Som en öppen bok av Sara Molin

Clara Rennel har haft planen utstakad länge: Som lärare ska hon viga sitt liv åt att sprida läslust till kommande generationer. Styrkt av sina fiktiva medsystrar Kulla-Gulla, Kitty och Lotta, är hon redo att uträtta stordåd i läsningens tjänst. När hennes ungdomsförälskelse Jonathan dyker upp igen, mirakulöst nog nybliven singel, kan det nästan inte bli bättre. Systern Pauline (som dessvärre inte är fiktiv) lyfter ett varningens finger. Men vad vet väl hon om Jonathans intentioner? Bara för att hon själv, till allas förvåning, lyckats hålla ihop med en kille i mer än några veckor? En kille som till råga på allt verkar alldeles för smart för henne.

Men Claras lärartillvaro vill inte riktigt utveckla sig som hon planerat. Eleverna ägnar sig helst åt dokusåpor, föräldrarna kräver det omöjliga, kollegerna sätter käppar i hjulet och rektorn förstår ingenting. Jonathan säger sig ha lösningen på hennes bekymmer, och snart har den plikttrogna Clara gjort drastiska avsteg från sin plan. För det ingick inte i planeringen att börja skolka. Och det ingick definitivt inte att falla för sin lillasysters nya pojkvän.

Som läsare dras vi direkt in i Claras tillvaro som högstadielärare och trots att jag inte har någon erfarenhet av det kan jag verkligen tänka mig hur det ser ut på skolorna idag. Jag skulle tro att många, framför allt lärare, känner igen sig i Molins beskrivningar av elever, föräldrar och det allmänna beteendet. Inte nog med att föräldrarna och eleverna motarbetar Clara, det gör även hennes kollegor. En av dem, Solveig, vill förbjuda all litteratur som inte passar henne och hennes kvalitetsstämplande och varför läsa Cirkeln när man kan läsa högkvalitativa klassiker? En annan, Niklas, har gått från lärarexamen till att bli rektorns gullegris på nolltid och ser sin chans att slippa undan undervisningen vilket i sin tur ger ökad arbetsbelastning för de andra.

Clara har det dessutom trassligt privat och stör sig allt mer på lillasystern som verkar glida genom livet på en räkmacka. Storebrodern ska vi inte prata om, han har flytt till London och verkar inte vilja komma tillbaka i första taget. Ju mer man läser, desto mer förstår man att familjen i själva verket är trasig på så många vis. Föräldrarna tror att de vet saker om barnen och barnen tror sig veta hur föräldrarna har det. Syskonen emellan finns en slags tomhet som är svår att beskriva. Allt sker liksom på ytan. När Clara träffar Jonathan är min första känsla ”åh nej” men i efterhand har jag insett att det ledde till att Clara vågade gå utanför boxen och testa nytt så även om han var som han var gjorde det ändå gott på något vis.

När då den här Markus gör entré blir saker och ting intressanta. Markus är lillasyster Paulines pojkvän men ju mer tiden går, desto mer inser Clara hur fel de är för varandra. Eller är hon bara avundsjuk? Markus försöker ge Clara ledtrådar om hur det ligger till och uppmanar henne att prata med Pauline, men det går henne helt förbi. Kanske på grund av ilskan som Clara känner då Pauline bara verkar få allt serverat och aldrig verkar behöva bry sig om något djupare än när nästa fest är. Det är också denna situation som gör att det blir missförstånd efter missförstånd, och trots författarens humoristiska ton och glimt i ögat blir det kanske lite väl bra. Visst finns det de familjer som har grova kommunikationsproblem men att linda in sig så hårt som Clara faktiskt gör är väl få som lyckas med.

Jag tycker det är roligt att läsa om skolan, elevernas inställning och Claras kämpaglöd när det kommer till läsningen. Jag själv älskar ju att läsa så jag känner igen mig så och tycker det är roligt med referenserna till olika böcker som hon önskar att eleverna läser. Jag blir frustrerad när det kommer till henne kollegor som gör allt annat än håller varandra om ryggen, men blev i stället otroligt glad när det slutade som det gjorde. Det riktigt värmde.

Detta är absolut en bok för hängmattan i sommar, och är du lärare kanske du vill läsa på grund av igenkänningen. Den lämnar inga djupa spår men jag är ändå nyfiken på att läsa mer av Sara Molin i framtiden.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Sara Molin
Utgivningsår: 2020
Förlag: Norstedts
Utläst: 14 juli 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Bina’s Books | En Bokromans | Malins Bokblogg | Enligt O | Johannas Deckarhörna

Intervju: Peter Nyström och Peter Mohlin

Foto: Magnus Liam Karlsson

Peter Nyström och Peter Mohlin heter författarna som växt upp tillsammans och tidigt började skriva. De är nu aktuella med ”Det sista livet”.
– Vi gjorde väldigt många olika kreativa saker när vi växte upp. Bland annat skrev vi och satte upp teaterföreställningar som vi spelade runt om i Värmland och Dalsland. Anledningen till att vi inte
fortsatte skriva tillsammans direkt efter gymnasiet var nog att vi ville se något annat. Vi hade umgåtts typ varje dag i tolv års tid och behövde nya intryck. Åmål var en fantastisk stad att växa upp i, men vi behövde flytta för att kunna syssla med det vi ville göra. Så efter skolan flyttade vi till Sundsvall för att läsa journalistik (Mohlin) och till Göteborg för att studera skådespeleri och teater (Nyström).

Beslutet att göra något kreativt tillsammans igen togs en midsommardag för åtta år sedan utanför ICA i Säffle.
– Smått bakfulla diskuterade vi en deckarserie som vi båda sett på TV och inte gillade. Och som så många gånger tidigare – ödmjuka som vi är – kände vi att det var möjligt att göra något som var bättre. Så där och då bestämde vi oss för att börja skissa på en TV-serie, men ganska snabbt insåg vi att de flesta deckarserierna var baserade på böcker så vi sa till varandra: ”Vi får helt enkelt skriva en bok först.” Efter det började arbetet, som efter många turer resulterade i ”Det sista livet”.

”Det sista livet” är alltså deras debutroman, en kriminalare och dessutom första delen i en serie. Deras målsättning med både ”Det sista livet” och kommande böcker om John Adderley har varit att förena en intressant intrig med psykologiskt trovärdiga karaktärer som dröjer sig kvar hos läsaren efteråt.
– Vi jobbar hårt för att kombinera dessa två komponenter. Vi vill skapa böcker som innehåller många oväntade vändningar och med ett driv som ska göra det svårt att lägga från sig boken. Men vi vill också att våra karaktärer och det som rör sig i deras hjärnor ska vara minst lika spännande att läsa som mordgåtan. Och vi är väldigt nöjda med att ha lyckats få till denna mix i Det sista livet och såklart oerhört glada för att läsarna verkar uppskatta det.

Utmejslandet av deras huvudkaraktär John Adderley tog tid. De ville ha en polis som de inte sett tidigare inom svensk krim. Dessutom ville de placera karaktären i en situation som var ny för honom. Eftersom de hade bestämt sig för att handlingen skulle vara förlagd till Värmland och Karlstad – inte långt ifrån Åmål där de båda växte upp – tyckte de att det var ett intressant experiment att släppa ner en hårdkokt FBI-agent i den miljön.
– Vi upptäckte att det fanns mycket bra drama i den här krocken mellan dels Sverige vs USA och även storstad vs småstad. Vi frågade oss hur en FBI-agent skulle reagera om han redan första
arbetsdagen i Sverige får reda på att det är hans ”köksvecka” och att han förväntas se till att fikarummet på polishuset hålls fräscht.
– Vår tanke är att John Adderley ska fortsätta stångas mot det nya landets mentalitet och egenheter. Samtidigt kommer han förstå mer och mer om hur Sverige och svenskarna fungerar och bli bättre på att navigera i den kulturellt svåra terrängen. När vi skapade John ville vi ha en karaktär som man som läsare inte alltid höll med. En person som i grund och botten är god, men som ibland fattar märkliga beslut på grund av sin bakgrund. Det ni kan förvänta er är att John – även om han ibland hatar det – kommer bli kvar i Sverige och Karlstad.

Författarna skriver just nu att pennorna glöder på uppföljaren till ”Det sista livet”. Den andra boken om John Adderley kommer vi att kunna läsa 2021 och den tar vid där den första slutade. Det finns mycket idéer och tankar inför bok 3 och 4 också, och de hoppas på att få fortsätta skriva om Adderley.

Att det blev just krim som författarparet beslutade sig att skriva, är egentligen inga konstigheter. De beskriver det som att de själva var för djupt nere i deckarträsket att de inte hade kunnat välja något annat än just det.
– Ända sedan vi var små har vi fascinerats av deckargåtor och kluriga intriger. Vi var tio år när vi såg SVT:s filmatiseringar av Stieg Trenters böcker och efter det var vi fast. Vi skrev vår första egna deckare på svensklektionen i årskurs fyra och har konsumerat det mesta i genren genom åren – både böcker, serier och filmer.

Två författare kan skapa konflikter, men man kan också välja att se fördelarna i det hela.
– Vi ser massor med fördelar. Den viktigaste och roligaste fördelen med att vara två är att man kan dela både med – och motgångar med någon. Vi har alltid gillat lagarbete och att göra saker
tillsammans. Det är så många beslut som måste fattas under arbetet med en bok och att inte ha någon att bolla med i detta skulle vara både svårare och tråkigare. Dessutom har vi olika förmågor
som vi kombinerar och därför kompletterar vi varandra på ett bra sätt. För vår del är det svårt att se någon nackdel, men kanske tar arbetet lite längre tid, eftersom vi är två som ska redigera varje
kapitel. Men… samtidigt skriver fyra händer snabbare än två. Det viktiga när man är två som skriver är framförallt att vara prestigelös och att verkligen lyssna på varandras åsikter.

Intervju: Lena Karlin och Åsa Schwarz

Lena Karlin och Åsa Schwarz heter författarna som är aktuella med boken ”Dockfabriken”. Det är första delen i en planerad kriminalserie med inslag av artificiell intelligens.
– Det är en deckare på temat artificiell intelligens. Huvudpersonerna är säkerhetspolisen Alex och professorn Clara, som vi också kommer att få följa i våra kommande böcker. Robotforskaren Heinrich och hans robot blir kidnappade, samtidigt som det visar sig att hans forskning är eftertraktad både av stater och internationella bolag. Alex är tvungen att ta hjälp av Clara för att förstå vad det är som pågår, och det visar sig vara något helt annat än de först tror.

Författarna har fått mycket positiv respons på ”Dockfabriken” och den andra delen i serien är redan påbörjad. De berättar att de har uppslag till tre böcker, men att det säkert kan bli fler. Att ”Dockfabriken” har inslag av artificiell intelligens står ut lite i utgivningen.
– Utan tvekan är artificiell intelligens den teknik som kommer att påverka mänskligheten mest de närmaste decennierna. Vi vill på ett lättillgängligt och underhållande sätt berätta om riskerna, så att vi i god tid kan hantera dem på ett bra sätt. Och så är det roligt och intressant att skriva om också.

De har båda gjort andra saker förut. Exempelvis har Lena en bakgrund som översättare och barnboksförfattare. På frågan om det här bokprojektet skiljer sig från tidigare arbeten menar de att de framför allt haft roligare, eftersom de skriver tillsammans.
– Men det har också tvingat oss att vara mer strukturerade. Sedan har djupdykningen vi gjort i ämnet artificiell intelligens varit lite annorlunda, vi har gjort allt ifrån att intervjua professorer och läsa forskningsartiklar till att se YouTube-klipp om sexrobotar. Lanseringen blev också annorlunda, allt måste ju vara digitalt nu, men just den saken är kanske något lättare för oss som skriver om artificiell intelligens och ska marknadsföra en bok som ligger på gränsen till framtiden.
– Vi använder oss ganska friskt av våra bakgrunder. Lena har lång erfarenhet av att översätta många av våra mest populära deckare och har även rötter i SF-rörelsen. Åsa arbetar med cybersäkerhet, vilket inte heller är helt fel eftersom boken handlar om risker som kan uppstå med artificiell intelligens. Sedan har vi hämtat inspiration ur fragment från våra liv och vad andra upplevt.

Fotograf: Kajsa Göransson

Åsa och Lena kom i kontakt när Åsa skrev boken ”Nefilim”, som även var en Facebook-thriller. Lena gjorde en del inlägg för att bidra till handlingen och därefter lärde de känna varandra privat och delade frilanslokal i några år, och har därefter fortsatt umgås.
– Hela tiden har vi tänkt att vi förr eller senare skulle skriva något ihop, och nu infann sig rätt tillfälle. Vi är goda vänner och har nu när vi har jobbat så nära varandra upptäckt att vi är väldigt olika, även om vi har samma åsikter i väsentliga frågor. Men våra olikheter har varit en tillgång, något som har tillfört berättelsen bra saker och faktiskt gjort det ännu roligare att samarbeta.

För vissa är samarbete inte alltid en dans på rosor men för paret Karlin/Schwarz har de inte upptäckt några nackdelar när de skrivit och arbetat tillsammans.
– Fördelarna är att man kan bolla idéer med varandra och växelköra skapandet lite. Om någon får skrivkramp eller har mycket annat som upptar tid kan den andra ta vid. Men framför allt har det varit en jättetillgång att diskutera intrig och karaktärer och kunna utforma dem tillsammans. Och vi har kanske också olika vinklar att bidra med.

”Dockfabriken” utkom på Norstedts Förlag i maj 2020.

Höst 2020 – Norstedts, Rabén & Sjögren och B Wahlströms

Höstnyheterna börjar trilla in och i vanlig ordning ska jag presentera ett gäng per förlag. Först ut blir Norstedts, Rabén & Sjögren samt B Wahlströms. Varsågoda!

*Järnguld av Pierce Brown släpps i november av Norstedts. Detta är fjärde delen i serien Rött uppror.

*Tolv hjärtan till jul av Jenny Bayliss släpps i oktober av Norstedts.

*På dödligt spår av Michael Connelly släpps i oktober av Norstedts. Detta är tredje delen i serien om Jack McEvoy.

*Mörkermannen av Anna Bågstam släpps av Norstedts i oktober. Detta är den tredje delen i serien om Harriet Vesterberg.

*Kameleonten av Jonas Moström släpps i oktober av Norstedts. Detta är den sjunde, fristående delen om psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg.

*En oönskad julklapp av Sara Molin släpps i oktober av Norstedts.

*Vargasommar av Hans Rosenfeldt släpps i september av Norstedts. Detta är början på en helt ny serie.

*Arvtagaren av Camilla Sten släpps i september av Norstedts.

*Deadline av Rebecka Edgren Aldén släpps i september av Norstedts.

*Mitt hemliga liv av Jenny Fagerlund släpps i september av Norstedts.

*Skuggan bakom dig av Anna Jansson släpps i augusti av Norstedts. Detta är andra delen i serien Bergslagens blå.

*Fåglarnas konferens av Ransom Riggs släpps i september av Rabén & Sjögren. Detta är femte delen i Miss Peregrines hem för besynnerliga barn.

*Tio underbara, härliga, hemska dejter av Ashley Elston släpps i oktober av B Wahlströms.

*Handbok för superhjältar del 6: Utan hopp av Elias och Agnes Våhlund. Boken släpps i november av Rabén & Sjögren.

*Trotsa mig av Tahereh Mafi är del fem i serien om Juliette. Boken släpps i augusti av B Wahlströms.

Sommar 2020 – Norstedts, Rabén & Sjögren och B Wahlströms

Det har blivit dags att presentera ytterligare lite nyheter sommaren 2020, denna gång från Norstedts, Rabén & Sjögren och B Wahlströms. Här kommer ett urval:

*Mörkret vet av Arnaldur Indridason släpps i augusti av Norstedts.

*Fruset guld av Cilla & Rolf Börjlind släpps i juli av Norstedts. Detta är sjätte boken i serien om Rönning och Stilton.

*Vara vuxen av Marian Keyes släpps i juni av Norstedts.

*Sju lögner av Elizabeth Kay släpps i juni av Norstedts.

*Den lilla bokhandeln i hamnen av Jenny Colgan släpps av Norstedts i juni.

*Långt bortom havet av Isabel Allende släpps i juni av Norstedts.

*Dockfabriken av Karlin och Schwarz släpps i maj av Norstedts.

*Jag glömmer dig aldrig av Sarah Dessen släpps i juni av Rabén & Sjögren.

*American Royals – Valet av Katharine McGee släpps i juni av B Wahlströms.

Mister av E L James

Huvudpersonerna är Maxim Trevelyan, en privilegierad och aristokratisk engelsman, och Alessia Demachi, en mystisk ung kvinna med musikaliska talanger och ett farligt förflutet. Maxims begär till Alessia utvecklas till en brinnande passion av ett slag han aldrig tidigare har upplevt. När Alessias förflutna hinner ikapp henne försöker Maxim desperat att skydda henne. Men även Maxim bär på en mörk hemlighet.

Nästan omedelbart när jag började läsa den här boken kände jag att den hade ganska många likheter med författarens ”Fifty Shades”-serie. Jag hör ju till den skaran som faktiskt gillade den serien men det får inte heller bli för mycket, även om det i den här genren är svårt att vara helt unik. Likheterna var dock inget jag störde mig nämnvärt på utan berättelsen flöt på och fångade mig.

Trots Maxims beteende är det något som redan från början gör mig intresserad. Maxim är en lite mystisk och spännande person. Han är också den som gör den absolut största karaktärsutvecklingen och det är så intressant att få följa med på resan. Bit för bit ser man hans liv förändras i takt med att han lär känna Alessia och trots att det är så mycket som skiljer dem åt ser han inte riktigt problemen utan försöker i stället göra vad han kan. Som läsare märker man tydligt när det går från ett sexuellt intresse till något mer, något djupare. Perspektivet i boken skiftar mellan Maxim och Alessia och jag tror absolut att det bidrar till att lära känna karaktärerna mer på djupet.

I ”Mister” tar författaren upp flera viktiga ämnen och det på ett sätt som får mig att tänka efter lite, exempelvis människohandel och kvinnor som blir bortgifta i andra kulturer. Det gör att handlingen får ytterligare dimensioner och blir än mer intressant. I just detta fallet skapar det en spänning som gör att jag bara vill fortsätta läsa boken.

Trots bokens längd går den snabbt att läsa. Den är lättsmält och det var precis vad som passade mig för stunden.

Tack till Norstedts för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: E L James
Utgivningsår: 2019
Förlag: Norstedts
Utläst: 4 januari 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
En blogg för bokugglor | Jenniesboklista

En sång för Hedda av Annika Estassy

Mindre än två veckor före jul erbjuds Lina Sundell ett avgångsvederlag av sin chef i stället för den befordran hon hoppats på. I ren ilska tackar hon ja och bokar genast en tangoresa till Buenos Aires. När Linas biologiska pappa, som hon trodde var död, står livs levande framför henne på Kastrup flygplats samtidigt som mamma Hedda bryter handleden uppe i Måneby, bestämmer sig Lina hastig och lustigt för att åka upp till familjens gästgiveri och hjälpa till med julfirandet. Men också för att avkräva modern sanningen bakom den återuppståndne fadern. Vad hände dem emellan egentligen?

Mamma Hedda har å sin sida inte det lätt. Oron över gästgiveriets framtid och all stress inför julen gör henne både trött och förvirrad. Vem ska ta över verksamheten när hon inte längre orkar?

2018 läste jag ”Gröna fingrar sökes” av Annika Estassy och fastnade väldigt mycket för den. När jag såg att även denna skulle utspela sig i Måneby, om än med nya karaktärer, blev jag riktigt pepp så när författaren själv mailade mig och undrade om jag ville läsa denna kunde jag inte annat än att tacka ja.

Vi får i den här boken återse Agnes och det blir som en liten fortsättning för henne, medan vi också får träffa ett helt gäng med nya karaktärer i lilla Måneby. Stadstjejen Lina som blir av med sitt jobb, hennes syskon och föräldrar med olika spretiga egenskaper, dansläraren Rico och många fler. Det hela utspelar sig också inför och under julhelgen, vilket gör att det blir en hel del julmys, bakande och tankar kring julen.

Boken berör olika relationer, t.ex den om Lina och hennes biologiska pappa som Lina trott varit död sedan hon var barn men också hur det påverkar Linas relation till mamman som ljugit i så många år. Och familjen Sundell i sig har mycket att nysta i, hemligheter som kommer till ytan, sjukdomssymptom och andra saker som jag tror att många kan känna igen sig i. Jag känner exempelvis igen mig väldigt mycket i Lina och hennes känslor kring att återvända till Måneby. Visst, jag har inga problem att komma och hälsa på i min hemby men jag skulle aldrig kunna bosätta mig där igen. Jag har läst att några har tyckt att Lina var egoistisk men jag förstår faktiskt hur hon tänker. Varför är det så givet att hon ska komma till undsättning?

Detta är en välskriven roman och har den där svärtan i en feelgood som jag gillar så mycket. Däremot tycker jag inte riktigt att den var lika bra som föregångaren. Kanske beror det på att jag tycker att det finns mycket som bara drogs förbi och som hade kunnat utvecklas? Eller det faktum att jag blev irriterad för att det skulle vara så självklart att Lina skulle komma hem? Jag vet inte, men det var något som skavde och det försvann tyvärr inte. Jag hoppas dock på fler böcker om Måneby och jag läser gärna mer av Annika Estassy.

Tack till Norstedts för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Annika Estassy
Utgivningsår: 2019
Förlag: Norstedts
Utläst: 31 december 2019
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare böcker av författaren:
Gröna fingrar sökes

Andra som bloggat om boken:
Lottens Bokblogg | Bokhyllan | Enligt O | Sofies bokblogg | Hyllan

Vår 2020 – Norstedts, Rabén & Sjögren och B Wahlströms

Även Norstedts, Rabén & Sjögren samt B Wahlströms utkommer med en hel del nyheter våren 2020. Här är ett urval:

*Ett litet korn av sanning av Christian Unge är andra delen i serien om Tekla. Boken släpps i maj av Norstedts.

*Redovisningsavdelning Marviken av Lars Wilderäng släpps av Norstedts i maj.

*Tolv veckor med dig av Johanna Schreiber släpps i april av Norstedts.

*Bergtagen av Camilla Sten släpps i april av Rabén & Sjögren.

*En eld i natten av Michael Connelly släpps i april av Norstedts och är en del i serien om Bosch och Ballard.

*Korridorer av Ester Roxberg och Moa Eriksson Sandberg släpps i mars av Rabén & Sjögren.

*Min bror heter Jessica av John Boyne släpps i mars av B Wahlströms.

*En avlägsen kust av Jenny Colgan släpps i januari av Norstedts. Detta är en kortroman i serien om Lorna på Mure.

*Det sextonde året av Kim Liggett släpps i mars av B Wahlströms.

*Dödslistan av Anna Jansson är den senaste delen i serien om Maria Wern. Boken släpps av Norstedts i mars.

*Det sista livet av Peter Mohlin och Peter Nyström är första boken i en ny serie om FBI-agenten Adderley. Boken släpps av Norstedts i april.

*Som en öppen bok av Sara Molin släpps i februari av Norstedts.

Skuggspelet av Anna Bågstam

OBS! Spoilers kan förekomma om man ej har läst tidigare del i serien.

En kvinna har försvunnit under märkliga omständigheter. Allt tyder på att hon har blivit kidnappad. Snart flyter ett lik i land i lilla fiskeläget Lerviken i Öresund. Offret har frätskador och går inte att identifiera. Vem försöker sopa igen spåren efter sig?

Civilutredaren Harriet Vesterberg jobbar desperat för att hitta gärningsmannen. Samtidigt håller hon ett vakande öga på glömska pappa Eugen, och kämpar på med den vacklande relationen med advokaten Rikard, vars polerade yttre döljer en hemlighet. Parallellt med händelserna i Lerviken närmar sig ett politiskt toppmöte i Landskrona. Harriets chef Margareta inleder ett samarbete med en karriärlysten kommunalpolitiker, men Harriet misstänker att politikern har brunare värderingar än hon offentligt står för. Snart befinner sig Harriet i en desperat kamp mot klockan där hon står inför valet att bryta mot reglerna eller följa dem, med förödande konsekvenser som följd.

Precis som föregående bok i den här serien tog det inte mig många kapitel innan jag var helt fast. Jag läste så fort jag fick chansen och ville hela tiden ha mer. Det var spännande, fängslande, intressant och fascinerande på samma gång.

Morden fortsätter i lilla Lerviken och det är faktiskt lite komiskt att det ofta är så i böcker. De små, idylliska samhällena blir platser för välplanerade och ibland bestialiska mord. Hur många kan man döda i ett litet samhälle liksom? Samtidigt gör det att spänningen tätnar lite eftersom vem som helst kan ligga bakom det hela. Det kanske är grannen som man alltid besökte som barn och fick bullar och saft? Eller är det den nyinflyttade mannen på klippan? Ja, ni fattar. Under tiden jag läste Skuggspelet funderade jag både en och fyra gånger på vem som kunde vara mördaren, och framför allt vem som spelar så bra att de inte lyckas göra någon misstänksam.

Jag gillar huvudkaraktären Harriet, för det mesta. Hon är civil utredare i en grupp poliser och har fått slå sig in för att bli respekterad. I den här boken utvecklas hon ytterligare lite MEN jag kan inte låta bli att irritera mig på hennes relation. Hon verkar så osäker i sig själv att hon inte ens låter människor prata innan hon har bestämt sig för en åsikt och håller fast vid den. Emellanåt känns det lite som en tonårings beteende och det stör mig men bortsett från det tycker jag att det är kul att läsa om henne på nytt. Hon kommer in med något fräscht i gruppen och visar både en och två gånger att hon hör hemma där precis lika mycket som de poliser som snackar bakom hennes rygg. Utredningen kommer även i denna bok väldigt, väldigt nära Harriet och det är intressant att följa.

Jag hoppas verkligen att det kommer fler delar i den här serien. Boken slutade ju med en riktig cliffhanger så det lutar väl åt det. Med blandningen av spänning, intressanta karaktärer, drivet och det icke oförutsägbara kan Bågstam mycket väl snart glida upp bland mina favoriter!

Stort tack till Norstedts för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Anna Bågstam
Serie: Morden i Lerviken #2
Utgivningsår: 2019
Förlag: Norstedts
Utläst: 21 augusti 2019
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare böcker i serien:
Ögonvittnet (Morden i Lerviken #1)

Villa Havsbris av Caroline Säfstrand

Tre personer sökes för renovering av anrikt kurhotell under två månader. Lön: boende och mat. Krav: du är händig och har ett lätt bagage.

Sophie återvänder motvilligt till sin barndomsort Skepparkroken när hennes mamma dör. Huset hon har vuxit upp i, det gamla kurhotellet Villa Havsbris, som Sophie trodde var sålt tillhör plötsligt henne. Planen att genast återvända till livet i Berlin ställs helt på ända.

Villa Havsbris, som har gått i arv i generationer och som under sin storhetstid fylldes av poeter och författare, är nu slitet och nedgånget. Sophie är fast besluten att sälja huset, det väcker alldeles för många minnen till liv. Eftersom hon själv inte är det minsta händig söker hon hantverkare som mot mat och husrum kan ge huset lite av sin forna glans tillbaka. Inom kort flyttar Isak, Martin och Katja in, alla i behov av en paus från sina vanliga liv. Till en början flyter allt på, men är deras bagage så lätt som de påstått?

Ella, den döva damen i grannhuset, har i alla år skött den stora trädgården som omger villan. Hon bär också på en tung hemlighet en hemlighet om Sophies familj. Ska Ella berätta vad hon vet för Sophie eller inte?

I fredags läste jag ut denna feelgoodpärla och tanken är nu att jag ska recensera den. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja men om vi börjar på utsidan så är det ett väldigt tilltalande och inbjudande omslag på boken. Jag går ofta efter omslaget och det här är verkligen den typen av bok som hade slunkit ner i varukorgen. Den känns somrig samtidigt som man kan ana en del sorg på något vis. Denna gången gick jag inte så mycket efter omslaget utan mer att jag tidigare läst och gillat böcker som Säfstrand skrivit samt att den fått så fina recensioner de senaste månaderna.

I boken hittar vi flera olika karaktärer men mycket olika bakgrunder som samsas under ett och samma tak. En renovering gör att de har ett gemensamt mål och intresse men utöver detta vet de inte så mycket om varandra. Som läsare får vi ta del av familjetrauman, tragiska olyckor, relationer, matlagning, renovering och framför allt en begynnande vänskap. Sophie, som är vår huvudperson, kommer till Skepparkroken lite mot sin vilja. Hon har en plan om att åka tillbaka till Berlin så snart som möjligt men det blir inte riktigt så och i sällskap av Katja, Martin och Isak hittar hon något nytt på Villa Havsbris. Grannen Ella är dessutom inte sen med att ge Sophie små, mystiska lappar som får henne att tänka över sitt förflutna. Min upplevelse är att samtliga fyra växer som personer under dessa veckor i huset men kanske främst Sophie. Från början verkade hon vara en ganska snobbig tjej som enbart brydde sig om sitt yttre och sin karriär. Efter ett par veckor med skitiga händer, hantverkare och havsdoft känns hon genast mjukare.

Miljön är en stor och viktig del i den här boken. Dels läget i Skepparkroken, som jag tror att en del känner igen sig i. Det är mindre orter eller småstäder där alla känner alla och man kan inte direkt gå till Ica utan att bli igenkänd. Samtidigt är miljöerna i och med renoveringen så härliga att följa. Allt från äggoljetempera till Isaks målningar och jungfrukammaren, som jag definitivt kan måla upp i mitt huvud. Precis som så många andra kunde jag omedvetet inreda huset medan jag lyssnade på boken.

Det absolut bästa och främsta med boken är Caroline Säfstrands sätt att skriva. Det är gripande, sorgligt men samtidigt med mycket glädje, lust och inspiration. Sidorna flög förbi och jag hade gärna läst mer om dessa fyra (fem) karaktärer. Jag tror att de har mer att bjuda på.

Mitt betyg: 5/5

Författare: Caroline Säfstrand
Utgivningsår: 2019
Förlag: Norstedts
Utläst: 9 augusti 2019
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare böcker av författaren:
Alltid din dotter