En smakebit på søndag – Jag fann dig

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag läser just nu bland annat Jag fann dig av Lisa Jewell.

Handling:
I East Yorkshire hittar den ensamstående mamman Alice en man på stranden utanför sitt hus. Han minns inte sitt namn och har ingen aning om hur han kommit dit. Utan att tänka sig för ordentligt bjuder hon in honom i sitt hem.

I Surrey inser tjugoettåriga Lily att hennes man har försvunnit. De har endast varit gifta i tre veckor och när han en dag inte kommer hem från jobbet är hon ensam i ett främmande land där hon inte känner någon. Och när hon inte tror att det kan bli värre meddelar polisen att hennes man aldrig ens har existerat.

”Vi borde nog kontakta polisen, eller vad tror du?”
Han reagerar instinktivt med hela kroppen. Musklerna spänns, nävarna knyts, han andas fortare och pulsen ökar. Det är den starkaste känslostorm han har upplevt sedan han hamnade på stranden för två kvällar sedan.
”Nej”, säger han så mjukt han kan, men han kan höra spår av något i rösten. Vad är det? Ilska? Panik? Han får en förnimmelse av att trycka upp någon hårt mot en vägg. Varma andetag mot kinden. ”Nej”, säger han igen, ännu mjukare. ”Jag tror inte jag är redo för det. Jag tror… Skulle jag bara kunna få stanna här en natt till och se om jag får tillbaka minnet först? Jag kanske kan gå dit i morgon. Om…”
Alice nickar, men han märker att hon inte är övertygad. ”Visst”, säger hon efter en kort paus. ”En natt till går bra. Men sedan, om du fortfarande inte har någon aning om vem fan du är… Jag brukar ju hyra ut stugan i vanliga fall. Som extrainkomst, så…”
”Jag fattar. Bara en natt till.”
Hon ler osäkert. ”Bra. Och jobba på. Med minnena, alltså.” Hon reser sig upp och tar fram ett paket med ägg så färska att det sitter fjädrar kvar på kartongen. ”Kokt eller stekt?” frågar hon.
”Bestäm du”, säger han. ”Jag har ingen aning.”

Annonser

En smakebit på søndag – Trapped in Silver

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag läser just nu bland annat Trapped in Silver av Emily Sowden.

Handling:
Courage comes from a shadowed place in our hearts; a blurred line that straddles love and sheer stupidity. To seventeen-year-old Ava, wild woodcats, hungry stragglers, and simple-minded townsfolk are the evils she’s grown accustomed to. But when Ethan, an unusual man with eyes of smoke and fire opal, enters her world she quickly understands that there are worse things out there than drunken men and carnivorous forest creatures. She’s a specialised liar and a hell of a fighter, but against a group of animalistic men called Berserkers she struggles to survive the encounter as the desperate swing of a dagger is all it takes to change her life for good.

Half-dead and hunted by the Berserker’s leader when he forms a monstrous obsession with her, Ava escapes his pursuit in an unfamiliar land full of impossible creatures, unlikely allies, and the man she doesn’t know whether to kiss or kill. But after dreadful news of her missing brother surfaces, Ava becomes more involved in the centuries-long war and begins to unravel the reasons behind her relentless nightmares, discovering truths long-buried in a violent history of love, loss and betrayal.

”Is the real answer so horrifying?” I asked, trying not to laugh again at the insanity of our conversation, ”afraid it’ll give me nightmares?” I turned my back to him then. ”Fine, I’ve no interest in your business but you’re not my husband. You can’t tell me what to do or where to go – even if you were.” I walked away, my strides matching the beat of my hammering heart.
”Ava-”
”See you at the next troublesome event.” I waved without looking back.
The front door slammed behind me. Outside, the weather had clouded over and, from what I could hear, Roan wasn’t home. Big surprise. I went to the sitting room, lit the candles and fell back against the chair thinking back to what I saw in the forest: a splash of red against the green. I shivered. They looked like eyes.

En smakebit på søndag – Bettys värld

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag läser just nu bland annat Bettys Värld av Marie-Louise Marc.

Handling:
Betty Svan är kärleksreporter på det glossiga magasinet Gala. Trots en galen chef trivs hon med sitt jobb som landets flitigaste relationsjournalist. Dessutom har hon precis inlett en passionerad relation med Dan, en säljare på en golftidning på samma förlag. Sommaren närmar sig, Stockholm blir allt varmare och livet leker. Eller? Snart börjar mörka moln täcka Bettys himmel. Dan visar sig vara en otrogen skit, det skvallras om nedskärningar på arbetsplatsen, Bettys mamma blir allt sjukare på hemmet där hon bor, och Betty både saknar och oroar sig över sina utflugna, vuxna barn.

Samtidigt uppstår pirriga känslor mellan Betty och hennes granne Henrik, en godhjärtad psykiatriker som bor i samma hus. Men kan en läkare verkligen bli kär i en skvallerskribent? Och kommer Betty ens våga öppna sig för kärlek igen?

Utan att ta av mig skorna gick jag raka vägen in i vardagsrummet och sjönk ner i soffan. Jag sträckte mig efter fjärrkontrollen till teven. Jag behövde lite distraktion. Pang pang – en polis i Los Angeles polisdistrikt sköts och föll ihop död. Jag zappade hastigt vidare. Tjopp, tjopp – en seriemördare avlägsnade kroppsdelar från sitt offer med vettlös uppfinningsrikedom. Illa berörd zappade jag vidare och hamnade mitt i en repris av ett dejtingprogram där alla deltagare såg ut som Isabelle Lindberg. Hon var en klon av sin tid. Men hellre formstöpta blondiner och unga män med sinnrika tatueringar än våld och mord. Fast helst ville jag ha kärlek och romantik. Jane Austen, återuppstå, kom hit, du behövs!
En begynnande huvudvärk letade sig upp från nacken till bakhuvudet. Jag lutade mig mot den pösiga soffkudden och tänkte på mamma i sjukhussängen. Dan, på ett lyxhotell i Dubai, kändes just nu väldigt långt borta. Och samtidigt molade det olustigt i mellangärdet. Att han inte ens hade försökt att ringa… Men det var väl inte hela världen, i morgon skulle han ju äntligen komma hem.

En smakebit på søndag – Love & Gelato

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag läser just nu bland annat Love & Gelato av Jenna Evans Welch.

Handling:
Lina is spending the summer in Tuscany, but she isn’t in the mood for Italy’s famous sunshine and fairy-tale landscape. She’s only there because it was her mother’s dying wish that she get to know her father. But what kind of father isn’t around for sixteen years? All Lina wants to do is get back home.

But then Lina is given a journal that her mom had kept when she lived in Italy. Suddenly Lina’s uncovering a magical world of secret romances, art, and hidden bakeries. A world that inspires Lina, along with the ever-so-charming Ren, to follow in her mother’s footsteps and unearth a secret that has been kept from Lina for far too long. It’s a secret that will change everything she knew about her mother, her father—and ever herself.

People come to Italy for love and gelato, someone tells her, but sometimes they discover much more.

”No way,” I whispered to myself. What were the chances that I’d read this entry on the day I’d seen the Duomo for the first time? I ran my fingers over the words, imagining my twenty-something-year-old mom running to keep up with tyrannical, springy Francesca. Was this part of the reason my mom had sent her journal? So we could experience Florence together?
I marked my place and switched off the light, my chest heavy. Yes, hearing her voice was the emotional equivalent of a damaged ship taking on water. But it felt good, too. She’d loved Florence. Maybe reading her journal would be like seeing it with her.
I’d just have to take it in small doses.

 

En smakebit på søndag – Harry Potter och Dödsrelikerna

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag läser just nu bland annat Harry Potter och Dödsrelikerna av J.K. Rowling.

Handling:
Det sista sommarlovet från Hogwarts är snart slut och Harry Potter väntar otåligt på Privet Drive. Medlemmar ur Fenixorden ska komma och hämta honom och föra honom till en säker plats, utan att Voldemort och hans anhängare får reda på vart han tar vägen. Men när han väl kommit i säkerhet – vad ska han göra då? Hur ska Harry kunna utföra den livsfarliga och omöjliga uppgiften som professor Dumbledore har gett honom?

”Krake, jag skulle… öh… gärna vilja ge dig den här”, sa han och tryckte medaljongen i alfens hand. ”Den tillhörde Regulus, och jag är säker på att han gärna skulle vilja att du fick den som ett tecken på tacksamhet för vad du…”
”Nu gick du väl ändå till överdrift, va?” sa Ron när alfen kastade en enda blick på medaljongen, gav ifrån sig ett tjut av chock och bedrövelse och slängde sig ner på golvet igen.
Det tog dem nästan en halvtimme att lugna ner Krake, som var så överväldigad över att få en släktklenod från familjen Black som en alldeles egen gåva att han blev för svag i knäna för att kunna stå ordentligt.
När han till sist kunde stappla ett par steg följde de honom alla tre till hans skåp, såg honom stoppa in medaljongen i tryggt förvar bland sina smutsiga filtar och försäkrade honom att beskyddet av den skulle stå först på programmet medan han var borta. Sedan gjorde han två djupa bugningar för Harry och Ron och åstadkom till och med en konstig liten ryckning åt Hermiones håll som kunde ha varit ett försök till en respektfull hälsning, innan han transfererade sig bort med sitt vanliga höga pang.

En smakebit på søndag – Everything, Everything

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag läser just nu bland annat Everything, Everything av Nicola Yoon.

Handling:
My disease is as rare as it is famous. Basically, I’m allergic to the world. I don’t leave my house, have not left my house in seventeen years. The only people I ever see are my mom and my nurse, Carla.

But then one day, a moving truck arrives next door. I look out my window, and I see him. He’s tall, lean and wearing all black—black T-shirt, black jeans, black sneakers, and a black knit cap that covers his hair completely. He catches me looking and stares at me. I stare right back. His name is Olly.

Maybe we can’t predict the future, but we can predict some things. For example, I am certainly going to fall in love with Olly. It’s almost certainly going to be a disaster.

”Carla, you don’t have to-”
”Shush, listen to me. I’ve been thinking this over. I could see this new thing was weighing down on you, but I know you’re going to be all right.”
”I’m not so sure.”
”That’s OK. I can be sure for both of us. We’ve been together in this house for fifteen years, so I know what I’m talking about. When I first started with you I thought it was only a matter of time before depression would take you over. And there was that one summer when it came close, but it didn’t happen. Every day you get up and learn something new. Every day you find something to be happy about. Every single day you have a smile for me. You worry more about your mother than you do about yourself.
I don’t think Carla has ever said this many words all at once.
”My own Rosa,” she continues, but then stops. She leans back and closes her eyes in the grip of some emotion I don’t understand. ”My Rosa could learn a thing or two from you. She has everything I could give her, but she thinks she has nothing.”
I smile. Carla complains about her daughter, but I can tell she spoils her as much as she can.
She opens her eyes, and whatever was bothering her passes. ”You see, there’s that smile again.” She pats my leg. ”Life is hard, honey. Everyone finds a way.”

En smakebit på søndag – Peaches


Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag läser just nu bland annat Peaches av Jodi Lynn Anderson.

Handling:
Peaches combines three unforgettable heroines who have nothing in common but the troubles that have gotten them sentenced to a summer of peach picking at a Georgia orchard. Leeda is a debutante dating wrong-side-of-the-tracks Rex. Murphy, the wildest girl in Bridgewater, likes whichever side Rex is on. Birdie is a dreamer whose passion for Girl Scout cookies is matched only by her love for a boy named Enrico.

When their worlds collide, The Breakfast Club meets The Sisterhood of the Traveling Pants in an entirely original and provocative story with a lush, captivating setting.

At fifteen, there was also the addition of the other hand, down the pants – usually cords, sometimes army surplus, all three dollar or less at Village Thrift. The boys she hadn’t bargained for; they had just sort of come. Because like many girls in Georgia, Murphy was as girl as a girl could be. Green eyed and smooth skinned with beauty marks here and there on her cheeks, with brown wavy hair and high apple breasts. Like most young girls at the Piggly Wiggly on any given day, she was more juicy than fine, more sexy than delicately beautiful. In a word, Murphy McGowan was yummy. A few more words that had been used to describe her were brilliant, bold, and rotten.