När författaren Inez Edmarks granne plötsligt går bort bestämmer hon sig för två saker – att döstäda sitt hus och att skriva sin sista bok. Men inte en roman den här gången, utan en personlig bekännelse: sanningen om ostrondykerskan. Så ramlar Inez och får problem med höften. Hon tvingas anlita städerskan Meja som under tre veckor ska hjälpa henne att rensa klart i huset. Enda regeln är att Meja inte på några villkor får öppna den blå mappen som innehåller hennes bokmanus. Mötet mellan Inez, som på ålderns höst måste försonas med sitt förflutna, och vilsna Meja, som söker en framtid, får oanade konsekvenser. Kommer de två kvinnorna, trots sina olikheter, att kunna hjälpa varandra?
För några år sedan läste jag en bok av Caroline Säfstrand och fastnade verkligen för den. Sedan dess har jag läst allt som har kommit från författaren och jag blir aldrig besviken. Den här börjar lite långsamt och jag funderar på vart den ska ta vägen men det artar sig till en riktigt fin historia.
Boken behandlar flera teman, bland annat vänskap över generationer. Inez och Meja befinner sig på två helt olika sidor av livet men de hittar något gemensamt som de sedan bygger på och det är så fint att läsa om hur de har utbyte av varandra. Historien handlar också om att våga följa sitt hjärta och släppa lite på sina ”tänk om-tankar”. Inez är en väldigt fri själ som går sin egen väg. Meja är mer vilsen och när dessa två möts får det båda att reflektera. Det som fastnar mest hos mig är dock familjerelationerna. Inez har en ansträngd relation till sin dotter och Meja upplever det samma med sin mamma. De har gemensamma nämnare och hjälper varandra.
Det är inte bara Inez och Meja som sticker ut ur berättelsen utan det finns flera bikaraktärer som verkligen etsar sig fast i minnet. Grannarna Sverker och Filip exempelvis. Det blir inte heller för mycket utan det är lagom med karaktärer och lagom med trådar att hålla reda på.
Som jag skrev så gör inte den här boken mig besviken, snarare tvärtom. Det är en gripande och bitvis sorglig historia som samtidigt värmer hjärtat och ger hopp. Läs!
Mitt betyg: 4/5
Författare: Caroline Säfstrand
Serie: Vid livets vägskäl #3
Utgivningsår: 2022
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 11 september 2022
Finns hos: Adlibris | Bokus
Tidigare delar i serien:
– Klubben för lyckliga slut (Vid livets vägskäl #1)
– Vingården för vilda drömmar (Vid livets vägskäl #2)
Andra som bloggat om boken:
Enligt O | Malins Bokblogg | Och dagarna går… | Bokprataren


Lina Råman jobbar som sjuksköterska på neonatalen. Hennes liv är fullt av dramatiska förlossningar, kuvöser, långa nattpass och krisande föräldrar. Hon längtar efter egna barn, men hennes man, Samuel, har alltid varit tydlig med att han inte vill ha några. Han ägnar sig istället åt att smygtitta i skokartongen som ligger gömd längst in i garderoben. Där förvarar Lina minnena av sin första pojkvän, och kanske även sitt livs stora kärlek, Ted. Han som försvann.
Den 12 augusti 2019 får Viola ett oväntat samtal från Lilly, grannflickan som en gång var hennes bästa vän. Nu är de 80 år och Lilly ligger på dödsbädden. De skiljdes åt i ungdomen, men slutade aldrig längta efter varandra. I Sofia Lundbergs varma och hjärtskärande roman får läsaren följa Violas och Lillys livsöden under ett och samma datum, från 1950-talet fram till nutid. När Viola och hennes döttrar till slut tar sig till Paris för att få återse Lilly en sista gång, får hon svaret på den fråga som under många år gnagt i henne.





