt mindre och Charlie tvingas pressa sig själv och omgivningen till det yttersta.

Lina Bengtsdotters debut Annabelle vann pris för årets deckardebut och imponerade även på mig. Såpass att förväntningarna för bok två i serien, Francesca, var ganska höga. Jag tyckte inte att boken kom upp till samma nivå som dess föregångare, även om den fortfarande var bra. Nu har jag alltså läst tredje delen i serien, Beatrice, och ska försöka bena ut vad jag tycker om boken.

Vi får återigen möta Charlie Lager, den utåt sett tuffa polisen med en väldigt snårig bakgrund. Vi har sett typen förut men samtidigt är det något med Charlie som lockar och står ut. Kanske att hon är självständig och tuff samtidigt som hon ändå inte är kaxig? Hon och Pascal Engmans Vanessa Frank påminner faktiskt lite om varandra och även Vanessa är en karaktär som jag har fastnat för. I den här boken får vi ytterligare några inblickar i Charlies tidigare liv. Vi får också se hur hennes ångest eskalerat sedan föregående bok och för mig är det ofattbart att hon inte har blivit tvungen att rycka upp sig. Att få en total black out och dagen efter leka polis känns ju sådär tryggt. Anders har vi ju träffat på tidigare men denna gången får han bara vara med en väldigt kort stund, för att ersättas av Greger. Om man vet hur Charlie fungerar kan man lista ut lite hur det hela slutar.

Jag kände nästan kalla kårar direkt inför Beatrice föräldrar, och även deras vänner. Det var något som inte stämde och det märktes så tydligt redan från början. Att ett barn försvinner är verkligen den största mardrömmen man kan tänka sig, åtminstone om man är förälder, men dessa verkade lite för likgiltiga och lite för hemlighetsfulla. Jag kan riktigt känna frustrationen hos Charlie och hennes kollegor när de gång på gång får åka tillbaka för att ställa föräldrarna mot väggen. Att yta ska ha så stor betydelse är sorgligt, rent ut sagt.

Sidohistorien om Sara och Lo Moon är intressant, och särskilt när man får läsa mer historia bakom Rödminnet. Tjejerna hittar bland annat gamla brev som så småningom leder till något nytt. Jag tycker att författaren har skildrat detta på ett väldigt bra sätt och jag känner absolut igen jargongen mellan tonårstjejer. De vill inte berätta vad de innerst inne tänker utan ljuger de vuxna rakt upp i ansiktet för att sedan dela med sig till sina vänner. Det känns trovärdigt.

Sammanfattningsvis tycker jag väldigt bra om Beatrice. Det är en bok med driv, spännande och frustrerande polisarbete, mycket tankar och känslor samt en huvudkaraktär som engagerar mig. Boken känns också aktuell i och med temat ytlighet och privilegierade människor. Vad är man villig att betala för att få sitt barn tillbaka? Och vad är egentligen det värsta som kan hända om man avslöjar att man inte är 100% perfekt?

Tack till Forum Bokförlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Lina Bengtsdotter
Serie: Gullspångserien #3
Utgivningsår: 2020
Förlag: Forum Bokförlag
Utläst: 28 juni 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
Annabelle (Gullspångserien #1)
Francesca (Gullspångserien #2)

Andra som bloggat om boken:

Innan molnen kommer av Mari Jungstedt

En kontroversiell spansk åklagare, gift med en svenska, hittas mördad i en ravin i bergsbyn Ronda, ovanför Marbella på den spanska solkusten. Lärarinnan Lisa Hagel, som just har flyttat till Spanien från Stockholm, dras in i utredningen. Lisa dumpades plötsligt av sin man efter trettio års äktenskap och har köpt ett hus i en liten bergsby för att försöka börja om. På en flamencokurs träffar hon polisen och änkemannen Hector Correa som även han har ett sårigt förflutet. Tillsammans börjar de nysta i det mystiska mordet på åklagaren. Snart inträffar ännu ett mord, och spåren leder dem ända tillbaka till general Franco och Spaniens blodiga historia.

Nu var det ett tag sedan jag läste Jungstedt och eftersom jag inte hängt med alls i Knutas-serien kändes det spännande att hon nu skulle skriva en ny deckarserie, som dessutom skulle utspela sig på den spanska solkusten. Jungstedt har både bott och rest mycket i miljöerna hon skriver om och det märks. Det blir både trovärdigt och målande, dessutom blir jag hemskt sugen på allt från spansk mat till flamenco. Att hon på ett sätt även får med en del spansk historia är också intressant. De flesta har väl hört talas om Franco men kanske inte vidden av det hela.

Lisa är vår huvudkaraktär och vi får följa hennes resa på två plan, dels med flytten till Spanien och allt vad det innebär. Det ska renoveras, hon ska lära känna nya människor och insupa ett helt nytt land och en ny kultur. Men också den mentala resan hon gör – från att vara en frånskild medelålders kvinna som har fått sitt hjärta krossat till att helt enkelt blomma ut. Jag tror att flera kan känna igen sig lite i hennes historia, även om det ibland känns lite överdrivet och stereotypt. Vi får i boken också träffa Hector, som inte haft ett förhållande sedan han blev änkeman. Som läsare får vi inte veta allt för mycket om honom eller hans bakgrund, men det står klart ganska tidigt att han och Lisas vägar kommer korsas mer än en gång.

Själva historien är intressant och det är svårt att inte misstänka än den ena, än den andra. Det tog dock inte så lång tid innan jag hade listat ut hur det låg till men trots det var det spännande att följa polisens, och Lisas, arbete mot att pricka in rätt gärningsman. Stundtals var det dock frustrerande att se hur de tog utredningen åt fel håll, eller fastnade vid detaljer. Gärningsmannen var såklart inte given, men det kändes som att något brast i det tidiga utredningsarbetet.

Det är en snabbläst och lagom spännande deckare i spansk miljö. Jag tycker att Mari har ett enkelt och bra språk, och boken passar perfekt för hängmattan eller stranden i sommar. Jag hade dock önskat något mer, kanske något ytterligare mer spännande eller ett större djup i karaktärerna men det kan också vara något som byggs upp – i senare böcker i serien.

Tack till Albert Bonniers Förlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Mari Jungstedt
Serie: Málagasviten #1
Utgivningsår: 2020
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst: 23 juni 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:

Sagan av Sanna Borell

Här får vi möta en flicka som i sin röda klänning och korg i handen går ut i skogen. När hon kommit en bit stöter hon på ett problem, en varg, och när hon äntligen verkar ha lyckats ta sig ur knipan hopar sig problemen i stället. Till slut kommer en oväntad hjälte in i bilden och allt löser sig. Eller?

Den här boken dök upp hemma hos oss för ett tag sedan och jag var då väldigt nyfiken på den. Det jag hade hört om den var att den skulle innehålla referenser från bland annat Rödluvan och Alice i underlandet. Spännande!

Mina första tankar var att boken nog riktade sig lite högre upp i åldrarna än 3 år. Både Adlibris och Bokus hade satt 3-6 år, likaså förlaget självt. Jag tycker att boken bestod av vissa delar som helt enkelt inte lämpade sig för treåringar, och ibland inte heller sexåringar. Mina barn förstod inte humorn och ironin i berättelsen, vilket gjorde att syftet med den lite försvann.

Illustrationerna i boken var relativt enkla och hade till viss del intressanta detaljer för barnen att lägga märke till. Jag tycker dock att även illustrationerna vänder sig till lite äldre barn.

Boken rymmer mycket, allt från humor till spänning, och jag som vuxen kan uppskatta delar av det. Att de har moderniserat gamla, klassiska sagor tycker jag också om. Det är inte första gången jag läser en sådan typ av berättelse. Barnen var inte så intresserade dock och därför blir det nog inte heller att vi läser om den. Jag kan dock tänka mig att den skulle kunna passa som diskussionsunderlag för de äldre barnen.

Tack till Opal Bokförlag för recensionsexemplaret!

Författare: Sanna Borell
Illustratör: Sanna Borell
Utgivningsår: 2020
Förlag: Opal Förlag
Finns hos: Adlibris | Bokus

Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins

Det är morgonen inför slåtterdagens ceremoni, som kommer inleda de tionde hungerspelen. I huvudstaden förbereder sig artonårige Coriolanus Snow inför sitt uppdrag som mentor i spelen. En chans att återfå berömmelse och inflytande. Den en gång så mäktiga ätten Snow har nämligen sjunkit ner i en djup ekonomisk kris, och nu hänger hela familjens framtid på Coriolanus möjlighet att charma, utmanövrera och besegra sina klasskamrater. Så att just hans spelare går vinnande ur hungerspelen.

Men oddsen är emot honom. Han blir tilldelad det förnedrande uppdraget att vara mentor åt en flickspelare från Distrikt 12, sämst av de sämsta. Deras öde ligger nu i varandras händer — varje val som Coriolanus gör kan leda till framgång eller fall, triumf eller förintelse. Inne på arenan väntar en kamp på liv eller död. Men utanför arenan börjar Coriolanus få sympati för sin spelare … och tvingas tumma på spelreglerna i sin strävan att överleva. Till varje pris.

När jag fick höra att en prequel till Hungerspelen var på väg blev jag väldigt pepp, precis som så många andra. Risken var dock att författaren bara försökte mjölka ur det sista ur en väldigt bra serie, snarare än att tillföra något väsentligt till historien. Lite så upplevde jag den här boken, även om boken i sig faktiskt var bra. Jag ska försöka reda ut det lite mer.

Boken utspelar sig under de tionde hungerspelen, alltså ganska långt före händelserna i The Hunger Games. Till att börja med var det fantastiskt att återkomma till Panem, en värld och en miljö jag verkligen har tyckt om. Det var ett tag sedan jag läste övriga böcker i serien nu men jag kände direkt ett sug efter omläsning. De nya karaktärerna, exempelvis dekan Highbottom och Lucy Gray, är intressanta och tillför något till historien i boken. Som läsare får vi en inblick i vad som skapat president Snow och även om det är oerhört svårt att tycka synd om någon som Snow får man kanske en lite större förståelse kring hans agerande. Eftersom boken handlar om just Snow hade jag dock önskat ännu mer historia kring honom, och gärna i äldre ålder. Från bokens slut och till den president vi känner honom som i The Hunger Games är det nämligen jättekliv. Vad hände egentligen på vägen som gjorde honom till en iskall tyrann? Det är något jag fortfarande inte har fått svar på.

Det är mycket som händer i Snows liv och vi får läsa om allt från svält och kannibalism till den första kärleken och återgången till staden. Det dyker upp en del twister och handlingen i sig är spännande och helt okej. Jag upplever dock att författaren drar ut på det alldeles för länge och att man lätt hade kunnat slopa ungefär 100 sidor.

Nu låter detta som en totalsågning, det är det inte. Jag är bara besviken. Boken i sig är, som sagt, helt okej och spännande. Det är intressant att ta del av ännu ett hungerspel och möta alla dessa nya karaktärer. Boken är något för lång men som stand-alone hade den varit helt okej. Som en del i serien tycker jag dock inte att den tillför något och är inte ett måste att läsa för att serien ska kännas komplett.

Tack till Bonnier Carlsen för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Suzanne Collins
Serie: Hungerspelen #0
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bonnier Carlsen
Utläst: 11 juni 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Övriga böcker i serien:
The Hunger Games (The Hunger Games #1)
Catching Fire (The Hunger Games #2)
Mockingjay (The Hunger Games #3)

Andra som bloggat om boken:
Prickiga Paula | Boklådan | Bokcirkelnn | Läsfåtöljen

Harry över havet av Lennart Eng

Nu får vi träffa valen Valdemars vän, havstruten Harry, och följa hans vardag i lufthavet. En tillvaro kantad av utmaningarna som det tuffa livet i luften innebär. I olika miljöer, situationer, väder och ständiga jakt på mat visar Harry en havstruts suveränitet. Berättelsen är episodisk och Harry bjuder på mycket igenkänning och fantastiska illustrationer. Och vi får även träffa Valdemar igen!

Valdemar i världshavet har jag faktiskt först i år hittat till men direkt när jag öppnar den här boken känner jag mig lite som hemma. Det är mycket som påminner om den tidigare boken och dessutom får vi återse Valdemar, men samtidigt är den berättad ur en annans perspektiv, Harrys.

Illustrationerna är fantastiska. Det är mycket små detaljer och Lennart visar tydligt skillnad på hur det kan se ut på havet en blåsig dag kontra en lugn dag. Några sidor ger även en blick över hur det kan se ut på havet nattetid.

Om man tyckte om Valdemar i världshavet kommer man absolut att tycka om den här också. Om det är en ny bekantskap finns det också stora möjligheter att fastna, ungefär som jag. Jag hoppas det kommer fler böcker om djuren som lever i och runt haven.

Tack till Opal Bokförlag för recensionsexemplaret!

Författare: Lennart Eng
Illustratör: Lennart Eng
Utgivningsår: 2020
Förlag: Opal Förlag
Finns hos: Adlibris | Bokus

Lyckan kommer, lyckan går av Eleonor Sager

VARNING FÖR SPOILERS OM MAN EJ HAR LÄST TIDIGARE DEL I SERIEN!

Emilia Lind känner hur hennes biologiska klocka tickar allt snabbare. Hur svårt kan det egentligen vara att träffa någon man vill dela livet och bilda familj med? Väldigt svårt tydligen, och det här med Tinder-dejtande är inte riktigt hennes grej. Lillasyster Madelen Lind är gravid och borde sväva fram på små rosa moln, men det är något som inte stämmer. Vad är det som händer med hennes man Nicolas, hon känner knappt igen honom nuförtiden. Kan han ha träffat någon annan?

Den första delen i den här serien hade jag lite svårt att fastna i. Jag får lite samma känsla här men jag känner ändå igen miljöer, karaktärer och deras respektive karriärer och jag kan tänka mig att det då blir lättare att komma in i berättelsen.

Vi får, å ena sidan, följa lillasyster Madelens väg mot att bli mamma. Hon får i princip inget stöd från sin man, som dessutom blir allt mer frånvarande. Samtidigt har hon fått konkurrens på sitt arbete. Storasyster Emilia har svårt att hitta den där äkta kärleken som alla pratar om. Efter flertalet dåliga dejter hittar hon dock kärleken i en man som redan har barn. Det är emot hennes principer men vad gör man inte? Eller?

Systrarnas liv är det förmodligen flera som känner igen sig i. Kärlek, karriär, drömmar, vänskap och ensamhet är sådant vi möter dagligen. Jag tycker att känslan av att vänta sitt första barn skildras väldigt bra här också. Det är mycket ”du ska ha” och ”du ska göra”, vilket skapar en oerhörd press och stress för blivande förstagångsföräldrar. Karaktären Bianca har flera egenskaper som jag har mött i andra föräldrar och det bottnar ju egentligen i en osäkerhet.

Precis som sin föregångare är detta en lättläst bok som säkert kan passa bra i hängmattan i sommar. Jag tyckte att den var läsvärd, men jag uppskattade inte delarna om otrohet som så lätt slätades över. Det gav mig faktiskt en annan syn på karaktären i fråga. ”Det man inte vet har man inte ont av”.

Tack till Lind & Co för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Eleonor Sager
Serie: Systrarna Lind #2
Utgivningsår: 2020
Förlag: Lind & Co
Utläst: 22 maj 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
Älskar, älskar inte (Systrarna Lind #1)

Andra som bloggat om boken:

Lilla Valdemar av Lennart Eng

För det mesta simmar valungen Valdemar lugn och trygg under sin stora, snälla mammas mage långt nere i havsdjupet. Men Valdemar är nyfiken och försvinner ibland! Gömmer han sig i den väldiga, vajande tångskogen? Eller fick han syn på något på havets botten? En dag simmar han in i ett rostigt, jättelikt skeppsvrak. De stora valarna ser honom inte och söker oroligt.

Den här boken handlar om Valdemar, samma Valdemar som vi får möta i Valdemar i världshavet. Redan i den boken visar sig Valdemar vara en charmig val och så även här, när han ger sig ut på egna äventyr bland vrak och annat.

Illustrationerna är fina, spännande och inger ett visst lugn. Boken har även fått samma typsnitt som föregående bok, vilket jag ser som både bra och dåligt. Den passar in och skapar en fin helhet i boken men stundtals kan typsnittet också vara svårläst.

Överlag är det en fin och lagom spännande bok som uppskattades av både 3-åringen och 5-åringen hemma. Framöver får den nog åka med till jobbet också för jag tror att många skulle tycka om den även där.

Tack till Opal Förlag för recensionsexemplaret!

Författare: Lennart Eng
Illustratör: Lennart Eng
Utgivningsår: 2018
Förlag: Opal Förlag
Finns hos: Adlibris | Bokus