Till minne av en mördare av Pascal Engman och Johannes Selåker

I skuggan av Mattias Flinks massmord i Falun sker ytterligare ett mord. En kvinna hittas strypt till döds och snart står det klart att hon bara är ett av flera offer som mördats med samma tillvägagångssätt. Det faller på den nyss hemkomne FN-soldaten och polisen Tomas Wolf att hitta mördaren. Till sin hjälp har han Vera Berg – en korrupt kvällstidningsreporter som är på flykt från sin före detta kille och hans MC-gäng. Huvudmisstänkt blir filmstjärnan och suputen Micael Bratt, men både Vera och Tomas misstänker att den skyldiga finns närmare inpå utredningen.

Som ni kanske vet har jag läst och gillat alla böcker av Pascal Engman. Johannes Selåker är däremot ny för mig så jag såg verkligen fram emot den här första boken i en planerad serie. Av någon anledning hade jag förväntat mig ett lägre tempo men jag blev glatt överraskad av att det inte alls var så.

Mestadels gillade jag Vera och tyckte att hon var riktigt smart men ibland störde jag mig på att hon var lite väl naiv. På ett sätt var hon inte rädd för vad som skulle kunna hända, men samtidigt släppte hon tyglarna väldigt lätt vissa gånger och litade blint på människor hon egentligen inte kände. Relationen mellan henne och Jeppe upplevde jag väldigt knepig men samtidigt intressant. Tomas å sin sida var en väldigt komplex karaktär och med mycket i sitt bagage. På sätt och vis kändes han som en typisk polis men jag gillade att läsa om honom, även om han hela tiden förstörde för sig själv.

Slutet var något förutsägbart men det gjorde ingenting eftersom spänningen ändå hölls uppe. Jag fick kanske inte svar på alla mina frågor men ibland är det bra så. Vissa saker kommer säkert upp till ljuset i kommande bok i serien. Jag gillar den typen av öppna slut emellanåt också!

Som jag skrev så hade boken ett bra tempo och det hände hela tiden nya saker. Jag kunde inte låta bli att dra lite paralleller till serien om Annika Bengtzon. Vera lägger ju sig verkligen i allt men jag tycker att det är lite charmigt, särskilt när polisen själv inser att ett par journalistögon på fallet kanske till och med hjälper.

Stort tack till författarna för att jag fick möjlighet att förhandsläsa den här boken!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Pascal Engman och Johannes Selåker
Serie: Skymningsland #1
Utgivningsår: 2022
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 4 augusti 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:

Kokain av Pascal Engman

Engman_Kokain_Cover-scaledEn våldsam dödsskjutning på öppen gata försätter de boende i Järva i skräck. Vad blir nästa drag i kriget mellan de rivaliserande förortsgängen Vargarna och YBT? I skuggan av våldet tvingas butiksinnehaverskan Fatou Diop gång på gång att vända bort blicken av rädsla. Men någonstans går gränsen för hur mycket en människa kan svälja utan att göra motstånd.

Polisinspektör Vanessa Frank kopplas in i mordutredningen och finner sig mitt i en brinnande gänguppgörelse där allt verkar handla om kokainet. Samtidigt som hon försöker landa i rollen som fostermamma till tonåriga Celine visar sig hennes nya sårbarhet bli den största utmaningen för utredningen.

Pascal Engman gör mig aldrig besviken och på kort tid har han blivit en av mina favoritförfattare. Till stor del beror det på drivet i hans böcker, hans sätt att skriva och karaktärerna som man inte kan låta bli att fastna för.

I den här boken var det först och främst ett riktigt bra ämne, aktuellt som vanligt i Pascals böcker och något som jag har reflekterat över mycket på sistone. Vi bor ändå på ett tryggt ställe men framför allt knarket kommer närmre och närmre. Gängmiljön upplever jag som realistisk, även om jag vet noll om sådant. Faktum är att det var fler saker i boken som gjorde mig lite extra nyfiken som jag googlade vidare på.

När det kommer till karaktärerna träffar vi såklart Vanessa Frank igen. Det är en karaktär som jag tyckte växer för varje gång jag läser om henne och relationsutvecklingen mellan henne och Celine är så intressant att läsa om. Nicolas har seglat upp som lite av en favorit hos mig. Han är verkligen osjälvisk och hjälper andra mer än han hjälper sig själv. Det borde finnas fler som honom.

I dessa tider tyckte jag också att det var intressant att en av karaktärerna blivit smittad av covid-19, och att det dessutom hade varit ganska allvarligt. Det blir på något vis mer verklighetsförankrat.

Spänningen fanns verkligen där genom hela boken. Det hände något nytt hela tiden och sidorna flög fram. Jag gillar det lite råa i Pascal Engmans sätt att skriva och ibland jämför jag det med exempelvis Stefan Ahnhem. Den här boken var precis lika bra som de andra i serien, om inte bättre. Har ni ännu inte hittat till den här serien rekommenderar jag er verkligen att plocka upp första delen.

Stort tack till författaren för att jag fick möjlighet att förhandsläsa den här boken!

Mitt betyg: 5/5

Författare: Pascal Engman
Serie: Vanessa Frank #4
Utgivningsår: 2021
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 27 mars 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
– Eldslandet (Vanessa Frank #1)
– Råttkungen (Vanessa Frank #2)
Änkorna (Vanessa Frank #3)

Andra som bloggat om boken:

Årets bästa böcker 2020

Eftersom det nu är nytt år är det väl dags att börja sammanfatta det gamla, 2020. Under 2020 läste jag 63 böcker och jag hade tänkt välja ut topp 5 av dessa. Ingen lätt uppgift men jag har gjort mitt bästa. I listan nedan har tre böcker släppts under 2020. Den kursiverade texten är ett utdrag från min recensioner och vill ni läsa mer om böckerna är det bara att klicka på titeln för respektive bok.

De bästa böckerna jag läste 2020 var:

5. Skuggjägaren av Camilla Grebe (2019)
”Alla de moment jag hunnit vänja mig vid när det gäller Grebe finns även i Skuggjägaren, men vi stöter också på en del annat som både förvånar och fascinerar mig. Boken är exempelvis delvis berättad utifrån någon annans perspektiv, någon som berättar sin historia, vilket ökar på bokens spänning ytterligare.”

4. Ödesmark av Stina Jackson (2020)
”Det här var min första bekantskap med författaren Stina Jackson, men definitivt inte min sista. Jag slås direkt av hennes språk och hur bra hon är på att beskriva miljöerna runt omkring, hur hon får stämningen att bli riktigt kuslig och enslig. Vi får en god bild av hur det ser ut där på myren, hur älgtornet tornar upp sig och de fallfärdiga husen. Det är melankoliskt.”

3. Five Feet Apart av Rachael Lippincott (2018)
”När Will dyker upp i Stellas liv ställs allt på sin spets. Det som Stella tror sig ha vetat kanske inte riktigt stämmer, eller? Nya tankar börjar formas och Stella dras till det här obekymrade livet, trots att det kan innebära liv eller död för hennes del. Men hon vill ju bara leva lite..”

2. Spegelmannen av Lars Kepler (2020)
”Joona Linna är såklart tillbaka och denna gången visar han sig lite från en ny sida. Jag upplever honom som mer känslig och att han inte riktigt vet hur han ska hantera sina relationer och det yrke han ägnar sig åt. Det blir på något vis mer mänskligt, men samtidigt har jag gillat honom i i stort sett alla böcker i den här serien. Vi får även återse andra karaktärer som jag har saknat.”

1. Änkorna av Pascal Engman (2020)
”Pascal Engman har den här egenskapen som jag värdesätter högt hos författare – att dra in mig i historien och få mig att bli än mer intresserad av temat. När jag läste hans ”Eldslandet” blev jag exempelvis väldigt nyfiken på organhandel och i det här fallet har jag googlat och sökt information på andra sätt om IS och terrorismen. Det gör mig kunskapstörstig och det är få författare som har samma egenskap.”

Julkalendern 2020 – Lucka 1

Det är den 1 december och det betyder att årets bloggjulkalender ÄNTLIGEN är igång! Årets julkalender startar med ett bokpaket från Bookmark Förlag där tre vinnare får tre böcker var. I paketet finns ”Skamvrån” av Sofie Sarenbrant, ”Råttkungen” av Pascal Engman och ”Blodlokan” av Louise Boije af Gennäs. Härlig spänning för lediga dagar helt enkelt!

Om ”Skamvrån”:
En flicka lägger sig på en spårvagnsräls i Bromma och sluter ögonen. I en annan del av Sverige hamnar en man i en djup grav i skogen. Ingen av deras nära och kära känner till den annalkande katastrofen. Kommer deras liv gå att rädda?

De två drabbade är inte bekanta, men har något livsavgörande gemensamt. Nu är det upp till kriminalinspektör Emma Sköld att hitta sambandet innan det är för sent. Fallet tar oväntade vändningar och blir mer personligt och skrämmande än hon kunde ana.

Om ”Råttkungen”:
En ung kvinna hittas död i sin lägenhet i Täby, norr om Stockholm. Hon är knivhuggen över tjugo gånger i bålen. Polisinspektör Vanessa Frank tar sig an utredningen med en gäckande känsla av att det är något avgörande som inte stämmer.

I svallvågorna av feminismens framgångar breder ett digitalt nätverk av kvinnohatare ut sig. De kallar sig ”Incels”, får sin livsluft i internets mörkaste vrår och förenas i sin vilja att söka upprättelse från de kvinnor som aldrig mött deras blickar.

När idé ska omvandlas till handling står många liv på spel.

Om ”Blodlokan”:
Efter att Saras pappa dör i en mystisk eldsvåda flyttar hon från Örebro till Stockholm för att starta ett nytt liv. Till en början går allt nästan för bra: kaféjobbet byts mot en anställning på pr-byrå och det torftiga rummet i förorten ersätts av en lyxig lägenhet på Östermalm. Men snart utsätts hon för märkliga och obehagliga händelser, och hotet mot Sara och hennes familj känns alltmer påtagligt. Det blir uppenbart att någon tror att hon har den avgörande nyckeln till något viktigt – men vem? Och till vad?

Tävlingsregler
– Vilken har varit årets bästa bok enligt dig? Motivera kort ditt svar och glöm ej att ange en giltig e-postadress.

Tävlingen avslutas ikväll 23.59.

TÄVLINGEN ÄR AVSLUTAD! GRATTIS PÄR HURTIG, CAROLINA OCH EVA ADOLFSSON.

Pascal Engman: ”Varje gång jag går på Drottninggatan ser jag mig fortfarande om.”

För några år sedan lämnade Pascal Engman journalistiken och gav sig in i författaryrket. Debuten ”Patrioterna” släpptes 2017 och sedan dess har han hunnit skriva flera delar i en serie om polisen Vanessa Frank. Igår släpptes den tredje boken i serien, ”Änkorna”.

Vad är det med Vanessa som fascinerar och underhåller? Varför kan vi inte vara utan henne?
– Jag tror det är att hon är oberäknelig. Det är hon för mig, som ändå skapat henne. Och hon är en person som vill göra gott, och dessutom har den goda smaken att ofta tveka och ifrågasätta sig själv.
– Jag hoppas att ”Änkorna” är min bästa bok hittills. De få som läst säger nästan alla att ”Änkorna” är bäst. Jag hoppas att de har rätt och att läsarna håller med dem. Det vore inte mer än rimligt, eftersom en författare rimligtvis borde bli bättre för varje bok. Man lär sig så mycket. Varje gång man skriver. En sak är i alla fall säker: jag har aldrig ansträngt mig så mycket som jag gjort med ”Änkorna”. Det är en bok jag, faktiskt, är stolt över.

Vanessa är en komplex karaktär men frågan är hur mycket man kan laborera med gränserna när det kommer till någon som både har en tuff och en mjuk sida.
– Det är nog viktigt att vara konsekvent med vilka människor hon är tuff och mjuk mot. Jag skulle säga att Vanessa oftast är snäll mot de människor som hon finner udda och godhjärtade. Och hård mot de som inte är elaka eller jäklas med andra. Där kompromissar hon inte.

När jag frågar om ämnet terrorism och varför Pascal valt att skriva en bok om det berättar han:
– Varje gång jag går på Drottninggatan ser jag mig fortfarande om. Jag tillhör en generation som vuxit upp med hotet från den islamistiska terrorismen och jag har påverkats starkt av det besinningslösa dödandet. Jag ville sätta mig in i hur människor, som är uppvuxna mitt ibland oss, kan avsky oss så mycket att de vill döda oss.
– Jag hoppas inte att människor påverkas negativt av det jag skriver. Däremot tycker jag att man ska vara medveten om att ungefär 150 människor som åkt ner till IS så kallade Kalifat nu befinner sig i Sverige. Flera tusen människor sympatiserar med IS mördarideologi. De avskyr oss och vårt sätt att leva. Säpo anser dem vara ett stort hot. Med all rätt, tyvärr.

I en intervju jag gjorde med Pascal för drygt två år sedan berättade han att han tyckte det var roligare att skriva om kvinnor för att han själv är man.
– Det håller jag fast vid än idag, i alla fall än så länge. Jag vet nog inget som är så roligt som att skriva Vanessa-kapitlen. Det går så otroligt snabbt, jag behöver knappt planera vad jag ska skriva när det gäller henne. Men det är väl också för att hon varit med mig i snart tre år.
– Jag har redan börjat, smått, på nästa bok i serien. Jag skriver ner ritningen över berättelsen och intervjuar en massa människor. Arbetstiteln är ”Kokain” och den ska handla om gängkrigen i Stockholm.

Pascal har rötter i Chile och har, inför varje bok i Vanessa-serien, åkt dit för att skriva. Han har tidigare berättat att han känner sig rofull och lugn när han är på plats i Chile, vilket har gjort att han har skrivit sina böcker där. Även denna gång ser det ut att bli Chile.
– Jag tror och hoppas att det blir Chile. Enligt min kalender ska jag åka dit först i november, för att ge intervjuer inför lanseringen av ”Eldslandet”, och sen ska jag dit i december tillsammans med Linnea för att skriva ”Kokain”. Men vi får se om det blir något. Allt känns väldigt osäkert just nu.

Pascal berättar också om lösa planer för framtiden, eventuellt en annan serie med en manlig huvudroll.
– Kanske år 2021. Vi får se!

Om ni vill läsa min recension av ”Änkorna” hittar ni den här.

Foto: Alexander Donka

Änkorna av Pascal Engman

En manlig polis hittas mördad på Gärdet och bara minuter från brottsplatsen upptäcks ytterligare ett offer, en ung kvinna av okänd identitet. Dubbelmordet leder polisinspektör Vanessa Frank in på en snårig utredning – som visar sig bli mer personlig än hon någonsin kunnat ana. När spåren allteftersom börjar peka mot IS är skräcken ett faktum.

Samhällets rädsla för terrorbrott ökar samtidigt som terrornätverken blir bättre på att verka i det dolda. Och när sorgens förmåga att föra samman människor omvandlas till en effektiv drivkraft att hämnas, kan konsekvenserna bli förödande.

Änkorna” har, precis som Engmans tidigare böcker, korta men intensiva kapitel. Det är ett högt tempo och det händer mycket, vilket gör att läsandet går snabbt.

Vanessa Frank är vår huvudkaraktär även i denna boken och som jag säkert har nämnt tidigare är hon en komplex karaktär med ett mjukt inre och en stentuff yta. I den här boken kommer vi henne ännu närmre, framför allt genom känslorna kring Natasja. Det är omöjligt att inte tycka om henne och jag vill bara ha mer. Författaren har fångat tankar och beteenden som vi tänker eller gör varje dag, men som vi inte riktigt tänker på, och det märks att han har gjort sin research. Det är trovärdigt. Vi får i berättelsen möta en hel del karaktärer och vi har även flera olika spår men mot slutet vävs allt samman väldigt snyggt.

Pascal Engman har den här egenskapen som jag värdesätter högt hos författare – att dra in mig i historien och få mig att bli än mer intresserad av temat. När jag läste hans ”Eldslandet” blev jag exempelvis väldigt nyfiken på organhandel och i det här fallet har jag googlat och sökt information på andra sätt om IS och terrorismen. Det gör mig kunskapstörstig och det är få författare som har samma egenskap.

Änkorna” är absolut Pascals bästa bok hittills och hela serien om Vanessa är så läsvärd! Jag trodde först att detta var slutet på en trilogi men jag är så glad att serien fortsätter och att jag kommer få läsa ännu mer om Vanessa och de andra. Jag kan inte nog rekommendera dessa böcker om man gillar actionpackade, snabblästa böcker om intressanta och mycket viktiga teman.

Tack till författaren för att jag fick möjlighet att förhandsläsa!

Mitt betyg: 5/5

Författare: Pascal Engman
Serie: Vanessa Frank #3
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 18 juni 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
Eldslandet (Vanessa Frank #1)
Råttkungen (Vanessa Frank #2)

Andra som bloggat om boken:

Råttkungen av Pascal Engman

OBS! Spoilervarning om man ej har läst tidigare delar i serien.

En ung kvinna hittas död i sin lägenhet i Täby, knivhuggen över tjugo gånger i bålen. Polisinspektör Vanessa Frank tar sig an utredningen med en gäckande känsla av att det är något avgörande som inte stämmer.

I svallvågorna av feminismens framgångar, breder ett digitalt nätverk av kvinnohatare ut sig. De kallar sig incels, får sin livsluft i internets mörkaste vrår och förenas i sin vilja att söka upprättelse från de kvinnor som aldrig bemödat dem en blick. När idé ska omvandlas till handling står många liv på spel.

Jag har varit fast sedan Pascal Engman första bok, Patrioterna. Han skriver på ett sätt som gör att spänningen hålls vid liv genom hela boken och trots många karaktärer (som har sina egna berättelser och bakgrunder) vävs det ihop så snyggt mot slutet. Att böckerna dessutom består av korta men fullpackade kapitel gör att läsandet går i en rasande fart.

Huvudkaraktären Vanessa, samt ett flertal andra karaktärer, mötte vi ju redan i Eldslandet. I den här boken utvecklas de ytterligare. Vanessa ses exempelvis som en hård, tuff och kaxig kvinna men här får vi se flera sidor av henne som gör henne mer mänsklig och intressant. Vi möter också Celine, den lite märkliga men otroligt sköna grannen till Nicolas. Även hon har ett ganska hårt yttre men det visar sig snabbt att allt inte behöver vara som det ser ut att vara. Relationerna mellan de olika karaktärerna är både trevande och rakt på.

Jag vill minnas att jag har skrivit detta innan men det tål att upprepas. De skildringar av samhället som Pascal Engman gör är verkligen en av de bästa delarna med hans författarskap. Mycket av det han skriver om är för mig okänt och samtidigt som jag tycker att det är vansinnigt spännande lär jag mig något nytt.

Eldslandet var en ruggigt bra bok med mina mått mätt men Råttkungen är faktiskt snäppet vassare. Jag tror att den här berättelsen kommer att finnas med mig i bakhuvudet för en lång tid framöver!

Mitt betyg: 5/5

Författare: Pascal Engman
Serie: Vanessa Frank #2
Utgivningsår: 2019
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 8 juni 2019
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare böcker av författaren:
Patrioterna
Eldslandet (Vanessa Frank #1)

Sofies julkalenderbloggstafett 2018 | Lucka 13

Jag har idag tagit över stafettpinnen från Bokslukaren i Sofies julkalenderbloggstafett och tanken är att vi ska skriva/prata om något på temat ”Bäst 2018”. Jag valde att prata lite om en av mina nya favoritförfattare för året, Pascal Engman.

Om ni vill läsa min recension av Patrioterna kan ni klicka här, recensionen av Eldslandet finns här och min intervju med Pascal Engman hittar ni här.

Imorgon fortsätter julkalenderstafetten hos Barnboksbloggen så kika in där då!

Bokmässan 2018

Nu så tänkte jag egentligen bara lägga upp en hel massa bilder från bokmässan 2018. Jag har skrivit en del om scenprogram, om mina inköp och så vidare. Det kommer lite om några dagar också men sedan är det slut. Då får jag släppa bokmässan 2018 och i stället se fram emot bokmässan 2019. En evighet kvar!