Dvalan av Camilla Grebe

Artonårige Samuel råkar sabotera en drogaffär och tvingas till en desperat flykt undan narkotikabossen Igor. Efter att ha gått under jorden svarar han på en annons: en familj i skärgården söker en assistent till sin hjärnskadade son. Men ingenting blir som Samuel har tänkt sig när han flyttar in hos den vackra Rakel och hennes son Jonas i det avsides belägna huset vid havet. Inte heller har Samuel räknat med att hans kärleksfulla, men kontrollerande mamma – den frireligiösa Pernilla – handgripligen ska försöka hjälpa honom att få ordning på sitt liv.

Kriminalinspektör Manfred Olsson är plågad av en familjetragedi. Han utreder två till synes drogrelaterade mord när hans väg korsar Samuels och Pernillas. Utredningen blir komplicerad och Manfred bestämmer sig för att söka hjälp hos profileraren Hanne som är bosatt i Ormberg.

Efter Husdjuret etsade sig Camilla Grebe in i mitt läshuvud. Det var en riktigt bra bok och då blev jag såklart väldigt nyfiken på hennes nya, Dvalan. När förlaget skickade ut den som recensionsexemplar fick därför alla andra böcker vänta ett slag men nu är den läst och jag ska försöka ge någon form av omdöme.

I vanlig ordning hade jag inte läst särskilt mycket om vad den skulle handla om men den drog igång ganska kvickt med drogrelaterade händelser och därför trodde jag det skulle vara huvudfokuset men jag hade faktiskt fel där. Det handlade om något mycket mer intressant, spännande och djupt ingående. I detta fanns också inslag av religion, och narkotika då förstås. Det gjorde att handlingen trappades upp flera steg och blev än mer spännande. Till slut visste jag inte riktigt vem som var god och vem som var ond, om man kan säga så.

Vi träffar ju återigen Manfred och Malin på polisen. Manfred plågas ju av en hemsk händelse inom familjen samtidigt som utredningen fortskrider och det sätter förstås sin prägel på honom. Fokuset finns inte där fullt ut men det tycker jag bara ger honom mer trovärdighet. Vi har inte alla enbart bra dagar i livet, så är det. Hanne stöter vi bara ihop med en väldigt kort del av boken och även om det var lite roligt hade jag faktiskt kunnat vara utan henne.

Summa summarum så var även detta en riktigt bra bok och jag fortsätter imponeras av Camilla Grebes författarskap. Jag är riktigt sugen på att läsa hennes tidigare böcker men vi får se när det blir av. Dvalan är i alla fall ett hett tips till er som gillar böcker i genren – kanske en julklapp?

Tack till Wahlström & Widstrand för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Camilla Grebe
Serie: Flickorna och mörkret #3
Utgivningsår: 2018
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utläst: 24 november 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare lästa böcker i serien:
Älskaren från huvudkontoret (Flickorna och mörkret #1)
– 
Husdjuret (Flickorna och mörkret #2)

Annonser

Pappas pojke av Emelie Schepp

VARNING FÖR SPOILERS OM MAN EJ HAR LÄST TIDIGARE DELAR!

En varm sommarkväll ringer en sexårig pojke till sin pappa. Skräckslagen berättar han att någon har tagit sig in i familjens hus i Norrköping. Det är det sista som hörs från pojken innan han försvinner spårlöst.

Åklagare Jana Berzelius leder förundersökningen av det komplicerade fallet. Tillsammans med kriminalkommissarie Henrik Levin och kriminalinspektör Mia Bolander försöker hon ta reda på vad som ligger bakom försvinnandet. Och ju närmare sanningen de kommer, desto mer personlig blir utredningen för Jana.Hon inser att det är bråttom, mycket bråttom, att hitta pojken. Samtidigt begär den skoningslöse Danilo Peña att Jana ska besöka honom i häktet. När hon till slut går med på att träffa honom kastas hon in i en fruktansvärd kamp på liv och död, där allt sätts på spel och ingen går säker.

Nu har jag äntligen kommit ikapp den här serien och det känns så bra! Jag känner mig lite efter på bollen men det är ju så med vissa böcker. Jag tycker att Schepp har blivit bättre och bättre för varje bok och i Pappas pojke flyter texten på utan ojämnheter. Precis som föregångarnas sugs man snabbt och lätt in i handlingen och spänningen finns där direkt. Den är helt enkelt svår att lägga ifrån sig.

Vår huvudkaraktär, Jana, finns där redan från början och det är väldigt intressant att följa hennes relation med Pär. Hon vill så mycket samtidigt som hon omöjligen kan berätta om sitt förflutna och detta krockar både en och två gånger. Jag tycker också att hon växer på något sätt och man får se fler sidor av henne. Danilo finns också med på ett hörn och gör i vanlig ordning allt för att få som han vill, oavsett konsekvenserna. Jag är dock enormt trött på Mia, polisen. Hon har sedan början varit en lite överdrivet kaxig karaktär med taskig attityd och taskigt humör men det måste väl finnas en sådan också.

Precis som jag skrev ovan flyter boken på bra, det är lagom långa kapitel och spänningen finns där hela tiden. Jag kan sakna lite av de råare, kallare avsnitten som jag tycker mig ha läst i tidigare böcker men å andra sidan är väl varje förälders värsta mardröm att ens barn ska försvinna eller skada sig och det är precis vad som händer här. Jag ser helt klart fram emot nästa del i serien!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Emelie Schepp
Serie: Jana Berzelius #4
Utgivningsår: 2017
Förlag: HarperCollins Nordic
Utläst: 28 oktober 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare lästa böcker av författaren:
Märkta för livet (Jana Berzelius #1)
Vita spår (Jana Berzelius #2)
Prio ett (Jana Berzelius #3)

Lazarus av Lars Kepler

VARNING FÖR SPOILERS OM MAN EJ HAR LÄST TIDIGARE DELAR!

En död man hittas i en lägenhet i Oslo. När polisen öppnar frysboxen i köket gör de ett fruktansvärt fynd. Offret visar sig vara en dittills okänd gravskändare och trofésamlare. Några dagar senare kontaktar en tysk kommissarie Joona Linna och ber om hjälp med ett mordfall på en camping utanför Rostock. Joona förstår att mönstret som framträder är vansinnigt och samtidigt omöjligt att ignorera. Vissa skulle kalla det för ett mirakel om någon återvände från döden – andra skulle kalla det för en mardröm.

Egentligen hade jag tänkt vänta med att ta mig an den här boken. Varför vet jag egentligen inte men jag kände aldrig ”wow” när det stod klart flera månader i förväg att Lazarus skulle släppas i oktober och jag var inte en av dem som förbokade så tidigt att jag hann glömma. Jag tänkte snarare att jag skulle läsa den när tid fanns, kanske lyssna på som ljudbok och köpa boken vid nästa rea. Efter bokmässan blev jag dock rejält taggad och det har bara fortsatt i takt med att folk lagt upp mer och mer om boken, om författarna och pratat Joona Linna och Saga Bauer. Till slut kunde jag inte hålla mig och i fredags dök paketet från Adlibris ner.

Precis som vanligt kastas vi direkt in i mordfall och Joona Linnas värld. Boken tar vid i stort sett där den senaste, Kaninjägaren, slutade och man kommer snabbt in i handlingen. En av Keplers styrkor är de korta kapitlen och sättet att verkligen hålla läsaren kvar genom spänning och till viss del cliffhangers. Detta är såklart återkommande även i Lazarus, vilket gör att det blir ett bra driv i läsandet och trots att boken är på 500+ sidor känns det som att man flyger genom pappren.

En annan av Keplers styrkor är det råa i berättandet. De försöker inte släta över något och skriver de om en psykopat så är det verkligen en psykopat. De kryper liksom in under skinnet på en och det kan sluta med att man sitter och tuggar på sina egna fingrar. Exempelvis var jag nog inte ensam om att tycka att det var väldigt obehagligt med fönster under och efter jag hade läst Stalker. Keplers berättande gör att man hela tiden sitter på helspänn.

Jag skriver inte så mycket om själva handlingen eftersom det finns risk att jag avslöjar något men det var en riktigt, riktigt spännande bok och jag ångrar inte en sekund att jag beställde och slukade den ändå. Kepler hör definitivt till favoriterna och jag ser redan fram emot nästa bok i serien.

Mitt betyg: 5/5

Författare: Lars Kepler
Serie: Joona Linna #7
Utgivningsår: 2018
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst: 24 oktober 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare lästa böcker av författarna:
– Hypnotisören (Joona Linna #1)
– Paganinikontraktet (Joona Linna #2)
– Eldvittnet (Joona Linna #3)
– Sandmannen (Joona Linna #4)
– Stalker (Joona Linna #5)
Kaninjägaren (Joona Linna #6)

Det som göms i snö av Carin Gerhardsen

Ett otroget kärlekspar sätter sig i bilen för att hitta en avskild mötesplats. En ung, vilsen kvinna får oväntat lift av en främling. En man kör för fort på de snötäckta vägarna. Alla inblandade har passerat samma ravin. Men bara en har kört någon av vägen, bara en har lämnat någon att dö.

Från att inte ha känt till varandra knyts de samman av en eskalerande våldsspiral, och fastän ingen av dem känner till hela bilden är det ändå någon som vet tillräckligt för att berätta historien.

Det var länge sedan jag läste en bok som var så full av twister och oväntade vändningar. Spänningen finns där redan från första sidan och ju mer pusselbitar man får, desto snabbare går det nästan att läsa för mig. Sidorna bara springer iväg och snart har man nått slutet. Och vilken resa det blev!

Innan dess får vi dock stifta bekantskap med bland andra Kerstin, Sandra, Jan och Jeanette. De har alla olika bakgrunder och lever på olika sätt men samtidigt är det något som rycker tag i dem alla. Vad har de gemensamt? Vi får möta karaktärer ur deras egen synvinkel men även från andras perspektiv. Det är riktigt intressant att följa med på författarens väg mot att nysta upp alla halvlösa knutar och slutligen få en välskriven och bra story.

Jag kommer garanterat att läsa mer av Carin Gerhardsen och det är absolut dags att ta tag i Hammarbyserien. Tycker ni inte?

Stort tack Bookmark Förlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Carin Gerhardsen
Utgivningsår: 2018
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 15 oktober 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Den tredje rösten av Cilla & Rolf Börjlind

När Abbas el Fassi en dag slår upp tidningen får han en chock. Utanför hans gamla hemstad Marseille har Samira, en blind kvinna som han en gång haft en omstörtande kärleksaffär med, hittats styckad. De träffades på en cirkus: han skulle bli knivkastare, hon var target girl. Abbas har aldrig kunnat glömma henne. Nu måste han åka till Marseille igen för att ta reda på vad som hänt. Men för att kunna göra det måste han ta hjälp av sin gamle beskyddare, den före detta polisen Tom Stilton.

Samtidigt hittas tulltjänstemannen Bengt Sahlman hängd i sitt hem i Rotebro. Polisen konstaterar snart att det rör sig om ett fingerat självmord och sätter dådet i samband med ett parti droger som tullen beslagtagit. Utredningen hamnar hos Mette Olsäter som ingår i ledningsgruppen för en internationell operation mot illegal droghandel på nätet.

Den unga polisen Olivia Rönning kommer i kontakt med mordet på Sahlman, men följer andra spår än huvudutredningen. Spår som leder henne in i riskkapitalismens cyniska värld. Hon upptäcker att motivet till mordet finns att hitta i kretsar som tjänar grova pengar på att mjölka det svenska välfärdssystemet.

Men hennes spår korsas av trådar från Stilton och Abbas el Fassis privata undersökning i Marseille. Stilton och Rönning inser att mordgåtorna hänger ihop och börjar samarbeta för att lösa dem.

Eftersom Springfloden II startat på SVT nyligen blev det helt plötsligt lite mer bråttom att läsa paret Börjlinds andra bok i serien om Tom Stilton och Olivia Rönning, Den tredje rösten. Denna andra säsong är nämligen baserad på den boken och i vanlig ordning vill jag gärna läsa boken först. Nu är det dock gjort och jag har äntligen fått börja titta på säsong två.

Åter till boken då. Precis som med den första boken i den här serien, Springfloden, rycks man snabbt med i handlingen. Det händer mycket och författarna lyckas hålla intresset högt genom hela boken, vilket i sig inte är så konstigt med deras bakgrund som manusförfattare. Trots att det var ett tag sedan jag läste första boken kommer jag snabbt in i det hela igen och jag skulle även vilja påstå att det går bra att läsa böckerna fristående om man så vill.

Det har ju hänt en del med karaktärerna sedan förra boken. Olivia är rådvill och vet inte vad hon ska göra med sin framtid och lite samma öde verkar ligga i Stiltons händer. Man märker dock av en annan typ av karaktärsutveckling och det tycker jag är intressant. Jag har lite svårt för Olivias handlande emellanåt och det faktum att hon störtar ut i saker som hon inte har en aning om men man smälter det snabbt av bara farten.

I förra boken förstörde slutet en hel del för mig och jag gav den boken ett lägre betyg på grund av det men så blir det inte här. Jag vill snarare läsa mer av Börjlinds och då är det väl tur att jag har tre böcker till i serien att sluka.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Cilla & Rolf Börjlind
Serie: Rönning & Stilton #2
Utgivningsår: 2013
Förlag: Norstedts
Utläst: 10 oktober 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus (pocket)

Tidigare lästa böcker av författarna:
– Springfloden (Rönning & Stilton #1)

Francesca av Lina Bengtsdotter

När Francescas bäste vän Noah dör fastnar hon i missbruk och självskadebeteenden och tvingas avbryta sina studier vid den fina internatskolan. Hon förs av sina föräldrar till familjens lantställe, Gudhammars herrgård, för att vila upp sig. Ingen vill lyssna på Francescas misstankar om att Noahs död inte var ett självmord men Francesca är fast besluten att ta reda på vad som hände honom. Det ingen kan ana är hur långt hon är beredd att gå för att finna sanningen.

Tjugo år senare är kriminalinspektör Charlie Lager mitt uppe i en komplicerad utredning när hon får höra talas om tonårsflickan Francesca som försvunnit i Gullspångstrakten. Det är något i det olösta fallet som påverkar Charlie och hon börjar plågas av märkliga drömmar från sin egen barndom: hon går på en grusväg med sin mamma Betty på väg till Suckarnas dal och Tårarnas bäck. Vad betyder egentligen dessa drömmar och vad har de med Francesca att göra?

När barndomsvännen Susanne ber om hjälp för att reda upp sitt liv bestämmer sig Charlie för att resa tillbaka till Gullspång. Med sig bär hon mardrömmarna från barndomen och de obesvarade frågorna kring Francescas försvinnande. Men hon upptäcker snart att inte alla i bygden uppskattar hennes efterforskningar om det gamla fallet.

Francesca var en av de givna uppföljarna för mig att läsa denna höst. Dels för att jag tidigare i år läste Annabelle och ville ha mer men också för att jag nyligen hört Lina Bengtsdotter prata om sin bok och gjort mig riktigt nyfiken.

Det kändes på något vis skönt att återgå till Charlie Lager och hennes Gullspång men samtidigt var det något som skavde, något som fattades och jag blev inte riktigt lika imponerad som jag blev över författarens debut. Jag vet inte om jag inte kom in i handlingen riktigt eller om det var karaktärerna som störde mig lite grann men något var det och jag kan inte sätta fingret på exakt vad det var.

Det är dock fortfarande en bra bok och Lina skriver på ett sätt som engagerar och får mig ändå att vilja läsa mer om Charlie och hennes struliga relationer. Jag gillar också dessa lagom långa böcker med bra kapitelindelning och där ungefär halva boken utspelar sig i dåtid. Bengtsdotter har en tendens att väva samman historierna på ett bra sätt som får mitt intresse att hållas kvar. Om ni inte har läst något av Bengtsdotter förut kan jag varmt rekommendera serien om Charlie Lager.

Tack till Bokförlaget Forum för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Lina Bengtsdotter
Serie: Charlie Lager #2
Utgivningsår: 2018
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 29 september 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Ögonvittnet av Anna Bågstam

Ett brutalt mord har begåtts i pittoreska fiskeläget Lerviken vid Öresund. En kvinna har avrättats och fått sina ögonlock upptejpade. Mordet sker dagen efter att Harriet Vesterberg flyttat in i sin pappas hus, ett stenkast från brottsplatsen. Plötsligt är Lerviken långt från den idyll där hon tillbringade sin barndoms somrar. Harriet har precis lämnat Stockholm och en havererad kärleksrelation bakom sig för en nystart som utredare hos polisen i Landskrona. Men hon förstår snabbt att hon inte är så välkommen på stationen som hon hade önskat och att hennes idéer inte uppskattas. Hon bestämmer sig för att gå sin egen väg, men den leder in henne på ett spår som hon snart desperat ångrar att hon började följa. Kan mördaren vara någon hon känner?

Vi får i boken möta Harriet som flyttat från Stockholm till fiktiva Lerviken i Skåne. Detta fick mig direkt att tänka på Annabelle, skriven av Lina Bengtsdotter. De båda böckerna har vissa likheter men de är även väldigt olika. En sak de i alla fall har gemensamt är att de är otroligt bra, fängslande och har ett bra driv. Redan från första sidorna i Ögonvittnet är jag fast.

Dels får vi träffa Harriets nya kollegor och hennes problem med att komma in i gruppen. Hon är trots allt inte polis och folk är därmed skeptiskt inställda till henne. Dessutom dras vi in i utredningen kring ett ganska spektakulärt fall. Mordet som utreds har skett i samma lilla samhälle som hennes pappa bor och där alla håller varandra om ryggen. Det är svårt att få ur människor sanningen och det går mycket rykten. Förutom utredningen kämpar Harriet även med pappans tilltagande förvirring och broderns frånvaro.

Precis som jag skrev är boken spännande redan från de första sidorna och i och med att handlingen utspelar sig på ett så litet ställe sjunker ju antalet potentiella mördare drastiskt. Vem som helst kan ligga bakom det hela och det kan likväl vara någon utifrån. Jag hade både en och fyra teorier, men det visade sig helt fel och när man väl tänkte att ”nu, nu vet jag!” kommer en vändning man inte hade väntat sig. Anna Bågstam kan definitivt knepet att hålla fast läsaren i ett järngrepp och jag ser fram emot att läsa mer av henne i framtiden.

Tack till Norstedts för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Anna Bågstam
Serie: Morden i Lerviken #1
Utgivningsår: 2018
Förlag: Norstedts
Utläst: 22 september 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus