Den sista spiken av Stefan Ahnhem

Han har utpressat. Han har misshandlat. Han har våldtagit. Han har gått över lik för att nå hela vägen till toppen. Han är på alla sätt en vidrig man. Han heter Kim Sleizner och han arbetar som polischef i Köpenhamn.

Dunja Hougaard har gått under jorden för att på eget bevåg inleda en utredning mot sin tidigare chef. I månader har hon och hennes team samlat information. När en högt uppsatt man inom den danska underrättelsetjänsten hittas död tillsammans med en okänd kvinna i en bil på sjöbotten utanför Köpenhamn börjar det äntligen bli dags för fällan att slå igen. Frågan är bara för vem.

Samtidigt på andra sidan sundet i Helsingborg får den svenske polisen Fabian Risk ett besked som förändrar allt.

Vi har kommit till sista boken om Fabian Risk och co, och det är mycket som händer. Dels får vi följa Fabian och hans familj. Han har det kämpigt med relationen till frun, men även till dottern som beskyller honom för mycket. Han vill vara närvarande och ta hand om sin familj men han vill också stå upp för rättvisan och göra vad han kan för en bättre värld, vilket inte alltid går hand i hand. Dunja har å sin sida startat upp en helt egen utredning mot sin före detta chef och försöker leva utanför systemet tillsammans med sina kumpaner. Målet är att förgöra Kim Sleizner.

I vanlig ordning är det action redan från de första sidorna och det är svårt att lägga ifrån sig boken. Stefan Ahnhem skriver på ett sätt som fångar läsaren och med väldigt bra beskrivningar. Det går att se miljöer och karaktärer framför sig och jag uppskattar när det blir tydligt. Mot slutet är det många trådar som ska fogas samman men det tycker jag han lyckas med. Däremot upplever jag att det blir lite väl mycket. Ibland kan det vara en fin balans mellan att skriva verklighetstroget och att det blir för mycket och här snuddar vi lite väl mycket på andra sidan. Jag upplever bland annat Dunja som alldeles för naiv när det väl gäller och Kim målas stundtals upp som en övermänniska.

Jag vill inte skriva för mycket om boken med risk för spoilers men jag var inte 100% nöjd med slutet. Det knöts som sagt ihop på ett bra sätt men det var lite för öppet för min smak.

Innan jag började läsa den här serien visste jag inte så mycket om den mer än att den hade fått bra recensioner. Det var faktiskt mer av ett tips från er läsare som gjorde att jag plockade upp första boken och sedan fastnade jag. Det är lite tråkigt att lämna karaktärerna nu men det är verkligen en bra serie så har ni inte läst den så rekommenderar jag er att börja från början och lära känna Fabian Risk och de andra.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Stefan Ahnhem
Serie: Fabian Risk #6
Utgivningsår: 2021
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 2 april 2022
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
– Offer utan ansikte (Fabian Risk #1)
– Den nionde graven (Fabian Risk #2)
– Arton grader minus (Fabian Risk #3)
– Motiv X (Fabian Risk #4)
X sätt att dö (Fabian Risk #5)

Andra som bloggat om boken:
Mysterierna… |

Till minne av en mördare av Pascal Engman och Johannes Selåker

I skuggan av Mattias Flinks massmord i Falun sker ytterligare ett mord. En kvinna hittas strypt till döds och snart står det klart att hon bara är ett av flera offer som mördats med samma tillvägagångssätt. Det faller på den nyss hemkomne FN-soldaten och polisen Tomas Wolf att hitta mördaren. Till sin hjälp har han Vera Berg – en korrupt kvällstidningsreporter som är på flykt från sin före detta kille och hans MC-gäng. Huvudmisstänkt blir filmstjärnan och suputen Micael Bratt, men både Vera och Tomas misstänker att den skyldiga finns närmare inpå utredningen.

Som ni kanske vet har jag läst och gillat alla böcker av Pascal Engman. Johannes Selåker är däremot ny för mig så jag såg verkligen fram emot den här första boken i en planerad serie. Av någon anledning hade jag förväntat mig ett lägre tempo men jag blev glatt överraskad av att det inte alls var så.

Mestadels gillade jag Vera och tyckte att hon var riktigt smart men ibland störde jag mig på att hon var lite väl naiv. På ett sätt var hon inte rädd för vad som skulle kunna hända, men samtidigt släppte hon tyglarna väldigt lätt vissa gånger och litade blint på människor hon egentligen inte kände. Relationen mellan henne och Jeppe upplevde jag väldigt knepig men samtidigt intressant. Tomas å sin sida var en väldigt komplex karaktär och med mycket i sitt bagage. På sätt och vis kändes han som en typisk polis men jag gillade att läsa om honom, även om han hela tiden förstörde för sig själv.

Slutet var något förutsägbart men det gjorde ingenting eftersom spänningen ändå hölls uppe. Jag fick kanske inte svar på alla mina frågor men ibland är det bra så. Vissa saker kommer säkert upp till ljuset i kommande bok i serien. Jag gillar den typen av öppna slut emellanåt också!

Som jag skrev så hade boken ett bra tempo och det hände hela tiden nya saker. Jag kunde inte låta bli att dra lite paralleller till serien om Annika Bengtzon. Vera lägger ju sig verkligen i allt men jag tycker att det är lite charmigt, särskilt när polisen själv inser att ett par journalistögon på fallet kanske till och med hjälper.

Stort tack till författarna för att jag fick möjlighet att förhandsläsa den här boken!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Pascal Engman och Johannes Selåker
Serie: Skymningsland #1
Utgivningsår: 2022
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 4 augusti 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:

X sätt att dö av Stefan Ahnhem

I den tidiga sommarkvällen lägger en gummibåt ut från bryggan i Råå hamn. Ombord sitter en man med ett svärd fastspänt på ryggen. Hans uppdrag har tärningen dikterat: En människa ska dö. Vem vet inte ens mannen själv. Helsingborgspolisen har de senaste veckorna varit upptagna med flera komplicerade, parallella utredningar som de anser sig ha löst. Men när ett nytt mordoffer hittas, inser de att allt de trodde sig veta är fel.

Jag hoppade på den här femte delen ganska omgående efter att ha läst ut den fjärde, delvis för att den slutade mitt i allt och jag ville verkligen veta vad som skulle hända. Det var så många spår att pussla ihop och jag var nyfiken på hur det hela skulle sluta.

I det stora hela är det samma karaktärer som i föregående bok. Hillevi Stubbs agerar medhjälpare till Risk och jag gillar henne. En bikaraktär jag däremot inte gillar är Sleizner. Han har alltid varit vad jag skulle kalla ett slisk och det blir inte bättre här. Jag har dessutom så svårt att föreställa mig att en människa inom polisen tillåts hålla på på det viset. Å andra sidan har vi en annan polis som har gjort betydligt värre saker än så.

Precis som i de tidigare böckerna är den här boken svår att släppa och jag vill bara läsa mer och mer och mer. Det är ett driv i berättelsen som fångar mig och jag gillar att det är mycket av allt. Det finns många sidospår att följa, några bättre än andra, men det största fokuset ligger ändå på att hitta och fånga in Tärningsmördaren.

Återigen lämnas vi med flera frågetecken. Vad händer med utredningen? Vad händer med Theodor? Är allt klappat och klart med de båda utredningarna? Hur mycket ska de behöva möta i nästa del, som också är den sista i serien?

Mitt betyg: 4/5

Författare: Stefan Ahnhem
Serie: Fabian Risk #5
Utgivningsår: 2019
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 29 januari 2022
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
Offer utan ansikte (Fabian Risk #1)
Den nionde graven (Fabian Risk #2)
Arton grader minus (Fabian Risk #3)
Motiv X (Fabian Risk #4)

Andra som bloggat om boken:
Romeoandjuliet | Tofflan | Bokföring enligt Monika | Bokparet |

Polcirkeln av Liza Marklund

Fem tonårsflickor i den lilla staden Stenträsk i Norrbotten träffas en gång i månaden för att diskutera litteratur. En av dem försvinner spårlöst sommaren 1980.

Fyrtio år senare hittas hon, mördad. Julen 2020 återförenas de fyra kvinnorna i bokcirkeln, som de kallade för Polcirkeln, för första gången efter kamratens försvinnande. Det står snart klart att något i flickornas relationer utlöste det våldsamma brottet. Frågan är vad, och vad som drev dem då och vilka konsekvenser det fick.

Liza Marklund är en av de författare som varit med mig länge och när jag såg att hon skulle släppa en ny deckare kunde jag givetvis inte hålla fingrarna borta.

Jag upplever bokens inledning som ganska långsam men jag uppskattar det eftersom vi då får en känsla för karaktärerna, det blir mer stämningsfullt och som läsare får jag en chans att bygga upp miljön i och runt Stenträsk för mitt inre. Jag gillar det faktum att handlingen kretsar kring en och samma grupp och att de dessutom har en bokcirkel tillsammans. Det är en sådan liten detalj som lockar mig.

Jag gillar vanligtvis kriminalromaner med högt tempo, spänning och en stor portion råhet. Det uppnår inte den här boken och jag hade önskat mer av Marklund. Jag känner aldrig riktigt den där spänningen men jag upplevde ändå att boken var underhållande och välskriven. Karaktärerna känns levande och intressanta och jag gillar att få återblickar till 1980 med jämna mellanrum.

Det här ska bli en trilogi och även om den här boken kanske inte levde upp riktigt till förväntningarna ser jag ändå fram emot att läsa kommande böcker.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Liza Marklund
Serie: Stenträsktrilogin #1
Utgivningsår: 2021
Förlag: Piratförlaget
Utläst: 2 januari 2022
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Barnboksbloggen | Mias bokhörna | Hanneles bokparadis | Hyllan

Cold Case: Skärseld av Tina Frennstedt

En mordbrännare sätter skräck i de boende på Österlen. På offrens utbrända hus hittar polisen siffror som man tror förövaren målat dit, och en överlevande kvinnas berättelse ger kriminalinspektör Tess Hjalmarsson en flashback till ett fall hon misslyckats med i början av sin karriär. Tillsammans med kollegan Marie Erling och profileraren Carsten Morris jagar Tess en gärningsman besatt av hämndbegär. Snart hotas även Tess egen trygghet tillsammans med den nya kärleken i huset på Österlen. Det förflutna har kommit ikapp henne och hon själv verkar stå på mordbrännarens lista. 

Jag har tyckt bra om de två första delarna i den här serien så när denna kom var det inget snack om att jag skulle läsa den och jag blev inte besviken.

När det kommer till karaktärerna följer vi främst Tess. Hon har nu flyttat ihop med sin flickvän Sandra men det är allt annat än lätt med tanke på Sandras ex. Tess känner sig iakttagen men är det exet som spökar? Sandra figurerar mest som en bikaraktär här och vi får inte lära känna henne så mycket mer. Tess parhäst Marie är givetvis också en del av utredningen men tampas samtidigt med privata problem.

Samtidigt som vi får följa bränderna på Österlen blir vi även mer bekanta med en pojke som bodde hos Tess en kort stund som barn. Han har idag blivit vuxen men fallen ser ut att hänga ihop på något vis. Utredningen är spännande att följa och det är först mot slutet jag börjar gissa vem som kan vara skyldig. Överlag skulle jag dock säga att den här boken fokuserar mer på relationer och privata vendettor än på utredningen men det gör mig faktiskt inget. I och med det lär jag känna både Tess och Marie ytterligare. Jag hade dock önskat lite mer av Carsten Morris.

Boken går snabbt att läsa och har lagom långa kapitel, vilket skapar ett flyt i läsningen. Jag är hela tiden nyfiken på vad som komma skall. Jag ser fram emot att läsa fler delar i den här serien.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Tina Frennstedt
Serie: Cold Case #3
Utgivningsår: 2021
Förlag: Forum
Utläst: 12 september 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare böcker i serien:
– Cold Case: Försvunnen (Cold Case #1)
Cold Case: Väg 9 (Cold Case #2)

Andra som bloggat om boken:

Ensamvarg av Christina Erikson

9789100175726En tidig septembermorgon hittas en styckad kropp vid en återvinningsstation i centrala Stockholm. När kommissarie Elias Svensson börjar nysta i offrets historia framkommer oroande misstankar om att skyddslösa flyktingungdomar utnyttjas sexuellt. Någon är beredd att döda för att sanningen inte ska komma fram.

Författaren Cornelia Lind kämpar mot sin före detta make i en vårdnadstvist som blir smutsigare än hon kunnat ana. Samtidigt försöker hon bistå polisen med sina kunskaper om förövares psyken.

Och i det fördolda vakar en hemlig sammanslutning med uppgiften att ta vid där polisens befogenheter slutar.

Nu var det ett tag sedan jag läste den första boken i den här serien men om vi jämför med den får vi här stifta mer bekantskap med Elias Svensson och Cornelia Lind, framför allt på det privata planet. Som läsare får vi exempelvis följa Cornelias strid om barnen och det är ruggigt vad mycket hemska egenskaper hennes ex-make besitter. En psykopat ut i fingerspetsarna och ingen jag hade velat stöta på i en mörk gränd. Elias privatliv och bakgrund känns mer klassiskt kommissarie, men det är intressant att få en större bredd i hans karaktär. Jag har tyckt om honom hela tiden men det känns som att jag nu känner honom lite bättre.

Forsete rör sig mer i bakgrunden i den här boken och fokuset ligger på de utnyttjade flyktingarna och utredningen kring detta. Jag har sett att många dragit paralleller till Arbogakvinnan och historien där och jag förstår såklart varför. Det är rent ut sagt hemskt att läsa om det, men det är också väldigt spännande och actionladdat. Jag gillar verkligen den här typen av snabblästa böcker med mycket spänning och karaktärer man bryr sig om och vill läsa mer om.

Jag hoppas att vi i nästa bok får veta mer om Forsete, vem han är eller varför han gör som han gör. Han är fortsatt mystisk och en intressant karaktär men det hade varit kul med lite mer kött på benen. I övrigt gillar jag verkligen den här serien och hoppas kunna läsa tredje boken inom kort.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Christina Erikson
Serie: Forsete #2
Utgivningsår: 2019
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst: 4 april 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
Din vän Forsete (Forsete #1)

Andra som bloggat om boken:
Johannas Deckarhörna | Boktokig | Läsa & Lyssna

Alla ljuger av Camilla Grebe

9789146236559Maria är lyckligt lottad. Hon trivs med sitt jobb, hon älskar sin son, sin nye man Samir och – oftast – bonusdottern Yasmin. Men när Yasmin försvinner och Samir anklagas för att ha dödat sin dotter rasar Marias tillvaro. Inte kan väl någon mörda sitt eget barn?

Camilla Grebe hör numera till de författare som jag har stenkoll på och när de kommer med nya böcker är jag inte sen att köpa dem. ”Alla ljuger” landade hemma hos mig för några veckor sedan och det var perfekt läsning till årets påskläsutmaning.

Boken börjar riktigt bra och med stor spänning. En mystisk händelse och ett försvinnande drar genast igång en utredning och pusselbitarna börjar läggas. Vi får följa en familj bestående av Maria, Samir, Yasmin och Vincent i ett första skede och får bekanta oss med dem som karaktärer. Samir och Yasmin som delvis brottas med sina rötter i Marocko och Frankrike men även ett trauma som hände några år tidigare, Marias kämpande med sonen och Vincent som har downs syndrom. Det tog ett tag innan jag förstod hur den här boken kopplades ihop med de föregående i serien Flickorna och mörkret men efter ungefär halva boken fick jag mitt svar.

Boken är skriven ur flera olika perspektiv, både familjemedlemmars men även polisen Gunnar som var med då för tjugo år sedan när allt hände och även är aktiv inom polisen även i nutid. Gunnar har för övrigt ett trassligt förflutet som han känner stor skuld över och det får vi som läsare följare lite grann.

Grebe har som vanligt ett mycket bra språk och boken är både lätt- och snabbläst. Kapitlen flyger förbi och spänningen håller i hela tiden. Det är så spännande att följa allt från försvinnandet till polisarbetet, hur snacket går och hur familjen mår och agerar. Det här kan mycket väl vara den bästa bok jag har läst av Camilla Grebe.

Mitt betyg: 5/5

Författare: Camilla Grebe
Serie: Flickorna och mörkret #5
Utgivningsår: 2021
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utläst: 3 april 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare lästa böcker i serien:
– Älskaren från huvudkontoret (Flickorna och mörkret #1)
– 
Husdjuret (Flickorna och mörkret #2)
– Dvalan (Flickorna och mörkret #3)
Skuggjägaren (Flickorna och mörkret #4)

Andra som bloggat om boken:
Karins Boktips | Ljudboksbloggen | Breakfast Book Club | Och dagarna går… | Hyllan

Mytomanen av Sofie Sarenbrant

Efter en orienteringsdag i skolan hittas en pojke död i Ålstensskogen. Kroppen är illa tilltygad och värdesakerna försvunna. Misstankarna riktas mot ett ungdomsgäng som har knivrånat jämnåriga i Bromma.

Kriminalinspektör Emma Sköld måste lösa fallet innan mördaren slår till igen, men hon har en känsla av att det är något som inte stämmer. Och vad är det hennes kolleger döljer? Ibland är sanningen för svår att uttala.

Skamvrån avslutades med en riktig cliffhanger så givetvis ville jag ge mig på denna så snart jag kunde. Trots att vi får små pusselbitar genom Nyllets terapisamtal upplever jag dock ändå att vi inte riktigt får veta vad som hände den där dagen, vilket skaver lite grann.

Återigen skriver Sarenbrant om aktuella ämnen och sådant som absolut går att relatera till. Här nuddar vi vid ytligheter och att allt inte är som det ser ut att vara. Med sociala mediers intågande i våra liv är detta något som fått allt mer plats. Mycket handlar om hur hemmet ser ut, vilka kläder vi bär och hur vi ser ut om dagarna.

Kärlekstriangeln mellan Emma, Nyllet och Krille fortsätter men samtidigt blandas ytterligare en person in i det hela. I en recension jag läste beskrevs Emma som känslokall i detta och jag är nog böjd att hålla med. Hon verkar helt avskärmad från vad som faktiskt händer runt omkring henne och det gäller inte bara relationerna till Nyllet och Krille utan även med sin familj och sina barn. Jag tycker hon allt mer lämnar över ansvaret för barnen på Nyllet och sina föräldrar. Jag förstår att hon gillar sitt jobb och att hon behövs men tycker hon inte själv att det blir det minsta jobbigt? Jag gillar dock terapisessionerna mellan Nyllet och Nora, och de hade kunnat få lite större plats. Jag upplevde att jag fick en ny bild av Nyllet genom detta och det hade varit intressant att få lite mer kött på benen.

Överlag är det en bladvändare, som det brukar vara när det kommer till Sarenbrant. Det är korta, snabba kapitel och en spännande historia men jag börjar faktiskt tröttna lite på superkvinnan Emma och allt velande och daltande kring henne. Jag kommer givetvis att läsa vidare i serien men det känns som att något behöver hända snart. För er som ännu inte läst någon bok i serien rekommenderar jag absolut att börja från början.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Sofie Sarenbrant
Serie: Emma Sköld #8
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 7 mars 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
– Vila i frid (Emma Sköld #1)
– Andra andningen (Emma Sköld #2)
– Visning pågår (Emma Sköld #3)
– Avdelning 73 (Emma Sköld #4)
Tiggaren (Emma Sköld #5)
Syndabocken (Emma Sköld #6)
Skamvrån (Emma Sköld #7)

Andra som bloggat om boken:
Bokbesatt | Och dagarna går… | Bims Blogg | Barnboksbloggen | Hyllan

Skamvrån av Sofie Sarenbrant

En flicka lägger sig på en spårvagnsräls i Bromma och sluter ögonen. I en annan del av Sverige hamnar en man i en djup grav i skogen. Ingen av deras nära och kära känner till den annalkande katastrofen. Kommer deras liv gå att rädda?

De två drabbade är inte bekanta, men har något livsavgörande gemensamt. Nu är det upp till kriminalinspektör Emma Sköld att hitta sambandet innan det är för sent. Fallet tar oväntade vändningar och blir mer personligt och skrämmande än hon kunde ana.

Det var ju inte alls länge sedan jag läste ”Syndabocken” men jag gav mig ganska direkt på den här och det är jag glad att jag gjorde.

Sofie Sarenbrant är inte rädd för att lyfta svåra och aktuella ämnen och här handlar det om psykisk ohälsa och även psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. I dagens läge är detta vanligt men samtidigt är det fortfarande något som man ska hålla tyst om. Jag tycker att Sarenbrant har skildrat detta på ett trovärdigt sätt och karaktären Julia känns äkta. Jag kan absolut tänka mig att många barn i den här åldern känner på det sättet och det är mycket press och ren mobbing genom bland annat sociala medier nu för tiden.

Vi möter inte bara Julia, utan såklart även Emma som har fått en ny partner i Krille. Nyllet är hemma föräldraledig med hans och Emmas dotter Elli, men är både avundsjuk och svartsjuk. Relationen mellan Emma och Krille utvecklas under berättelsens gång och de delar en hel del med varandra. Det gör lite ont i mig när Emma och Nyllet är på så olika våglängder, då jag tycker de verkar så fina tillsammans. Nu har de dessutom ett barn gemensamt men man kan ju inte rå för sina känslor.

Jag kan tycka att det är lite märkligt att Emma får utreda försvinnandet av sin egen systerdotter, men det kanske är så det fungerar. När det handlar om en tillräckligt bra polis kanske det inte finns några riktlinjer, jag vet inte.

I kommande bok hoppas jag få reda på vad som hände med Julia, och framför allt med Liv. Vi lämnades med en riktig cliffhanger, så det lär inte dröja särskilt länge innan jag plockar upp nästa bok i serien. Och på tal om cliffhanger, vad vill Madeleine?

Mitt betyg: 4/5

Författare: Sofie Sarenbrant
Serie: Emma Sköld #7
Utgivningsår: 2019
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 10 februari 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
– Vila i frid (Emma Sköld #1)
– Andra andningen (Emma Sköld #2)
– Visning pågår (Emma Sköld #3)
– Avdelning 73 (Emma Sköld #4)
Tiggaren (Emma Sköld #5)
– Syndabocken (Emma Sköld #6)

Andra som bloggat om boken:
Johannas Deckarhörna | Barnboksbloggen | Bokraden | Bims Blogg | Bokugglor

Syndabocken av Sofie Sarenbrant

En inbrottsvåg drar genom Bromma och tjuvarnas metoder blir allt värre. När ett mord på en tonårspojke skakar idyllen kopplas Emma Sköld in på fallet. Allt pekar på ett villainbrott som har gått snett.

Misstankarna riktas mot familjens städerska som hittade offret. På forumet Brommavännerna sprids hatiska fördomar om henne och utländska gästarbetare. Men när fler personer hittas döda tar Emma saken i egna händer, och försätter därmed sig själv och andra i livsfara.

Den förra boken om Emma Sköld var lite upprivande, både för oss läsare och för Emma och hennes familj. Det hände en del där som fortfarande sätter sina spår och vi får här bland annat följa relationen mellan Emma och hennes syster där tillit är en stor del. Även relationen mellan Emma och Nyllet tar stor plats och den utvecklingen gör mig frustrerad av olika anledningar. I övrigt får vi också en dos av familjer som gör allt för att lägga locket på när det kommer till obekväma saker.

Sarenbrant skriver återigen om ämnen som är väldigt aktuella. I det här fallet läggs mycket fokus på ett forum och det visar hur fel det kan bli med ryktesspridning och fördomar. Detta är egentligen ständigt aktuellt för det krävs inte mycket för att skapa spridning på rykten och det kan få oerhörda konsekvenser.

När det kommer till Sofie Sarenbrant så vet man vad man får. Det är en trygghet i sig, och för min del är det ändå ett säkert kort att läsa hennes böcker. Om jag exempelvis hamnar i en lässvacka kan jag läsa Sarenbrant för att jag upplever hennes böcker som lättlästa, men detta kan ju då göra att det inte blir så spännande som man tänkt sig. Precis så blir det här. Att någon varit inne i ens hus och att balkongdörrar lämnats på glänt skapar givetvis en obehaglig känsla, men jag hade velat ha mer spänning. Jag gillade absolut boken och tycker det är trevligt att återse karaktärerna men ja, jag hade hoppats på lite mer.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Sofie Sarenbrant
Serie: Emma Sköld #6
Utgivningsår: 2018
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 10 januari 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Johannas Deckarhörna | Bokföring enligt Monika | boktok73 | Zellys Bokhylla | Barnboksbloggen

Tidigare delar i serien:
– Vila i frid (Emma Sköld #1)
– Andra andningen (Emma Sköld #2)
– Visning pågår (Emma Sköld #3)
– Avdelning 73 (Emma Sköld #4)
Tiggaren (Emma Sköld #5)