Artemis av Andy Weir

Jazz Bashara is a criminal.

Well, sort of. Life on Artemis, the first and only city on the moon, is tough if you’re not a rich tourist or an eccentric billionaire. So smuggling in the occasional harmless bit of contraband barely counts, right? Not when you’ve got debts to pay and your job as a porter barely covers the rent.

Everything changes when Jazz sees the chance to commit the perfect crime, with a reward too lucrative to turn down. But pulling off the impossible is just the start of her problems, as she learns that she’s stepped square into a conspiracy for control of Artemis itself—and that now, her only chance at survival lies in a gambit even riskier than the first.

Precis som så många andra älskade jag Andy Weirs ”The Martian” och när då nyheten kom om att han skulle släppa en ny bok blev jag genast nyfiken. Jag köpte hem den direkt men sedan har den stått i bokhyllan, delvis för att jag har varit rädd att bli besviken tror jag. Min man läste den till slut och tyckte den var sådär och därefter sjönk mina förväntningar en aning men nu var det verkligen dags att ta tag i denna.

Vi får i boken möta Jazz, en kvinna som är bosatt på Artemis sedan 6 års ålder men som föddes i Saudiarabien. Hon hankar sig fram som bud, trots att hon har kompetens inom flera andra områden som betalar bättre. När hon får en möjlighet att tjäna stora pengar är hon inte sen på att säga ja men till vilket pris? Längs vägen får vi även möta Jazzs pappa, och andra människor som hjälper Jazz att ta sig framåt. Hon känns till en början väldigt ensam, och kanske även lite bitter men bit för bit får vi en liten förståelse för detta och det visar sig att Jazz kanske inte är så ensam som hon tror.

Världsbygget kan man absolut inte klaga på. Weir har verkligen skapat något speciellt. Under bokens gång får vi veta en hel del om hur allt hänger ihop och jag tror att jag har fått en ganska klar bild över hur det kan se ut där uppe. Det är mycket kemi och vetenskap inblandat i boken, men det är något jag förväntade mig. Även ”The Martian” var full av dessa begrepp och uträkningar och det har sin charm, även om jag inte lusläser just dessa delar. Det är inget som intresserar mig så värst mycket, men jag tycker heller inte att det tar över eller blir för mycket. Jag förväntar mig att en bok som utspelar sig på månen ska innehålla dessa delar.

Jag ställer mig lite frågande till vissa delar i berättelsen. Jag vill inte gå in för mycket på det med risk för att spoila men ibland kändes saker väldigt ogenomtänkta, och även orealistiska. Jazz hade dessutom ett rykte kring sig som egentligen inte hade någon substans.

Boken är inledningsvis ganska seg och trots att det händer något i boken upplever jag att vi inte tar oss framåt riktigt. Efter ungefär halva boken får den lite mer fart och mot slutet är det faktiskt lite spännande. Tack vare att mannen sänkte mina förväntningar en hel del blir jag inte besviken men denna boken mäter sig inte med ”The Martian”. Den var absolut inte dåligt, men inte heller så bra som jag från början hade hoppats.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Andy Weir
Utgivningsår: 2017
Förlag: Crown
Utläst: 16 februari 2021
Finns hos: Adlibris | The Book Depository

Andra som bloggat om boken:
Zellys Bokhylla | Bokföring enligt Monika | Bokugglor | Boklysten | Lottens Bokblogg

En smakebit på søndag: Artemis

En smakebit på søndag drivs växelvis av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje söndag väljer vi ut en smakbit ur boken vi läser och delar med oss av det till er andra. Ett smart sätt att få veta vad andra läser och få boktips. Just nu läser jag ”Artemis” av Andy Weir.

Handling:
Jazz Bashara is a criminal.

Well, sort of. Life on Artemis, the first and only city on the moon, is tough if you’re not a rich tourist or an eccentric billionaire. So smuggling in the occasional harmless bit of contraband barely counts, right? Not when you’ve got debts to pay and your job as a porter barely covers the rent.

Everything changes when Jazz sees the chance to commit the perfect crime, with a reward too lucrative to turn down. But pulling off the impossible is just the start of her problems, as she learns that she’s stepped square into a conspiracy for control of Artemis itself—and that now, her only chance at survival lies in a gambit even riskier than the first.

”This is how it’s going to go, Binh,” Rudy said. ”Whatever happens to her happens to you from now on. Got that?”
Binh wheezed on the floor.
”Got that?!” Rudy asked, louder this time.
Binh nodded fervently.
”Good.” He smiled. He turned to me. ”There’s your package, Jazz. Approximately one hundred kilograms to be delivered to Doc Roussel. Charge it to the Security Services account.”
”Got it,” I said.
That’s how justice works around here. We don’t have jails or fines. If you commit a serious crime, we exile you to Earth. For everything else, there’s Rudy.

Veckans topplista v.2 – Senaste böcker jag har köpt/fått/lånat hem

Nu är det tisdag igen och åter dags för en ny veckans topplista. Denna veckan är temat de senaste böckerna vi har köpt/fått/lånat hem. Nu kan ni egentligen se dem i min senaste book haul, men jag gör en topplista ändå. Böckerna nedan är några av de som dök upp hemma hos mig under december-januari.

1. Sanningen av Harlan Coben är ett recensionsexemplar från Bookmark Förlag.
2. Blodlokan av Louise Boije af Gennäs är första delen i en trilogi. Detta är ett recensionsexemplar från Bookmark Förlag.
3. Artemis av Andy Weir är en bok som varit efterlängtad och som jag planerar att ta tag i väldigt snart!
4. Detsamma gäller Eliza and her Monsters av Francesca Zappia.
5. Och Strange the Dreamer av Laini Taylor.

Waiting on Wednesday: Artemis

”Waiting On” Wednesday is a weekly event, hosted here, that spotlights upcoming releases that we’re eagerly anticipating.

Efter Andy Weirs succé The Martian blir man helt klart nyfiken på hans kommande, Artemis. Boken släpps den 14 november.

Jazz Bashara is a criminal.

Well, sort of. Life on Artemis, the first and only city on the moon, is tough if you’re not a rich tourist or an eccentric billionaire. So smuggling in the occasional harmless bit of contraband barely counts, right? Not when you’ve got debts to pay and your job as a porter barely covers the rent.

Everything changes when Jazz sees the chance to commit the perfect crime, with a reward too lucrative to turn down. But pulling off the impossible is just the start of her problems, as she learns that she’s stepped square into a conspiracy for control of Artemis itself—and that now, her only chance at survival lies in a gambit even riskier than the first.

The Martian – Ensam på mars av Andy Weir

ensam_pa_mars-30409838-frntlEfter en misslyckad rymdexpedition lämnas Mark Watney ensam kvar på Mars. Hans besättning är övertygad om att han är död, men Mark Watney lever – i alla fall för tillfället. Utan möjlighet att kunna kommunicera sin belägenhet med jorden inser han snart att han måste utnyttja alla sina kunskaper för att överleva. Utrustad med en stor portion skarpsinne, och en ännu större dos humor, ger sig Mark Watney i kast med att utmana den röda planetens ogästvänliga miljö med målet att en dag kunna återvända hem.

Jag såg den här filmen när den kom ut på biograferna i höstas och hade vid tillfället ingen aning om att det från början var en bok. Jag fastnade dock så mycket för filmen att jag absolut ville läsa boken, så det fick bli det omvända mot hur jag vanligen gör. Jag läser alltså oftast boken före filmen men i och med att jag inte visste om boken i det här fallet så blev det som det blev.

Överlevnadshistorier brukar ju intressera mig överlag men det som verkligen gör den här boken är Mark Watney. En ensam man på en planet där ingenting växer men som är så imponerande humoristisk och framförallt smart att man blir häpen. Vad hade man själv gjort i samma situation? Nej, det går inte ens att tänka sig. Det finns en del andra karaktärer i boken men de känns mest som bikaraktärer och det är ingen som gör så stort intryck på mig som Mark Watney.

Det är mycket fysik, kemi och annat som inte riktigt är min starka sida men på något vis blir det ändå intressant. Vissa delar skummar man förbi av anledningen att jag inte förstår (vi snackar liksom proffsnivå här, haha) men det är ingenting som stör mig. Utan detta hade det ju blivit en annan typ av bok och den hade inte varit alls lika trovärdig. För trovärdig, det tycker jag att den är.

Kort och gott är det verkligen en bok och historia som fångade mig och som jag gladeligen rekommenderar vidare till er!

Tack till Bookmark Förlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 5/5

Författare: Andy Weir
Utgivningsår: 2015
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 12 mars 2016
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON

En smakebit på søndag – Ensam på mars

smakebit

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag läser just nu bland annat Ensam på mars av Andy Weir.

Efter en misslyckad rymdexpedition lämnas Mark Watney ensam kvar på Mars. Hans besättning är övertygad om att han är död, men Mark Watney lever; i alla fall för tillfället. Utan möjlighet att kunna kommunicera sin belägenhet med jorden inser han snart att han måste utnyttja alla sina kunskaper för att överleva. Utrustad med en stor portion skarpsinne, och en ännu större dos självironi, ger sig Mark Watney i kast med att utmana den röda planetens ogästvänliga miljö med målet att en dag kunna återvända hem.

ensam_pa_mars-30409838-frntlMed min längd och vikt behöver jag, även om jag är villig att gå hungrig, ungefär 1500 kalorier om dagen.
Så det är inte ens i närheten.
Vilket betyder att jag inte kan leva för alltid av grödorna. Men jag kan utöka min förväntade livstid. Potatisen kommer att ge mig 76 dagar extra.
Fast potatis växer kontinuerligt, så på de 76 dagarna kan jag odla upp ytterligare 22 000 kalorier i potatisform, som kommer att räcka till ytterligare femton dagar. Efter det vore det rätt poänglöst att fortsätta. Allt som allt skulle potatisodlandet ge mig drygt 90 dagar.
Så nu kommer jag att börja svälta på sol 490 i stället för på sol 400. Det är ju ett framsteg, men varje hopp om att jag ska överleva bygger på att jag klarar mig till sol 1 412, när Ares 4 kommer att landa.
Vilket innebär att jag saknar mat till nästan tusen dagar. Och jag har ingen aning om hur jag ska kunna skaffa den maten.
Fan också.