Käre Edward av Ann Napolitano

En sommarmorgon lyfter ett flygplan från New York till Los Angeles. Det är 191 passagerare ombord, bland dem en ung kvinna som tar ett graviditetstest på flygplanets toalett, en Wall Street-miljonär som flirtar med flygvärdinnan, en skadad soldat som återvänder från Afghanistan och två föräldrar som flyttar över landet med sina söner. När planet kraschar på ett fält i Colorado är den yngste av dessa pojkar, 12-årige Edward Adler, den enda som överlever.

Edward kämpar för att förstå meningen med sin överlevnad och för att hitta en plats i världen utan sin familj. I det nya hemmet hos mostern och hennes man är den enda trösten vänskapen med flickan i huset bredvid, Shay. Tillsammans gör Edward och Shay en häpnadsväckande upptäckt: gömda i familjens garage finns säckar med brev från släktingar till de andra passagerarna, adresserade till Edward.

Eftersom Edward växer upp i skuggan av barndomens plötsliga tragedi tvingas han konfrontera några av livets mest djupgående frågor: Hur gör vi det mesta av den tid vi får? Och vad betyder det att inte bara överleva, utan att verkligen leva?

När den här boken dök upp som månadens bok i bokklubben var jag först lite skeptisk men efter att jag hade läst beskrivningen tänkte jag ändå ge den ett försök. Min förhoppning var att det skulle vara en lite ledsam historia om att hitta tillbaka till sig själv och framför allt att försöka leva efter en stor tragedi. Till viss del hade jag väl rätt, även om jag blev lite besviken.

Boken handlar om en flygkrasch och vad som hände med den enda överlevande efter detta, 12-årige Edward. I några kapitel följer vi de olika passagerarna och personalen ombord på flygplanet och i några följer vi Edwards väg tillbaka efter kraschen. Detta tycker jag ger ett större djup i berättelsen och de övriga karaktärerna blir på något vis mer levande. Det handlar inte bara om Edward, utan även om de övriga 190 passagerarna som inte fick leva.

Relationen Edward bygger upp till granntjejen Shay är väldigt speciell. Som läsare förstår man snabbt att hon kommer att betyda mycket för honom. Till en början som en vän och ett väldigt stort stöd, men senare även på andra sätt. Breven som de hittar gömda i garaget utgör en stor del av Edwards bearbetning och att hon gör det tillsammans med Shay skapar oerhört starka band.

Det ÄR en fin och tragisk berättelse och boken är både välskriven och bra men jag trodde att den skulle slå mig med full kraft och det gör den inte. Den kommer inte att finnas kvar hos mig någon längre stund och det var så jag hade velat ha det. Jag vet inte om det beror på Edward som karaktär, berättelsen i sig eller något annat men den sjunker inte så djupt in i mig som jag hade önskat och jag lämnas med en besviken känsla och ett ”meh”. Jag måste dock säga att jag imponeras av Napolitano och hennes research kring detta och det faktum att hon inspirerats av tidigare flygkrascher. Jag ser fram emot att se och läsa mer av den här författaren för dåligt, det var det inte.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Ann Napolitano
Utgivningsår: 2020
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utläst: 31 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Malins Bokblogg | Litteraturkvalster | Boktanken | Och dagarna går…

Förvildade av Rory Power

Det har gått arton månader sedan sjukdomen bröt ut och internatskolan sattes i karantän. Det började långsamt. Först dog lärarna, en efter en, sedan blev eleverna sjuka. Vissa dog, andra bara … förändrades. Förvildades. Nu, helt avskurna från omvärlden, vågar ingen elev gå utanför stängslet som omgärdar skolan. De väntar på botemedlet som de har blivit lovade av regeringen, medan viruset ständigt hittar sätt att ta sig in. Men när Hettys bästa vän försvinner förändras allt. Hetty tänker hitta henne, även om det innebär att hon måste bryta karantänen och ta sig ut genom stängslet. Och när hon gör det inser hon att eleverna på skolan inte har fått veta hela sanningen om viruset. Inte ens i närheten.

För mig är Rory Power en helt ny författare. Jag har hört talas om boken hon släppte förra året, ”Burn our bodies down”, och även varit sugen på att läsa den men längre än så kom jag inte. När jag läste beskrivningen av ”Förvildade” fastnade jag helt och jag är så glad att jag läste den för det är en väldigt stark debut.

Själva konceptet med en sjukdom som tagit sig in i såväl djur och mark som människor känns både läskigt och obehagligt. Att de dessutom är fast på en ö med minimalt med mat och begränsade möjligheter att försvara sig gör boken väldigt spännande. Boken inger hela tiden en känsla av mystik och mörker och som läsare sitter man på helspänn när tjejerna ger sig ut genom skogen. Vad som helst kan hända och inte ens ett sött rådjur är vad man tror att det är. Dessutom frågar jag mig hela tiden hur viruset kom till, vilka som egentligen är smittade och varför det är just denna ö som drabbats?

Boken utspelar sig på en internatskola på en avlägsen ö. Författaren är bra på att skildra omgivningen och spänningen på skolan. Skolan är för övrigt endast till för tjejer och de enda männen som har befunnit sig på skolan har varit lärare. Främst följer vi trion Hetty, Reese och Byatt genom Hettys perspektiv och deras relation är verkligen speciell. Hetty och Byatt har hängt ihop länge och går inte många steg ifrån varandra. De har en relation som verkligen fångar en, och jag tycker om hur den är beskriven. Reese är en lite annorlunda och komplex karaktär. Vi märker snart att trots att det är mycket mörker inom henne finns det även en annan sida. Alla karaktärer är på sitt sätt unika, kanske genom hur sjukdomen format dem. Den har gjort att många tjejer förändrats helt, för att kunna överleva. Något som de aldrig hade kunnat tänka sig att göra tidigare är plötsligt inte lika självklart.

Slutet är ett så kallat öppet slut, vilket gjorde mig lite besviken. Visst, det finns utrymme att fundera över vad som händer näst eller om det rent av är planerat för en uppföljare men jag tycker att för många frågor lämnades obesvarade för att det ska vara okej med ett öppet slut. Överlag är det dock en riktigt bra bok och jag blir än mer nyfiken på Rory Power.

Tack till B Wahlströms för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Rory Power
Utgivningsår: 2021
Förlag: B Wahlströms
Utläst: 31 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Norr om Beirut av Anna Tell

Smällkall februarinatt och Amanda Lund skickas till Västerbron i Stockholm för att försöka förhindra en självmordshoppare. Personen i fråga, Jonas Wester, visar sig inte ha anmält att hans barn varit försvunna. Däremot uppges Veronika Bark, chef på SIDA, vara saknad. Båda har de kopplingar till en svensk kontakt i Libanon. Parallellt följer vi en utsatt människas farliga resa från Afghanistan och sedan till olika flyktingläger i Europa. Svårtydda händelser runtom i världen, fjärrstyrda av hot om avslöjande hemligheter.

Som vanligt leder Anna Tell in mig på outforskad mark. Denna gång får vi åka med till Libanon och framför allt Beirut och i vanlig ordning märks det att Tell är bevandrad med denna värld. Hon beskriver miljöer, omgivningar och människor med trovärdighet. Amandas arbete som förhandlare och operatör, samt kontakten mellan hennes kollegor skildras också på ett mycket bra och spännande sätt. Kontrasten i Amandas liv där hon ena dagen hämtar på förskolan och andra dagen befinner sig på osäker mark i Libanon är en av de delar som gör att jag fascineras av Amanda.

Amanda kämpar på som ensamstående förälder med allt vad det innebär. Hon har sin inneboende barnflicka Alva till hjälp och flickornas pappa André vill även bli allt mer närvarande. Det går sakta men säkert. I övrigt träffar vi de vanliga karaktärerna och den person jag fastnade för i ”Med ont fördrivas”, Ellen Engwall, spelar här en stor roll. Det är inte bara Amanda och gänget vi får följa utan även en kvinna på flykt från sitt hemland och med Sverige som slutdestination.

Överlag var detta en väldigt spännande och bra bok. Jag gillar framför allt de delar där Amanda är utomlands. Det brukar vara de som är fullpumpade av action, men det är också fint att se en mer ”normal” sida av henne. Jag brukar säga att jag tycker om att lära mig nya saker när jag läser och det gör jag definitivt när jag läser Tells böcker. Nu hoppas jag på fler i serien!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Anna Tell
Serie: Amanda Lund #3
Utgivningsår: 2020
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utläst: 31 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:

Tidigare delar i serien:
Fyra dagar i Kabul (Amanda Lund #1)
Med ont fördrivas (Amanda Lund #2)

Stormvakt av Kristina Ohlsson

August Strindberg anländer till Hovenäset i Bohuslän samma blåsiga natt som den mycket omtyckta läraren Agnes spårlöst försvinner. Bakom sig har August lämnat en framgångsrik karriär för att förverkliga sin dröm och öppna ”Strindbergs second hand”. Äntligen ska han få ägna sig åt något han älskar, och dessutom på en plats som han längtat efter att återse.

Men hela västkustidyllen skakas av Agnes försvinnande. Polisen, med den empatiska och drivna Maria Martinsson i spetsen, söker efter henne dag och natt. Hoppet om att Agnes ska hittas vid liv blir allt mindre. Vad är det hon har råkat ut för? Och varför får August den obehagliga känslan av att han själv sitter på en del av gåtans lösning?

Efter alla böcker i serien om Fredrika Bergman måste jag säga att förväntningarna var ganska höga när det kom ut att Ohlsson skulle släppa en ny serie förra året. Jag var inte först på bollen men inte heller långt därefter och boken hamnade snart i min bokhylla. Sen var det dock något som skavde lite. Kanske var det mina höga förväntningar som satte käppar i hjulet?

”Stormvakt” är ingen rafflande kriminalroman med bestialiska mord och högintensivt utredningsarbete där allt är tillåtet. Den är snarare lugn och fokuserar lika mycket på relationer och miljöer som på själva polisarbetet. Någon beskrev det lite som en ”feelgood-deckare”, och det tyckte jag kändes helt rätt då den påminner lite om Christoffers Holsts böcker om Cilla Storm. Då och då skruvas spänningen upp ett snäpp eller så händer det något avgörande.

Boken utspelar sig på västkusten, närmare bestämt i Kungshamn med omnejd. Jag tycker att Ohlsson gör ett bra jobb med att skildra miljöerna, och även invånarna. Det känns precis som om man har kommit ut till landet där alla känner alla och det snackas alldeles för mycket. De olika karaktärerna i boken har sitt eget bagage. August vill verkligen starta på ny kula, Maria har en mörk hemlighet som kommer upp till ytan och Ray-Ray fick jag inget riktigt grepp om.

För att ha ett ganska lågt tempo genom boken så måste jag säga att den är snäppet för lång. Vi hade kunnat klara oss utan vissa delar, alternativt skruvat upp tempot. Kristina Ohlsson är dock en författare som jag verkligen tycker om. Hon skriver välskrivna, spännande böcker och jag kommer absolut att fortsätta läsa den här serien.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Kristina Ohlsson
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bokförlaget Forum
Utläst: 30 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Och dagarna går… | Ljudboksbloggen | Mysterierna… | Romeoandjuliet

Nio liv av Emelie Schepp

En tidig aprilmorgon sprids en film på Youtube. Den visar en ung man med en sprängladdning fastsatt om kroppen. Polisen förstår att ett fruktansvärt öde väntar honom. De lyckas identifiera platsen i Norrköping men hinner inte fram förrän bomben exploderar. Det är den fjärde medlemmen i det kriminella nätverket Komados som har mördats på kort tid. Men rör det sig om samma gärningsperson?

Kriminalinspektör Mia Bolander får hjälp av den nye utredaren Patrik Wiking att lösa fallen. Problemet är att ingen vill prata med dem. Ingen har hört något. Ingen har sett något.

När Jana Berzelius dras in i utredningen inser hon att fallet har en direkt koppling till henne själv. Som åklagare är det hennes uppgift att ta reda på sanningen. Nu får hon oväntad hjälp att dölja den.

Förra boken, ”Broder Jakob”, avslutades med en cliffhanger och vi stöts direkt in i handlingen i den här boken. Boken handlar om gängkriminalitet, något som är väldigt aktuellt och ett viktigt ämne att lyfta. Det som är mest tragiskt med det hela är att kriminaliteten går allt längre ner i åldrarna. Jag upplever att Schepp har gjort bra research på ämnet och det känns trovärdigt.

Gällande karaktärerna och deras utveckling ser jag en viss förändring hos alla. Jana upplever jag som mer instabil och hon låter våldet ta över allt mer. Samtidigt blir hon någon slags övermänniska och känns ibland inte riktigt mänsklig. Henrik var på föräldraledighet vid bokens start men kan inte riktigt låta bli utredningen, vilket i sin tur gör hans fru förbannad. Jag kan inte hjälpa att jag stör mig på hans fru, trots att jag förmodligen hade känt något liknande om min man bara ägnade tid åt sitt jobb och inte frun i det här fallet som blivit utsatt för ett mordförsök. Även Mia visar en helt annan sida, och det är både bra och dåligt. Karaktärsutveckling är alltid bra men frågan är om det blir till det bättre eller det sämre?

Vi får följa relationen mellan Jana och Per, och hur hon sakta men säkert släpper in Per i sitt liv. Med det bagaget och alla hemligheter är det givetvis inte lätt. Även relationen mellan Jana och pappan är intressant då man inte riktigt vet vad som ska hända näst. Ibland blir jag osäker på om pappan hjälper eller stjälper, och i stället för att prata ut känns det som en tickande bomb dem emellan. Som läsare får vi även möta Ibrahims familj och även det känns som en trovärdig skildring.

Som vanligt när det kommer till Emelie Schepp finns spänningen där och boken är en riktig bladvändare men den når inte riktigt hela vägen fram. I recensionen av ”Broder Jakob” funderade jag på om livet någon gång skulle komma ikapp Jana men vi får väl se.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Emelie Schepp
Serie: Jana Berzelius #6
Utgivningsår: 2020
Förlag: HarperCollins Nordic
Utläst: 27 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Lottens Bokblogg | Olivias Deckarhylla | Bokraden | Och dagarna går… | Bokprataren

Tidigare lästa böcker av författaren:
– Märkta för livet (Jana Berzelius #1)
– Vita spår (Jana Berzelius #2)
– Prio ett (Jana Berzelius #3)
– Pappas pojke (Jana Berzelius #4)
Broder Jakob (Jana Berzelius #5)

En smakebit på søndag: Arton grader minus

En smakebit på søndag drivs växelvis av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje söndag väljer vi ut en smakbit ur boken vi läser och delar med oss av det till er andra. Ett smart sätt att få veta vad andra läser och få boktips. Just nu läser jag bland annat ”Arton grader minus” av Stefan Ahnhem.

Handling:
En bil kör ut över kajkanten i Helsingborgs hamn efter en våldsam biljakt. Allt pekar på att det var en olycka, men när föraren, en it-entreprenör som gjort sig en förmögenhet på mobilspel, obduceras visar det sig att han redan varit död i två månader då han hållits nedfryst.

Det är vår och nästan två år har passerat sedan händelserna i ”Offer utan ansikte”. På Helsingborgs kriminalavdelning har det varit ovanligt lugnt. Fabian Risk har kunnat ägna det mesta av sin energi åt att lappa ihop sin familj. Men även om varken han eller någon av hans kolleger skulle säga det högt börjar de bli uttråkade, och när det märkliga fallet med den nedfrusna miljonären landar på deras bord känner de alla samma sak: Äntligen händer det något.

Rakt över sundet har Dunja Hougaard tvingats ta på sig uniformen igen i sitt nya jobb som ordningspolis i Helsingör. Men när en hemlös utsätts för en så pass brutal misshandel att han avlider kan hon inte hålla sig från att dra igång en egen utredning där spåren snart leder till Helsingborg.

Fabian och hans team kämpar mot klockan i en utredning där ingenting visar sig vara som det ser ut. Snart vågar han inte längre lita på sitt eget omdöme, och finner de inte lösningen kommer snart nästa offer att hamna i frysen.

Av Alexandra af Geijerstams halvöppna Facebooksida gick det bland annat att utläsa att hon lyssnade på Lykke Li, gillade filmer med Bruce Lee och själv utövade en hel del kampsport. Kanske var det där kopplingen fanns. Det där slaget, eller om det varit en spark som kommit från ingenstans och knockat henne.
”Gör en sökning på hennes namn tillsammans med kampsportsklubbar i Helsingborg.”
Fareed skrev in orden i sökfältet och fick direkt fram ett antal träffar på en klubb som kallade sig Fenix Kampsport på Kadettgatan 2, några kilometer från Alexandras hem.
”Gå in på deras hemsida”, sa hon trots att han redan klickat på den. Men nu kunde det plötsligt inte gå fort nog. ”Där. Gå dit.” Hon pekade på fliken för foton, och i samma stund bildens alla pixlar var på plats förstod hon att de hade hamnat rätt.

Vår 2021 – Bookmark Förlag

Så var det dags för lite vårnyheter från Bookmark Förlag. Här kommer ett urval av deras vårutgivning 2021:

*Skyddsängeln av Sofie Sarenbrant (ej färdigt omslag än) släpps i maj. Boken är den nionde delen om Emma Sköld.

*Uppdrag Hail Mary – Ensam i rymden av Andy Weir släpps i maj.

*Er tredje man av Denise Rudberg är tredje delen i hennes romanserie. Boken släpps i juni.

*Trohetseden av Anton Berg är andra delen i trilogin De Aderton. Boken släpps i juni.

*På djupt vatten av Ellinor Wessel är uppföljaren till ”Farliga affärer”. Boken släpps i april.

*Pojken från skogen av Harlan Coben släpps i januari.

Helgfrågan v.1

Det är lördag, och bara några dagar kvar på min ledighet. På måndag sparkar vi igång vårterminen med buller och bång. Men först ska jag svara på veckans helgfråga inne hos Mia.

Är ni med på några läsutmaningar i år?
Jajjamen. Jag skrev om det strax innan nyår på bloggen så kika där om ni vill se men det handlar om Kaosutmaningen och Goodreads Reading Challenge.

Bonusfråga: Brukar ni se på videos?
Jag kikar gärna på klipp på Youtube. Jag följer både bok-, mat- och livsstilskonton.

Det lilla galleriet i solen av Marie Sammeli

Julias liv går inte riktigt som hon har tänkt sig, den glimrande karriären i PR-branschen i Stockholm går allt annat än glimrande. När Tom kommer hem och berättar att han har fått ett erbjudande om jobb i Kapstaden så finns egentligen inget att fundera på, det är klart de ska åka. Hon, Tom och deras son Theo till äventyret i solen. Om hon nu bara hade varit en äventyrare

Samtidigt som Julia kämpar för att bygga upp ett nytt liv i Kapstaden inser hon att det är något som inte riktigt stämmer. Varför är Tom så grinig hela tiden? Grannen, galleristen till Det lilla galleriet, måste hon hacka på henne om varenda småsak? Vad krävs egentligen för att komma med in i gemenskapen på skolan? Skulle inte livet i solen vara mycket lättare?

Att starta om sitt liv på andra sidan jorden med sämsta tänkbara förutsättningar är nog inget någon hade klarat i en handvändning. Med självförtroendet i botten, inget jobb och ingen man känner.

Som läsare förstår man ganska snabbt att det är något som inte är riktigt som det ska gällande Tom. Julia verkar vara den sista som förstår, men det slår henne med full kraft. Att få följa Julias sorg, besvikelse och ilska gör att hon växer som karaktär och vi får se fler dimensioner av henne. Ändå är det något som saknas i karaktären Julia. Jag hade önskat lite mer djup i henne, men det kanske är något vi får i kommande böcker. Vi får i alla fall följa henne i hennes trevande försök att bli en del av mammagruppen på skolan, hennes utveckling med hunden och kanske framför allt den spirande relationen med veterinären.

Boken behandlar mycket relationer, inte bara kärlek. Vänskap dyker upp där man minst anar det också, och där har varken ålder, kön, klass eller något annat någon större inverkan. Som läsare är det spännande att få vara med när dessa skapas och utvecklas. Mot slutet blev det till och med nästan lite sorgligt.

Boken är överlag välskriven och det är spännande att läsa om Kapstaden och Sydafrika. Boken fångade mig dock inte riktigt i den mån jag hade hoppats. Ändå avslutar jag boken med ett leende på läpparna och vill gärna läsa bok nummer två om Julia som kom ut tidigare i år.

Tack till Bladh by Bladh för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Marie Sammeli
Serie: Julia #1
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bladh by Bladh
Utläst: 6 december 2020
Finns hos: Bladh by BladhAdlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Boklysten | Bokprataren | Bina’s Books | Sofies bokblogg | Bloggbohemen

Månadssammanfattning – December 2020

Vi är ett par dagar in i januari och därför är det väl hög tid att sammanfatta decembers läsning? I december gick jag på julledighet och fick därför en hel del böcker lästa.

Antal lästa böcker: 12 st
Antal lästa sidor: 3997 sidor

52. Det lilla galleriet i solen av Marie Sammeli
53. Löften, kyssar och varm choklad av Sofia Fritzson
54. Ett oväntat arv av Sofia Ymén
55. Julen enligt Julia av Kristin Emilsson
56. En oönskad julklapp av Sara Molin
57. Jul i krinolin av Amanda Hellberg
58. Glasveranda med sjöutsikt av Hanna Blixt
59. Nio liv av Emelie Schepp
60. Stormvakt av Kristina Ohlsson
61. Norr om Beirut av Anna Tell
62. Förvildade av Rory Power
63. Käre Edward av Ann Napolitano

Bästa boken i december: Glasveranda med sjöutsikt av Hanna Blixt
Sämsta boken i december: Jul i krinolin av Amanda Hellberg
Största överraskning: –

Ja, det blev verkligen en spurt på slutet av året men inte mig emot. Förhoppningsvis håller läslusten i sig ett bra tag till och jag hinner läsa ett gäng i januari också. Snart är det dags för jobb igen dock, och sen lite studier på det. Vi får se!