Etikett: svenska deckarserier

Slukhål av Tove Alsterdal

Publicerat den av MalinLämna en kommentar

I ett ödehus vid Offersjön, djupt inne i de ångermanländska skogarna, hittas en ihjälsvulten man. Två fingrar är avhuggna på hans vänstra hand. Sjuttio mil längre norrut, i det nästan övergivna gruvsamhället Malmberget har en annan man spärrats in i en källare och lämnats att dö.

Eira Sjödin, polisassistent i Kramfors, blir engagerad i utredningen, samtidigt som hennes mamma måste in på vårdboende. Hennes bror sitter fängslad, dömd för ett brott han har erkänt, men inte begått. När ännu en man försvinner berör det Eira personligen.

För att finna honom är hon beredd att riskera allt.

Precis som i första boken i den här serien utspelar sig handlingen kring Kramfors men gör även nedslag i och kring Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. Jag har tyvärr inte varit så långt upp i landet men jag känner ändå igen mentaliteten i de små samhällena som Eira besöker. Folk har fördomar, tror att de vet bäst och håller gärna varandra om ryggen. Detta märks även lite på poliserna som hade förutfattade meningar kring gärningspersonen. Jag tycker att författaren beskriver miljöerna på ett mycket bra sätt och det är lätt att måla upp en bild framför sig. Vem vet egentligen vad som händer i dessa ödehus som bara står ensligt inne i skogen?

Jag skrev i min recension av den första boken i serien att jag gillade Eira Sjödin och att hon kändes genuin, vilket jag fortfarande håller mig till. Både hon och hennes kollegor känns äkta på så vis att även de visar att de kan göra fel. Eiras mamma är dement och har fått flytta in på ett boende men Eira gör vad hon kan för att mamman ändå ska ha det bra. Vi får en liten glimt av Magnus i den här boken men jag hade gärna önskat mer. Det känns som att det finns en del att berätta om hans bakgrund. Överlag känns persongalleriet välutvecklat och intressant.

Jag upplever att den här boken inte hade samma driv som ”Rotvälta” och jag tror det beror på att spänningen inte kom upp i samma nivå som föregående bok. Även om jag tycker att boken är lättläst tog det mig ändå ett tag att läsa ut den, för jag hade svårt att fastna i berättelsen. Den är dock välskriven och jag gillar att komma tillbaka till gamla bekanta, som Eira och August. Överlag gillar jag den här serien och ser fram emot fler delar att läsa framöver.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Tove Alsterdal
Serie: Ådalen #2
Utgivningsår: 2021
Förlag: Lind & Co
Utläst: 2 november 2022
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
– Rotvälta (Ådalen #1)

Andra som bloggat om boken:
Lottens Bokblogg | Hyllan | Bokhållarens läsblogg | Bims Blogg |

X sätt att dö av Stefan Ahnhem

Publicerat den av Malin1 kommentar

I den tidiga sommarkvällen lägger en gummibåt ut från bryggan i Råå hamn. Ombord sitter en man med ett svärd fastspänt på ryggen. Hans uppdrag har tärningen dikterat: En människa ska dö. Vem vet inte ens mannen själv. Helsingborgspolisen har de senaste veckorna varit upptagna med flera komplicerade, parallella utredningar som de anser sig ha löst. Men när ett nytt mordoffer hittas, inser de att allt de trodde sig veta är fel.

Jag hoppade på den här femte delen ganska omgående efter att ha läst ut den fjärde, delvis för att den slutade mitt i allt och jag ville verkligen veta vad som skulle hända. Det var så många spår att pussla ihop och jag var nyfiken på hur det hela skulle sluta.

I det stora hela är det samma karaktärer som i föregående bok. Hillevi Stubbs agerar medhjälpare till Risk och jag gillar henne. En bikaraktär jag däremot inte gillar är Sleizner. Han har alltid varit vad jag skulle kalla ett slisk och det blir inte bättre här. Jag har dessutom så svårt att föreställa mig att en människa inom polisen tillåts hålla på på det viset. Å andra sidan har vi en annan polis som har gjort betydligt värre saker än så.

Precis som i de tidigare böckerna är den här boken svår att släppa och jag vill bara läsa mer och mer och mer. Det är ett driv i berättelsen som fångar mig och jag gillar att det är mycket av allt. Det finns många sidospår att följa, några bättre än andra, men det största fokuset ligger ändå på att hitta och fånga in Tärningsmördaren.

Återigen lämnas vi med flera frågetecken. Vad händer med utredningen? Vad händer med Theodor? Är allt klappat och klart med de båda utredningarna? Hur mycket ska de behöva möta i nästa del, som också är den sista i serien?

Mitt betyg: 4/5

Författare: Stefan Ahnhem
Serie: Fabian Risk #5
Utgivningsår: 2019
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 29 januari 2022
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
– Offer utan ansikte (Fabian Risk #1)
– Den nionde graven (Fabian Risk #2)
– Arton grader minus (Fabian Risk #3)
– Motiv X (Fabian Risk #4)

Andra som bloggat om boken:
Romeoandjuliet | Tofflan | Bokföring enligt Monika | Bokparet |

Arton grader minus av Stefan Ahnhem

Publicerat den av Malin5 kommentarer

En bil kör ut över kajkanten i Helsingborgs hamn efter en våldsam biljakt. Allt pekar på att det var en olycka, men när föraren, en it-entreprenör som gjort sig en förmögenhet på mobilspel, obduceras visar det sig att han redan varit död i två månader då han hållits nedfryst.

Det är vår och nästan två år har passerat sedan händelserna i Offer utan ansikte. På Helsingborgs kriminalavdelning har det varit ovanligt lugnt. Fabian Risk har kunnat ägna det mesta av sin energi åt att lappa ihop sin familj. Men även om varken han eller någon av hans kolleger skulle säga det högt börjar de bli uttråkade, och när det märkliga fallet med den nedfrusna miljonären landar på deras bord känner de alla samma sak: Äntligen händer det något.

Rakt över sundet har Dunja Hougaard tvingats ta på sig uniformen igen i sitt nya jobb som ordningspolis i Helsingör. Men när en hemlös utsätts för en så pass brutal misshandel att han avlider kan hon inte hålla sig från att dra igång en egen utredning där spåren snart leder till Helsingborg.

Fabian och hans team kämpar mot klockan i en utredning där ingenting visar sig vara som det ser ut. Snart vågar han inte längre lita på sitt eget omdöme, och finner de inte lösningen kommer snart nästa offer att hamna i frysen.

Det var ganska exakt ett år sedan jag läste den senaste boken om Fabian Risk. Jag har verkligen tyckt om den här serien så jag vet inte varför det har tagit sådan tid men nu är vi på ett igen. Precis som de tidigare är ”Arton grader minus” en ganska tjock bok men den är också lättläst och en riktig bladvändare.

I vanlig ordning får vi dels följa Fabian och arbetet på Helsingborgspolisen men även den danska polisen Dunja Hougaard. Fabians fall handlar om identitetskapning och är väldigt spännande att följa. Den typen av brott läser jag inte så ofta om, men jag tror det är något som blir allt mer vanligt ju mer tillgängliga vi blir. Dunja, däremot, har ju blivit av med sitt jobb på Köpenhamnspolisen och fått gå tillbaka till att bli ordningspolis. Hon kan dock inte riktigt hålla fingrarna borta och när det börjar nystas i morden blir det riktigt spännande även där. Hon har dessutom så mycket emot sig men vägrar att ge upp och det gillar jag. Jag hoppas verkligen hon får upprättelse!

Stefan Ahnhem har med denna boken blivit ytterligare ett strå vassare. Böckerna överlag är välskrivna och riktiga bladvändare men ”Arton grader minus” vågar jag nog säga är den bästa boken i serien såhär långt. Jag ser verkligen fram emot att fortsätta med serien och jag rekommenderar dem varmt till de som gillar hårdkokta deckare.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Stefan Ahnhem
Serie: Fabian Risk #3
Utgivningsår: 2016
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 9 januari 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Zellys Bokhylla | Tickmicks Bokblogg | Lottens Bokblogg | Johannas Deckarhörna | Bims Blogg

Tidigare delar i serien:
– Offer utan ansikte (Fabian Risk #1)
– Den nionde graven (Fabian Risk #2)

Mörkermannen av Anna Bågstam

Publicerat den av Malin1 kommentar

När en serieförbrytare med ett specifikt modus terroriserar Landskrona sätts civilutredaren Harriet och hennes kollegor på fallet. Av en utomstående får Harriet i hemlighet tillgång till flera gamla fall med kopplingar till de nya brotten. Hon kan direkt se att de tidigare utredningarna har saboterats. Allt tyder på att någon av hennes närmaste kollegor är skyldig.

På det privata planet knakar relationen med juristen Rikard i fogarna, och charmiga kollegan Elias ger henne svårtolkade tecken. Snart finns ingen tid till att tänka på kärlek alls, när pappa Eugen blir svårt sjuk och mamma Jorun dyker upp för att fira jul. Samtidigt som jakten på gärningsmannen skruvas upp försöker Harriet få tag i den på insidan som hjälper honom. Sanningen visar sig vara långt mer överraskande än hon hade kunnat ana.

I tidigare böcker har Anna Bågstam haft en förmåga att få mig att fastna direkt i handlingen och därefter hålla fast mig i ett järngrepp, ”Mörkermannen” är inget undantag. Hon bygger upp obehaget och spänningen allt eftersom och jag vill helst inte lägga ner boken.

Tidigare har morden och en stor del av handlingen kretsat kring fiskeläget Lerviken, där Harriet även bor. I den här boken sker morden i Landskrona, vilket föll sig helt naturligt. Känslan där alla höll varandra om ryggen i Lerviken är borta men samtidigt ger Landskrona större möjligheter.

Harriet Vesterberg är vår huvudkaraktär och som civil utredare i en grupp med poliser har det varit svårt att slå sig in i gruppen. De flesta accepterar henne i gruppen nu, men hon möts fortfarande av gliringar och skitsnack. Harriet är en person som det är lätt att relatera till, samtidigt som hon ibland uppvisar någon slags tonårsbeteende som kan bli lite irriterande. Överlag är det dock en karaktär som jag verkligen tycker om och hon har sin plats i utredningsgruppen. Förutom de karaktärer vi har mött i tidigare böcker får vi även bekanta oss lite extra med Harriets mamma Jorun, på gott och ont.

Boken håller ett bra tempo och handlingen drivs hela tiden framåt. Författaren har ett bra språk och jag ville bara läsa vidare. Gärningsmannen var inte given för mig, vilket såklart skapade mer spänning, och misstankar fanns gentemot flera.

Jag tyckte mycket om ”Mörkermannen” och blev nästan chockad när jag läste sista sidorna som meddelade att det här var slutet på en trilogi. Någonstans kanske jag har läst det förr men jag blev ändå paff. Jag hade sett fram emot så mycket mer Harriet Vesterberg men Anna Bågstam avslutar verkligen med flaggan i topp. Jag hoppas verkligen det kommer något nytt från Bågstam och då kommer jag garanterat att läsa.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Anna Bågstam
Serie: Morden i Lerviken #3
Utgivningsår: 2020
Förlag: Norstedts
Utläst: 3 januari 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Mysterierna… | Johannas Deckarhörna | Boktokig | Hyllan

Tidigare delar i serien:
 – Ögonvittnet (Morden i Lerviken #1)
– Skuggspelet (Morden i Lerviken #2)