Cold Case: Väg 9 av Tina Frennstedt

VARNING FÖR SPOILERS OM MAN EJ HAR LÄST TIDIGARE DELAR!

En kontroversiell konstnärinna hittas död vid Stenshuvud fyr på långfredagsmorgon. I anslutning till liket upptäcker man en märklig lera som visar sig vara identisk med den som fanns på brottsplatsen utanför Ystad där den unge pianisten Max Lund mördades för 15 år sedan. När kriminalinspektör Tess Hjalmarsson, även kallad supersnuten, tillsammans med kollegan Marie Erling tittar närmare på fallen hittar hon inga uppenbara kopplingar mellan offren men nyheten startar en kedja av dramatiska händelser på Österlen. Samtidigt börjar en tvåbarnsmamma misstänka att hennes man inte är den hon trodde att han var.

Precis som i den första boken i den här serien dras man som läsare snabbt in i boken, både genom de nutida händelserna men också genom tillbakablickarna på det gamla fallet med studenten Max. Boken har samma upplägg som dess föregångare där vi bit för bit får veta vad som egentligen hände den där natten när han försvann och det gillar jag. Jag får själv bilda mig en uppfattning, jag kan ha fyra olika teorier för att till sist inse att jag hade helt fel. Den här typen av upplägg gör att alla mina sinnen sätts på helspänn för att jag inte ska missa något.

Huvudkaraktären Tess är tillbaka, om än på ett lite oväntat sätt. Marie finns i vanlig ordning vid hennes sida, även om högre makter försöker att ändra på detta. Båda karaktärerna fortsätter sin utveckling i denna bok och det är spännande att se hur de hanterar både deras nya liv privat och det faktum att gruppen står inför en eventuell nedläggning. Övriga karaktärer flyter med bra och jag blev väldigt nyfiken på Lundberg. Vi fick veta vad som gjorde att han hoppade av utredningen när det begav sig men jag hoppas han stannar i CC-gruppen ändå, och framför allt att den får vara kvar.

Jag skrev ju i min recension om första boken att jag tycker det är intressant med kalla fall och så även här. Fallet med Max är inspirerat av mordet på Niklas Elmberg 1991 och direkt efter att jag hade lagt ner boken började jag googla fallet. Att en bok skapar det intresset ser jag som väldigt bra. Boken håller dessutom spänningen uppe hela tiden och till slut blir det svårt att inte sträckläsa.

Detta är en riktigt bra uppföljare och jag ser fram emot mer kalla fall med Tess och Marie i spetsen!

Tack till Forum för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Tina Frennstedt
Serie: Cold Case #2
Utgivningsår: 2020
Förlag: Forum
Utläst: 28 mars 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare böcker i serien:
Cold Case: Försvunnen (Cold Case #1)

Andra som bloggat om boken:
Elzas Bokhylla

Cold Case: Försvunnen av Tina Frennstedt

En 19-årig kvinna försvinner en sommarnatt på Österlen. 16 år senare härjar en dansk serievåldtäktsman i Malmö. Polisen famlar i mörkret, men ett DNA-spår gör att man kan dra kopplingar till det gamla försvinnandet. Tess Hjalmarsson, kriminalinspektör och chef för Skånes cold case-grupp, tar sig an fallet. Hon brinner för att utreda gamla fall och att slutligen kunna ge anhöriga svar på vad som egentligen hände. Parallellt kämpar Tess med sitt ganska misslyckade privatliv och en barnlängtan som ser ut att gå i kras efter att flickvännen har lämnat henne.

I den här boken dras man som läsare snabbt in i handlingen och det är spännande redan från de första sidorna. Sakta men säkert får man klart för sig hur den försvunna kvinnans sista tid såg ut men samtidigt får vi också följa utredningen av våldtäkterna och morden. Jag tror inte jag är ensam om att tycka att den här typen av fall är riktigt otäcka och just det här med att vara iakttagen gör att det kryper i skinnet på mig.

Vår huvudkaraktär, Tess Hjalmarsson, är en tuff tjej som också blir kallad Supersnuten. Mycket på skoj såklart men det ligger väl något i det? Samtidigt blir hon inte uppmålad som någon slags superhjälte utan vi får följa både hennes bra och dåliga sidor. Parallellt med utredningarna har hon det lite knepigt på relationssidan och det skapar fler dimensioner till hennes karaktär. Hennes parhäst Marie har det inte heller så lätt med relationerna och medan Tess längtar efter barn har Marie så det räcker och blir över. Det skapar såklart en mindre konflikt dem emellan.

Fallet med den unga kvinnan, Annika, är inspirerat av Helena-fallet i Mariestad 1992. Jag tycker det är väldigt intressant att läsa om kalla fall på det här viset och blev automatiskt nyfiken och började läsa vidare om Helena-fallet efter att boken var utläst. Överlag tycker jag att Cold Case: Försvunnen är en riktigt bra och spännande bok. Den är trovärdig och skriven på ett bra sätt som gör att spänningen hela tiden hålls uppe.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Tina Frennstedt
Serie: Cold Case #1
Utgivningsår: 2019
Förlag: Forum
Utläst: 15 mars 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Bokstunder | Johannas Deckarhörna | Zellys Bokhylla | Läsa & Lyssna | Bokmysan

Bara lite till av Simona Ahrnstedt

Storstadstjejen Stella är strandsatt på landet. På ett dygn har hon förlorat allt: sin fästman, sitt hem och sitt jobb. Efter att ha supit sig redlös, cyberstalkat sitt ex och fulgråtit inser Stella att hon inte kan vara kvar i Stockholm. Hon är pank, hungrig och vilsen. Det finns ett enda ställe där hon kan slicka sina sår. Ett kallt, smutsigt torp på landet. Omgiven av galna getter, truliga tonåringar och ett styck självgod ekobonde, som är oväntat bra på att kyssas, dras Stella in i konflikterna på den lilla orten Laholm.

Det var ett tag sedan jag läste något av Simona Ahrnstedt men mitt mål har alltid varit att läsa mer av henne och jag har flertalet böcker i min bokhylla som står och väntar. När den här kom kände jag bara att ”yes, den här ska jag läsa” och varför vet jag egentligen inte. Kanske var det att den utspelade sig på landet och jag kände igen mig lite eller så var det det faktum att det handlade om en storstadstjej som upptäckte sig själv. Vem vet.

Boken började bra och fångade mig nästan direkt. Det var tydligt från start att vi skulle få läsa om allt från kärlek till sorg, relationer och lantliv. Det första mötet mellan Stella och Thor tycker jag sätter prägeln på hela boken och man vet vad man har att vänta, samtidigt som det dyker upp ett flertal överraskningar längs vägen. Spänningen och romantiken hålls uppe längs hela vägen.

Stella hade allt hon kunde drömma om när allt plötsligt krossas under henne, men det var verkligen till det bättre. Stella får upptäcka andra sidor av sig själv och gör en fantastisk karaktärsutveckling under berättelsens gång. I Thors liv finns mycket underliggande sorg, oro för barnen och en känsla av att aldrig riktigt duga. När Stella och Thor träffas börjar dessa orosmoln och problem nystas upp ett efter ett och det är så fascinerande att följa. Deras relation börjar på ett sätt och slutar på ett helt annat. Relationer har vi ju gott om i boken, inte bara Stellas och Thors. Hur Stellas relationer till Juni och Rakel utvecklas är också intressant liksom allt som händer mellan Thor och hans bror Klas. Jag har läst i andra recensioner att det har varit blandat tycke kring sexscenerna i den här boken men jag tycker de passar bra till känslan och tonen i boken.

Boken är lättläst och en riktig bladvändare men om jag ska klaga på något tycker jag egentligen inte att delen med Stellas pappa hade behövt vara med, den kändes överflödig. Jag blev också lite snopen över slutet och tyckte att det hade kunnat vara bättre. (SPOILER) Jag gillade inte det faktum att Thor skulle ha väntat och längtat i över två månader efter att Stella hade svikit honom så och sen är allt bara bra och de levde lyckliga i alla sina dagar. Det kändes inte realistisk men det kanske är jag som tolkar in för mycket i det. (SPOILER SLUT)

Hur som helst, det är en bok jag verkligen kan rekommendera och nu ser jag ännu mer fram emot att läsa mer Ahrnstedt!

Tack till författaren och Forum för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Simona Ahrnstedt
Utgivningsår: 2019
Förlag: Forum
Utläst: 20 mars 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Bims Blogg | Villa Freja | Millimys | Mitt liv som boknörd | Ewelinas Bokblogg

Ny deckarserie på gång av Kristina Ohlsson

Över 10 år har gått sedan Kristina Ohlsson gjorde sin författardebut och nu är det dessutom klart att hennes nya deckarserie kommer att släppas på Bokförlaget Forum, med start i höst. Hon har sedan tidigare gett ut sina deckare om Fredrika Bergman på Piratförlaget.

– Efter många framgångsrika år med Piratförlaget kom jag till en punkt då det blev dags att gå vidare. Det känns enormt roligt att ta min nya serie till ett kraftpaket som Bokförlaget Forum och det team av erkänt skickliga personer jag kommer att arbeta med där, berättar Kristina själv.

Den nya serien kommer att utspela sig i Bohuslän på västkusten och kommer att innehålla mord, relationer och atmosfäriska miljöer.

Foto: Thron Ullberg

Och eken står där än av Sofia Lundberg

Esther har tappat fotfästet efter en svår skilsmässa och helgerna utan sonen Adrian är plågsamt ensamma. Varannan lördag promenerar hon till en gammal ek på en äng vid vattnet. En dag möter hon Rut där, en äldre dam med fantastisk förmåga att fokusera på det vackra i livet. Rut minns sin ungdom och Esther fascineras av hennes berättelser. En oväntad och stark vänskap utvecklas mellan de två kvinnorna. Men allt är inte som det verkar, vad är det för hemligheter som Rut döljer? Sökandet efter svar tar Esther till Comosjön i Italien där bilden av ett betydligt mer komplicerat livsöde växer fram.

När jag förra hösten läste Sofia Lundbergs Ett frågetecken är ett halvt hjärta kände jag mig ganska ny inom genren. Jag har givetvis läst den här typen av romaner förut men inte fångats av dem och tyckt om dem som jag började göra förra hösten. Och eken står där än följer lite samma mall och är både sorglig och tragisk samtidigt som den är mysig och fängslande.

Boken handlar om Esther som har ett lite trassligt förflutet. Hon plågas av skuldkänslor efter en skilsmässa och hennes före detta man gör inte saken lättare. Hon träffar en dag Rut och de utvecklar en speciell vänskap där de delar med sig av valda delar i livet men så småningom märker man att det är delar som Rut valt att utelämna från deras konversationer. Jag tror att många kan känna igen sig i Esther, och kanske framför allt de skuldkänslor som kommer när ett barn är inblandat. Jag har själv ingen erfarenhet av skilsmässa men utifrån vad man har sett och hört är det långt ifrån alla skilsmässor som slutar lyckligt. Rut är kanske något svårare att få en relation till men hennes liv är minst sagt intressant och båda kvinnornas berättelser och bakgrunder är fantastiska att följa, både genom ord och genom brev. Författaren skrapar inte bara på ytan med dessa karaktärer.

Berättelsen i sig är svår att glömma. Även när jag inte läste boken tänkte jag på den, tänkte på hur man kan skapa en så speciell vänskap under en ek men också vilken press vi sätter på oss själva i dagens samhälle och att vi får dåligt samvete för saker som vi inte bör ha dåligt samvete för. Det är nog något som är mer vanligt än ovanligt och det är viktigt att det tas upp i böcker och annan typ av media.

Det är alltså en känslosam berättelse med inslag av vänskap, gamla hemligheter, sorg och en saga om Italien. Jag kan varmt rekommendera den! Och hör ni, omslaget är fantastiskt fint!

Tack till Bokförlaget Forum för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 5/5

Författare: Sofia Lundberg
Utgivningsår: 2019
Förlag: Forum Förlag
Utläst: 23 november 2019
Finns hos: Adlibris | Bokus

Välkommen till Flanagans av Åsa Hellberg

På hotell Flanagans i London kan allt hända. Här möts 1960-talets jetset, aristokrater och affärsmän, och att inte få en inbjudan till Lindas Lansings mytomspunna fester är en katastrof. Men Linda är i grund och botten en främmande fågel i denna värld. Hon är från början en enkel flicka från Fjällbacka, och hennes intrigerande kusiner anser att hon borde sälja hotellet till dem och återvända till Sverige. Trots att många år har gått sedan Linda ärvde Flanagans är hon fortfarande inte accepterad, och nu tvingas hon än en gång kämpa mot sina fiender för att behålla faderns livsverk. Linda är beredd att strida för Flanagans, men undrar plötsligt om det är värt uppoffringarna. Är hon verkligen lycklig?

När jag hörde Åsa Hellberg prata om den här boken på Feelgoodfestivalen i Mariefred i somras blev jag genast nyfiken men samtidigt visste jag inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Jag har aldrig läst något av Hellberg förut och var därför lite extra spänd.

Boken utspelar sig delvis i London, delvis i Fjällbacka. Båda platserna har sin charm och trots att jag inte har en aning om hur det var på 60-talet kan jag verkligen leva mig in i berättelsen tack vare Åsa Hellbergs sätt att skriva. Det är spänning och drama samtidigt som det är kärlek och sorg. Lyxen flödar och det är den ena festen efter den andra men vi får också möta baksidan av det. Familjefejder som eskalerar och framför allt möter vi en väldigt hård tid för kvinnor att ta sig fram i. De respekteras inte och det är extra svårt för de med en annan hudfärg än vit.

Det enda jag saknar lite med den här boken är ytterligare lite djup och personlighet i karaktärerna. Jag fastnade inte för någon av dem, vilket är synd. Givetvis hade de alla någon sida som var lite extra spännande men jag tyckte inte vi fick lära känna dem på ett rättvist sätt.

Det är annars en lättläst bok och den går snabbt att läsa. Hotellmiljön andas lyx och det är häftigt att få ta del av Flanagans. Nästa bok i den här serien ska beröra nästa generation och hamnar alltså någonstans runt 80-talet.

Mitt betyg: 4/5

Tack till Bokförlaget Forum och Kult PR för recensionsexemplaret!

Författare: Åsa Hellberg
Serie: Flanagans #1
Utgivningsår: 2019
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 24 oktober 2019
Finns hos: Adlibris | Bokus

Författarintervju: Åsa Hellberg

Åsa Hellberg är författaren med tio böcker i bagaget och som nu är aktuell med Välkommen till Flanagans, den första delen i en serie.

Copyright/fotograf: Anna-Lena Ahlström

Kan du berätta lite mer om Välkommen till Flanagans?
– Den handlar om ett hotell i London, 1960, som drivs av den unga kvinnan Linda Lansing, född och uppvuxen i Fjällbacka. Hon tar över hotellet efter sin pappa, något hennes kusiner är mycket missnöjda med. Boken handlar om makt, intriger, vänskap, kärlek, upstairs och downstairs. Det är nog min mest dramatiska bok hittills.

Vad har du fått för reaktioner på boken såhär långt?
– Jag har fått så himla fina recensioner att jag är överväldigad.

Boken är första delen i en serie men vad kan vi förvänta oss till kommande delar?
– Nästa del utspelas 1983, med återblickar till 70-talet, och då har vi nya kvinnor som driver hotellet. Längst bak i Välkommen till Flanagans, efter tacket, hittar man första kapitlet i nästa bok. Tredje delen utspelas mer i nutid, och återigen drivs Flanagans av nya kvinnor.

De flesta (om inte alla) böcker du har skrivit håller sig i feelgoodgenren. Vad är det som lockar med just den genren?
– Jag vet inte, jag tror att det kanske passar mitt kynne bara. Jag har alltid läst mest den typen av böcker, ända sedan jag som väldigt ung plöjde Lotta. Jag gillar underhållning, där även deckare ingår. Har inget som helst behov av tungsinthet.

Om du skulle testa på att skriva i en ny genre, vilken ligger då närmst till hands? 
– Kanske en genrelös roman, jag vet faktiskt inte. Jag skrev en kortroman, Laholmsflickan – som kommer ut i print nu i september – och den var inte direkt feelgood. Deckare vore också kul … eller spänning. Allt som kan kallas underhållning.

Vart finner du din inspiration?
– Jag vet inte om jag finner det någon annanstans än inifrån mig själv. Hur det kommer in vet jag inte heller, jag förmodar att jag suger upp det jag ser och hör, men hittills har jag inte medvetet fått en idé på det sättet. Jag hittar oftast en karaktär inombords och vid datorn mejslar jag sedan fram en historia.

Vad är egentligen det bästa och sämsta med att vara författare?
– Bästa är friheten: allt jag behöver är en dator för att kunna skapa, och jag har ingen som säger åt mig när och hur jag ska använda den. Det sämsta? Finns inget, egentligen. I år tog jag på mig för mycket med fyra releaser, det är väl det sämsta i så fall. Jag vill göra mer än jag kanske klarar av.