Förvildade av Rory Power

Det har gått arton månader sedan sjukdomen bröt ut och internatskolan sattes i karantän. Det började långsamt. Först dog lärarna, en efter en, sedan blev eleverna sjuka. Vissa dog, andra bara … förändrades. Förvildades. Nu, helt avskurna från omvärlden, vågar ingen elev gå utanför stängslet som omgärdar skolan. De väntar på botemedlet som de har blivit lovade av regeringen, medan viruset ständigt hittar sätt att ta sig in. Men när Hettys bästa vän försvinner förändras allt. Hetty tänker hitta henne, även om det innebär att hon måste bryta karantänen och ta sig ut genom stängslet. Och när hon gör det inser hon att eleverna på skolan inte har fått veta hela sanningen om viruset. Inte ens i närheten.

För mig är Rory Power en helt ny författare. Jag har hört talas om boken hon släppte förra året, ”Burn our bodies down”, och även varit sugen på att läsa den men längre än så kom jag inte. När jag läste beskrivningen av ”Förvildade” fastnade jag helt och jag är så glad att jag läste den för det är en väldigt stark debut.

Själva konceptet med en sjukdom som tagit sig in i såväl djur och mark som människor känns både läskigt och obehagligt. Att de dessutom är fast på en ö med minimalt med mat och begränsade möjligheter att försvara sig gör boken väldigt spännande. Boken inger hela tiden en känsla av mystik och mörker och som läsare sitter man på helspänn när tjejerna ger sig ut genom skogen. Vad som helst kan hända och inte ens ett sött rådjur är vad man tror att det är. Dessutom frågar jag mig hela tiden hur viruset kom till, vilka som egentligen är smittade och varför det är just denna ö som drabbats?

Boken utspelar sig på en internatskola på en avlägsen ö. Författaren är bra på att skildra omgivningen och spänningen på skolan. Skolan är för övrigt endast till för tjejer och de enda männen som har befunnit sig på skolan har varit lärare. Främst följer vi trion Hetty, Reese och Byatt genom Hettys perspektiv och deras relation är verkligen speciell. Hetty och Byatt har hängt ihop länge och går inte många steg ifrån varandra. De har en relation som verkligen fångar en, och jag tycker om hur den är beskriven. Reese är en lite annorlunda och komplex karaktär. Vi märker snart att trots att det är mycket mörker inom henne finns det även en annan sida. Alla karaktärer är på sitt sätt unika, kanske genom hur sjukdomen format dem. Den har gjort att många tjejer förändrats helt, för att kunna överleva. Något som de aldrig hade kunnat tänka sig att göra tidigare är plötsligt inte lika självklart.

Slutet är ett så kallat öppet slut, vilket gjorde mig lite besviken. Visst, det finns utrymme att fundera över vad som händer näst eller om det rent av är planerat för en uppföljare men jag tycker att för många frågor lämnades obesvarade för att det ska vara okej med ett öppet slut. Överlag är det dock en riktigt bra bok och jag blir än mer nyfiken på Rory Power.

Tack till B Wahlströms för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Rory Power
Utgivningsår: 2021
Förlag: B Wahlströms
Utläst: 31 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Norr om Beirut av Anna Tell

Smällkall februarinatt och Amanda Lund skickas till Västerbron i Stockholm för att försöka förhindra en självmordshoppare. Personen i fråga, Jonas Wester, visar sig inte ha anmält att hans barn varit försvunna. Däremot uppges Veronika Bark, chef på SIDA, vara saknad. Båda har de kopplingar till en svensk kontakt i Libanon. Parallellt följer vi en utsatt människas farliga resa från Afghanistan och sedan till olika flyktingläger i Europa. Svårtydda händelser runtom i världen, fjärrstyrda av hot om avslöjande hemligheter.

Som vanligt leder Anna Tell in mig på outforskad mark. Denna gång får vi åka med till Libanon och framför allt Beirut och i vanlig ordning märks det att Tell är bevandrad med denna värld. Hon beskriver miljöer, omgivningar och människor med trovärdighet. Amandas arbete som förhandlare och operatör, samt kontakten mellan hennes kollegor skildras också på ett mycket bra och spännande sätt. Kontrasten i Amandas liv där hon ena dagen hämtar på förskolan och andra dagen befinner sig på osäker mark i Libanon är en av de delar som gör att jag fascineras av Amanda.

Amanda kämpar på som ensamstående förälder med allt vad det innebär. Hon har sin inneboende barnflicka Alva till hjälp och flickornas pappa André vill även bli allt mer närvarande. Det går sakta men säkert. I övrigt träffar vi de vanliga karaktärerna och den person jag fastnade för i ”Med ont fördrivas”, Ellen Engwall, spelar här en stor roll. Det är inte bara Amanda och gänget vi får följa utan även en kvinna på flykt från sitt hemland och med Sverige som slutdestination.

Överlag var detta en väldigt spännande och bra bok. Jag gillar framför allt de delar där Amanda är utomlands. Det brukar vara de som är fullpumpade av action, men det är också fint att se en mer ”normal” sida av henne. Jag brukar säga att jag tycker om att lära mig nya saker när jag läser och det gör jag definitivt när jag läser Tells böcker. Nu hoppas jag på fler i serien!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Anna Tell
Serie: Amanda Lund #3
Utgivningsår: 2020
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utläst: 31 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:

Tidigare delar i serien:
Fyra dagar i Kabul (Amanda Lund #1)
Med ont fördrivas (Amanda Lund #2)

Stormvakt av Kristina Ohlsson

August Strindberg anländer till Hovenäset i Bohuslän samma blåsiga natt som den mycket omtyckta läraren Agnes spårlöst försvinner. Bakom sig har August lämnat en framgångsrik karriär för att förverkliga sin dröm och öppna ”Strindbergs second hand”. Äntligen ska han få ägna sig åt något han älskar, och dessutom på en plats som han längtat efter att återse.

Men hela västkustidyllen skakas av Agnes försvinnande. Polisen, med den empatiska och drivna Maria Martinsson i spetsen, söker efter henne dag och natt. Hoppet om att Agnes ska hittas vid liv blir allt mindre. Vad är det hon har råkat ut för? Och varför får August den obehagliga känslan av att han själv sitter på en del av gåtans lösning?

Efter alla böcker i serien om Fredrika Bergman måste jag säga att förväntningarna var ganska höga när det kom ut att Ohlsson skulle släppa en ny serie förra året. Jag var inte först på bollen men inte heller långt därefter och boken hamnade snart i min bokhylla. Sen var det dock något som skavde lite. Kanske var det mina höga förväntningar som satte käppar i hjulet?

”Stormvakt” är ingen rafflande kriminalroman med bestialiska mord och högintensivt utredningsarbete där allt är tillåtet. Den är snarare lugn och fokuserar lika mycket på relationer och miljöer som på själva polisarbetet. Någon beskrev det lite som en ”feelgood-deckare”, och det tyckte jag kändes helt rätt då den påminner lite om Christoffers Holsts böcker om Cilla Storm. Då och då skruvas spänningen upp ett snäpp eller så händer det något avgörande.

Boken utspelar sig på västkusten, närmare bestämt i Kungshamn med omnejd. Jag tycker att Ohlsson gör ett bra jobb med att skildra miljöerna, och även invånarna. Det känns precis som om man har kommit ut till landet där alla känner alla och det snackas alldeles för mycket. De olika karaktärerna i boken har sitt eget bagage. August vill verkligen starta på ny kula, Maria har en mörk hemlighet som kommer upp till ytan och Ray-Ray fick jag inget riktigt grepp om.

För att ha ett ganska lågt tempo genom boken så måste jag säga att den är snäppet för lång. Vi hade kunnat klara oss utan vissa delar, alternativt skruvat upp tempot. Kristina Ohlsson är dock en författare som jag verkligen tycker om. Hon skriver välskrivna, spännande böcker och jag kommer absolut att fortsätta läsa den här serien.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Kristina Ohlsson
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 30 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Och dagarna går… | Ljudboksbloggen | Mysterierna… | Romeoandjuliet

Nio liv av Emelie Schepp

En tidig aprilmorgon sprids en film på Youtube. Den visar en ung man med en sprängladdning fastsatt om kroppen. Polisen förstår att ett fruktansvärt öde väntar honom. De lyckas identifiera platsen i Norrköping men hinner inte fram förrän bomben exploderar. Det är den fjärde medlemmen i det kriminella nätverket Komados som har mördats på kort tid. Men rör det sig om samma gärningsperson?

Kriminalinspektör Mia Bolander får hjälp av den nye utredaren Patrik Wiking att lösa fallen. Problemet är att ingen vill prata med dem. Ingen har hört något. Ingen har sett något.

När Jana Berzelius dras in i utredningen inser hon att fallet har en direkt koppling till henne själv. Som åklagare är det hennes uppgift att ta reda på sanningen. Nu får hon oväntad hjälp att dölja den.

Förra boken, ”Broder Jakob”, avslutades med en cliffhanger och vi stöts direkt in i handlingen i den här boken. Boken handlar om gängkriminalitet, något som är väldigt aktuellt och ett viktigt ämne att lyfta. Det som är mest tragiskt med det hela är att kriminaliteten går allt längre ner i åldrarna. Jag upplever att Schepp har gjort bra research på ämnet och det känns trovärdigt.

Gällande karaktärerna och deras utveckling ser jag en viss förändring hos alla. Jana upplever jag som mer instabil och hon låter våldet ta över allt mer. Samtidigt blir hon någon slags övermänniska och känns ibland inte riktigt mänsklig. Henrik var på föräldraledighet vid bokens start men kan inte riktigt låta bli utredningen, vilket i sin tur gör hans fru förbannad. Jag kan inte hjälpa att jag stör mig på hans fru, trots att jag förmodligen hade känt något liknande om min man bara ägnade tid åt sitt jobb och inte frun i det här fallet som blivit utsatt för ett mordförsök. Även Mia visar en helt annan sida, och det är både bra och dåligt. Karaktärsutveckling är alltid bra men frågan är om det blir till det bättre eller det sämre?

Vi får följa relationen mellan Jana och Per, och hur hon sakta men säkert släpper in Per i sitt liv. Med det bagaget och alla hemligheter är det givetvis inte lätt. Även relationen mellan Jana och pappan är intressant då man inte riktigt vet vad som ska hända näst. Ibland blir jag osäker på om pappan hjälper eller stjälper, och i stället för att prata ut känns det som en tickande bomb dem emellan. Som läsare får vi även möta Ibrahims familj och även det känns som en trovärdig skildring.

Som vanligt när det kommer till Emelie Schepp finns spänningen där och boken är en riktig bladvändare men den når inte riktigt hela vägen fram. I recensionen av ”Broder Jakob” funderade jag på om livet någon gång skulle komma ikapp Jana men vi får väl se.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Emelie Schepp
Serie: Jana Berzelius #6
Utgivningsår: 2020
Förlag: HarperCollins Nordic
Utläst: 27 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Lottens Bokblogg | Olivias Deckarhylla | Bokraden | Och dagarna går… | Bokprataren

Tidigare lästa böcker av författaren:
– Märkta för livet (Jana Berzelius #1)
– Vita spår (Jana Berzelius #2)
– Prio ett (Jana Berzelius #3)
– Pappas pojke (Jana Berzelius #4)
Broder Jakob (Jana Berzelius #5)

Det lilla galleriet i solen av Marie Sammeli

Julias liv går inte riktigt som hon har tänkt sig, den glimrande karriären i PR-branschen i Stockholm går allt annat än glimrande. När Tom kommer hem och berättar att han har fått ett erbjudande om jobb i Kapstaden så finns egentligen inget att fundera på, det är klart de ska åka. Hon, Tom och deras son Theo till äventyret i solen. Om hon nu bara hade varit en äventyrare

Samtidigt som Julia kämpar för att bygga upp ett nytt liv i Kapstaden inser hon att det är något som inte riktigt stämmer. Varför är Tom så grinig hela tiden? Grannen, galleristen till Det lilla galleriet, måste hon hacka på henne om varenda småsak? Vad krävs egentligen för att komma med in i gemenskapen på skolan? Skulle inte livet i solen vara mycket lättare?

Att starta om sitt liv på andra sidan jorden med sämsta tänkbara förutsättningar är nog inget någon hade klarat i en handvändning. Med självförtroendet i botten, inget jobb och ingen man känner.

Som läsare förstår man ganska snabbt att det är något som inte är riktigt som det ska gällande Tom. Julia verkar vara den sista som förstår, men det slår henne med full kraft. Att få följa Julias sorg, besvikelse och ilska gör att hon växer som karaktär och vi får se fler dimensioner av henne. Ändå är det något som saknas i karaktären Julia. Jag hade önskat lite mer djup i henne, men det kanske är något vi får i kommande böcker. Vi får i alla fall följa henne i hennes trevande försök att bli en del av mammagruppen på skolan, hennes utveckling med hunden och kanske framför allt den spirande relationen med veterinären.

Boken behandlar mycket relationer, inte bara kärlek. Vänskap dyker upp där man minst anar det också, och där har varken ålder, kön, klass eller något annat någon större inverkan. Som läsare är det spännande att få vara med när dessa skapas och utvecklas. Mot slutet blev det till och med nästan lite sorgligt.

Boken är överlag välskriven och det är spännande att läsa om Kapstaden och Sydafrika. Boken fångade mig dock inte riktigt i den mån jag hade hoppats. Ändå avslutar jag boken med ett leende på läpparna och vill gärna läsa bok nummer två om Julia som kom ut tidigare i år.

Tack till Bladh by Bladh för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Marie Sammeli
Serie: Julia #1
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bladh by Bladh
Utläst: 6 december 2020
Finns hos: Bladh by BladhAdlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Boklysten | Bokprataren | Bina’s Books | Sofies bokblogg | Bloggbohemen

Ett oväntat arv av Sofia Ymén

När Madeleine Fors föräldrar omkommer i en bilolycka står hon plötsligt ansvarig för hela familjens ägor: en hästgård som vandrat genom släkten i flera generationer. Visserligen delar hon arvet med sin bror Erik, men han är mer intresserad av ryttartävlingar runt om i Europa än att ta hand om gården.

I hovslagaren Henrik, en vän till familjen, finner Madeleine både stöd och en oväntad attraktion. Det finns bara ett problem: Henrik var den som körde föräldrarnas bil natten de krockade.

För att få hjälp med ruljangsen på gården bestämmer sig Madeleine för att skriva brev till sina tre bästa barndomsvänner – tjejer som precis som henne själv älskade hästar som barn men som idag lever helt andra liv. Kanske kan de enas igen, och samtidigt vända gårdens ekonomi. Men i familjen ruvar hemligheter som kommer att sätta käppar i hjulen för Madeleines planer …

Sofia Ymén är en författare jag har varit nyfiken på ett tag. När jag hörde att hon skulle släppa en serie böcker som utspelar sig Kungsbackatrakten blev jag nyfiken, men jag tvekade lite eftersom de skulle handla om hästar. Jag har aldrig varit någon hästtjej och har egentligen ingen relation till hästar alls, men så läste jag några recensioner och nyfikenheten tog överhand.

I boken får vi framför allt möta Madeleine Fors, den som bor på Fors gård och samtidigt försöker driva den. Hennes bror är ute i världen på hopptävlingar och vill egentligen inte kännas vid gården så hon bär ett tungt lass. Vi får också möta Henrik som brottas med skuldkänslor kring vad som hände Madeleines föräldrar, mormodern Vera som fram till nu befunnit sig långt ifrån gården och barnbarnen, grannen Anderberg och ett helt gäng till. Karaktärerna lär vi inte känna mer än på ytan, men å andra sidan kommer det tre böcker till och vi får väl gissa att vi lär känna dem mer för varje bok. Det som slår mig här är framför allt den icke existerande relationen mellan Vera och hennes barnbarn. Vera har ett jobbigt förflutet och det har alltså bidragit till att hon har trasiga relationer med nästan alla hon känner. Det är mycket tragiskt att läsa om, men också upplyftande att få vara med i utvecklingen i relationerna allt eftersom boken tar sig framåt.

Några saker får mig att höja på ögonbrynen, bland annat bristen på polisarbete kring olyckan. Visst, polisen fick ett erkännande med en gång men görs ingen mer grundlig utredning? Jag ställde mig också lite frågande till att det gick från 0 till 100 mellan Henrik och Madeleine. I över ett år pratade de knappt men så fort de pratat ut några minuter hände allt samtidigt. Det kändes lite förhastat. Att Henrik kunnat hålla sin hemlighet så länge förstår jag inte heller, särskilt om han haft de känslorna för Madeleine.

Boken är för övrigt lättläst och går snabbt att läsa. Vi får lite av alla delar; vänskap, kärlek, familjeband, intriger, sorg och smärta. Jag är som sagt ingen hästtjej men jag tycker att delarna om hästar ändå var i lagom dos.

Tack till Rim & Reson Media samt Printz Publishing för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Sofia Ymén
Serie: Kungsbackakvartetten #1
Utgivningsår: 2020
Förlag: Printz Publishing
Utläst: 12 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Barnboksbloggen | Hyllan | Johannas Deckarhörna | Bokföring enligt Monika | Villa Freja

Glasveranda med sjöutsikt av Hanna Blixt

Nora flyr halsöverhuvud från sin lägenhet i Stockholm där hon bor tillsammans med pojkvännen Jonas, som både uppvisar tydliga psykopatdrag och dessutom bedrar henne. Hon sätter sig på tåget mot det idylliska Leksand för att få distans till allt. Valet av ort beror på att hon som barn brukade hälsa på sina morföräldrar här. Nora söker tröst hos vännen Vega och börjar bit för bit bygga upp sin självkänsla igen. Hon lyckas hyra en liten stuga i Heden, en söt liten timmerstuga med glasveranda och sjöutsikt. Nora lovar sig själv att aldrig falla för en man igen, men sedan möter hon Viktor – den charmige grannkillen som dock verkar bära på en hemlighet.

Samtidigt slår den avdankade författaren Claes klorna i en gammal man vid namn Torsten, som är i nittioårsåldern och som har ett sviktande minne. Men det Torsten har är en fantastisk förmåga att berätta och trollbinda en publik – något som Claes känner att han saknar. Claes mutar den gamle mannen med kaffe och dopp för att få prat på gamlingen, och Torsten börjar berätta om sitt liv.

Det här är mitt första möte med författaren Hanna Blixt, och hennes första bok för vuxna. Jag har dock förstått att hon har skrivit en hel del barnböcker innan detta. Jag fastnade framför allt för omslaget till den här boken samt att den skulle utspela sig i Dalarna, som jag har en liten förkärlek till.

Just Dalarna och omgivningarna som Nora rör sig i utmålas lite som en idyll. Det är mycket snö, det är vinterkyla, det är ett sött litet hus med glasveranda och öppen spis. Myskänslan infinner sig nästan direkt, trots att stugan kräver en del av Nora.

Nora är för övrigt en karaktär som både visar styrka och svaghet, precis som vem som helst. Hon är stark som flyttar så långt ifrån sitt hem och vill börja om på ny kula men något med ex-pojkvännen Jonas gör att hennes svaga sida kommer fram. Han har definitivt psykopatiska drag. Viktor tycker jag är en spännande karaktär. Till en början tänkte jag att han bara var ”grannkillen”, men han är så mycket mer. Precis som Nora bär han också på lite hemligheter och ett bagage.

Boken har ett litet sidospår med författaren Claes och den äldre mannen Torsten. Jag gillar att bit för bit få Torstens liv berättat för mig, men jag funderar samtidigt över Claes plats i boken. Tillför han något till berättelsen eller hade man kunnat utesluta honom?

”Glasveranda med sjöutsikt” utspelar sig strax innan jul, men jag skulle inte klassa det som en julbok. Det är mer en vinterbok och framför allt en relationsroman. Att få följa alla dessa relationer, och hur de en efter en blir starkare, är det som driver boken framåt. Jag ser verkligen fram emot att läsa mer av Hanna Blixt framöver.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Hanna Blixt
Utgivningsår: 2020
Förlag: Historiska Media
Utläst: 25 december 2020
Finns hos: Historiska Media | Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Mias Bokhörna | Villa Freja | Bokprataren | Vargnatts Bokhylla | Bokugglor

Tomtarna på femte våningen av Francesca Cavallo

I staden R är alla nöjda. Inget kan gå fel för man gör aldrig något oväntat eller pratar med någon man inte känner. Till denna lugna stad flyttar en familj med tre barn och två mammor som söker en trygg plats. De kämpar för att få kontakt med sina nya grannar, men det går trögt.

Men en dag kommer ett brev till dem. Det är jultomten som behöver hjälp med att slå in paket till alla barn i staden. Ingen annan vill ställa upp, något sådant har man ju aldrig gjort tidigare. Familjen är tomtens, barnens, julklapparnas, JULENS sista hopp!

Eftersom jag tyckte om de böcker som Francesca Cavallo skrev tillsammans med Elena Favilli blev jag väldigt nyfiken när jag såg att den här boken skulle släppas innan jul. Dessvärre hann jag inte läsa den för barnen innan jul, men väl i mellandagarna och det funkade bra det också.

Berättelsen tar upp ämnen som är viktiga för både oss vuxna och barnen. Det handlar exempelvis om hur vi är mot varandra, varför det är så farligt att ta första steget och hur olika familjer kan se ut. Samtidigt strösslas det på med en dos julmagi.

Illustrationerna är gjorda av Verena Wugeditsch och de är ganska mysiga. Det är inga grälla färger utan illustrationerna passar bra till berättelsen och blir stämningsfulla.

Min fyraåring var inte jätteintresserad av boken, men det handlade nog mer om mängden text. Sexåringen var desto mer nyfiken och ville läsa fler och fler kapitel. Jag upplevde att det tog några kapitel innan man kom in i boken men efter det var det en mysig berättelse, och det fanns även mycket att diskutera tillsammans med barnen.

Författare: Francesca Cavallo
Illustratör: Verena Wugeditsch
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bonnier Carlsen
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Barnboksprat | Bok ohoj! | Feministbiblioteket

Jul i krinolin av Amanda Hellberg

December 1870: Den unga fattiga Lovisa Lind ska snart emigrera till Amerika, men först ska hon hjälpa till med konfekten på baron von Drevers spektakulära vinterbal. Förfärat märker hon att den vresige änklingen får hennes frusna hjärta att tina, och attraktionen verkar ömsesidig fastän hon bara är karamellkokerska. Över godsets mörka korridorer svävar både något romantiskt, något sorgset och något kusligt. Medan snön yr och kylan kopplar ett järngrepp om bygden dras Lovisa in i en hisnande karusell av alltmer mystiska hemligheter och omöjlig förälskelse.

För ett par månader sedan såg jag att den här skulle komma och jag tänkte då att jag skulle hinna läsa den innan jul. Boken skulle vara både en romance och en julbok, vilket passar mig perfekt. Jag blev dock ganska besviken och jag ska berätta varför.

Berättelsen i sig tycker jag är helt okej, och jag gillar de små inslagen av spöken och övernaturlighet. Det blir inte för mycket, utan det håller sig på en lagom nivå. Att de däremot marknadsför boken som en romance tycker jag blir fel. Enligt mig är en romancebok en bok med en kärlekshistoria som huvuddel, men betydligt hetare än exempelvis en feelgood. I ”Jul i krinolin” händer inte mycket på den fronten och framför allt får man ingen känsla för relationen mellan Lovisa och baron von Drever, vilket gör att det hela faller lite platt. Sidospåren tar snarare mer plats, och då pratar jag om baron von Drevers bakgrund och varför det spökar.

Att boken skulle vara en julbok är verkligen också att ta i. Boken utspelar sig under vintertid och vi har en vinterbal men mycket mer ”juligt” finns det inte. Författaren hade kunnat göra mer målande beskrivningar för att få upp stämningen men även där faller det. Detta är ett typiskt exempel på en ”julbok” där man bara förlagt handlingen under juletid och kallat det en julbok.

Som jag skrev i början blev jag alltså rejält besviken på den här boken. Jag tyckte om att läsa om 1800-tal, fina fester och karamellkokeri men besvikelsen tog över. Jag hade verkligen hoppats på den här boken och jag får åtminstone säga att den har ett väldigt fint omslag.

Mitt betyg: 2/5

Författare: Amanda Hellberg
Utgivningsår: 2020
Förlag: Lovereads by Forum
Utläst: 23 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Fiktiviteter | Bokhyllan | Malins Bokblogg | Hyllan | Mias Bokhörna

Bamse och mysteriet med den hemliga julklappen av Jimmy Wallin

När förberedelserna inför julen pågår som bäst begås plötsligt en massa märkliga brott. Alla spår pekar mot Vargen. Men när Bamse och hans vänner börjar leta efter honom är han som uppslukad av jorden. Vart har han tagit vägen? Är han verkligen skyldig? Det hela utvecklar sig till ett riktigt, riktigt spännande mysterium.

Den här boken hittade vi en av jultidningarna för året och tänkte att vi kunde läsa för barnen istället för de vanliga adventsböckerna som dyker upp varje år. Bamse tycker de ju om, även om vi inte har läst överdrivet mycket Bamse för dem.

Själva historien i sig tycker jag om, men jag har lite svårt för de ganska långa kapitlen. Eller mer mängden text kanske och bristen på bilder. Det kan nämligen gå tre hela sidor text utan någon liten illustration, och då tröttnar till och med jag när det handlar om en barnbok. Boken handlar om både familj och vänskap och visar hur vännerna ställer upp för varandra på olika sätt. De hjälps åt att lösa problem helt enkelt, vilket är fint och något positivt att visa barn.

Tyvärr tycker jag inte att boken innehåller tillräckligt mycket jul och ger mig ingen julkänsla. Jag har läst adventsböcker tidigare som varit betydligt mer stämningsfulla och fina, men det var ändå kul att läsa något annorlunda. Moa fastnade inte riktigt för den här boken, men Charlie har legat bredvid och lyssnat varje dag. Jag tror dock att den hade gjort sig bättre som ljudbok.

Författare: Jimmy Wallin
Illustratör: Thomas Holm
Utgivningsår: 2019
Förlag: Egmont Publishing
Finns hos: Adlibris | Bokus (ljudbok)