Sweet Home Dalarna av Karin Janson

Hovslagarlärlingen Madde Johansson trivs med sitt trygga liv i den lilla byn i Dalarna där hon vuxit upp. Livet lunkar på med jobb, chipskvällar i soffan och regelbundna ligg med exet Jonte, och på fredagskvällarna drar bästisen Klara med henne till hotellet för att dricka öl. Och det räcker väl så, eller hur?

När stockholmaren Niklas en varm sommardag blåser in i Maddes liv förändras allt. Hans ljusblåa ögon och smittande busighet får Madde att för första gången förälska sig. När sommaren går mot sitt slut väcks en stor fråga: ska Madde våga följa med Niklas tillbaka till storstaden och lämna sitt älskade Dalarna? Hur vet man var man hör hemma? Och finns det något att lära sig av idolen Janis Joplins budskap Try just a little bit harder?

Eftersom vi i år skulle semestra i Dalarna kändes det väldigt lockande att läsa den här feelgoodhistorien. Författaren kommer också att delta i årets digitala version av Feelgoodfestivalen så det kändes som att jag slog flera flugor i en smäll. Jag borde dock ha läst baksidestexten. Det kan hända att jag hade varit fortsatt sugen ändå men jag kanske inte hade haft samma förväntningar. Jag hoppades nämligen komma i lite Dalarna-stämning.

Till att börja med retade huvudkaraktären Madde och hennes nya pojkvän Niklas gallfeber på mig. Madde är så djupt inne i sitt bondeliv med allt vad det innebär att hon inte har hört talas om enkla saker som Niklas pratar om. Niklas å sin sida är en överklasstyp ut i fingerspetsarna och har aldrig hört talas om exempelvis folkrace. Båda har dessutom flera fördomar om den andra och det blir lite av en fars av det. Tanken är nog att man som läsare ska känna igen sig, eller tycka att det är humor men jag blir bara irriterad. Man kan inte ha stoppat huvudet i sanden såpass långt att man inte hört talas om vissa saker. Det är inte trovärdigt. Dessutom upplever jag ingen kemi mellan de två, utan får snarare känslan av en god vänskap.

Boken utspelade sig mestadels på landet i Dalarna, men det kunde ha varit vart som helst i Sverige. Vi fick ta del av Maddes stökiga stuga, Niklas andrahandsboende och sedan var det även en del av historien som utspelade sig i olika stall i och med Maddes jobb som hovslagarlärling. Jag är ingen hästtjej, men jag uppskattade i alla fall Kent. Han kändes som den typiska surgubben som till slut veknat och tagit Madde till sig. Deras relation var verkligen speciell men också riktigt intressant.

Bokens tema gillade jag, att våga välja det som känns rätt och att våga satsa. Jag tror att många har suttit där och inte vågat något och kanske ångrar de sig idag. Det är inte alltid det finns möjlighet att våga heller men ofta lär man sig något av det. Funkar det inte, så funkar det inte.

Summa summarum blev alltså att det här var en bok jag hade förväntat mig mer av. Jag hade hoppats på en genuin kärlekshistoria med Dalarna som bakgrund men nej, tyvärr. Jag hade helt fel förväntningar redan från början och då är det svårt. Om man är en hästtjej och/eller lever på landet kanske man känner igen sig mer i Madde och gänget. Boken var dock lättläst och gick snabbt att läsa.

Mitt betyg: 2/5

Författare: Karin Janson
Utgivningsår: 2020
Förlag: Printz Publishing
Utläst: 2 juli 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Hyllan | Villa Freja

I fikonträdets skugga av Camilla Davidsson

Susanne har tagit hand om sin familj i alla år, men nu är de vuxna döttrarna Sofia och Lovisa utflugna och maken Lars har plötsligt och chockartat lämnat henne för en yngre kvinna. Nu måste Susanne skapa sig ett nytt liv. Först och främst hitta en lägenhet, men också ett nytt jobb och någonstans att göra av bohaget från familjevillan.

I en avkrok på Gotland ligger den gamla mjölkbutiken, ett arv som Susanne tänkt sälja, men som tillfälligt får husera alla möbler och prylar. I lugn och ro ska hon sortera allt och hämta kraft efter skilsmässan. När en turist en dag stannar till på gården och frågar vad sakerna kostar, finner Susanne att hon halvt ofrivilligt säljer en gåva hon fått från Lars. Och när en stilig, men vresig granne dyker upp strax efteråt och vill köpa en bok, sätts en kedja av händelser igång som slungar ut Susanne i livet igen. Men vågar hon säga ja till allt det nya?

Liten tvåa med potential handlade om dottern Sofia, medan vi här får möta mamma Susanne. Susanne har blivit lämnad och med det försvann också en stor del av vad hon ansåg var hennes identitet. Det var hon som hjälpte andra, hon som fixade familjepusslet och var hemma i många år med barnen, eftersom det var det som förväntades av henne. Nu är hon plötsligt fri att göra vad hon vill, men vad vill hon? Boken handlar alltså om Susannes resa, på flera sätt.

Att åter få läsa om Sofia och Lovisa är både härligt, men samtidigt lite jobbigt. Familjen verkar ha kört över Susanne i så många år, och hela tiden hoppades jag att hon skulle säga ifrån. När hon till slut gjorde det hade jag dock önskat att det skulle gå in mer hos tjejerna och inte bara slätas över. Jag hade hoppats att de omgående skulle förstå Susanne och hjälpa henne med vad hon än behövde, i stället upplevde jag mer det som att deras behov skulle bli tillfredsställda. Att de skulle få bestämma över sakerna som såldes, att de skulle vara en del av allt. Det blev på gott och ont det där. Att hon tog revansch mot ex-mannen kändes skönt, och även att hon till slut stod upp mot honom ansikte mot ansikte. Vi fick som sagt följa hennes resa på så många plan.

Relationen med Leo börjar verkligen som något så litet och hela tiden funderade jag över vad det var för man. Jag hade en känsla av att det skulle bli en speciell relation mellan Susanne och Leo, och där hade jag ju rätt. Att det blev som det blev gjorde mig dock ganska ledsen men det gick snabbt över när jag läste att nästa del ska handla om just Leo. Han har en snårig bakgrund och på så vis var det bra att Susanne krävde att han gjorde något åt saken. Det ska bli spännande att läsa mer om det i kommande bok.

Boken utspelar sig till större delen på Gotland men det är inga hav och heta klippor utan snarare stuga på landet-känslan. Författaren målar upp en härlig bild av mjölkbutiken och att få följa renoveringen av moderns bostad är så härligt. På det viset påminner boken mig lite om Villa Havsbris av Caroline Säfstrand, vilket var en av mina favoriter förra året. Jag ser verkligen fram emot att läsa mer av Camilla Davidsson.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Camilla Davidsson
Utgivningsår: 2019
Förlag: Printz Publishing
Utläst: 28 juni 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Johannas Deckarhörna | Marias Bokhylla | Evas Bokhörna | Booksbymarie | Bokparet

Kvinnorna på Flanagans av Åsa Hellberg

VARNING FÖR SPOILERS OM MAN EJ HAR LÄST TIDIGARE DEL!

Vännerna Elinor och Emma har offrat allt för att Flanagans ska förbli framgångsrikt. Men priset har varit högt. De hemligheter som länge varit väl förborgade under lager av skuld och skam hotar nu att avslöjas. Hur stark är deras vänskap? Och kommer hotellet att överleva om sanningen om ägarna avslöjas? Frankie är Emmas 22-åriga dotter, en karismatisk ung kvinna som hatar sin mamma. Emma kämpar för att komma henne nära, men såren är kanske för djupa. Billie älskar sin mamma Elinor, ändå får kraven på perfektion henne att flytta till Uppsala.

Samtidigt som 1980-talet når sin kulmen tar intrigerna på Londons mesta lyxhotell ny fart.

I förra boken fick vi besöka 60-talet, då Flanagans ägdes och sköttes av Linda Lansing. Då var Elinor och Emma anställda hos henne men visade framfötterna såpass att hotellet så småningom blev deras att leda. De är nu fyra delägare av Flanagans – Elinor, Emma, Linda och Lady Mary, men det är bara Elinor och Emma som arbetar heltid med hotellet.

Vi får i den här boken förkovra oss ytterligare i Elinors och Emmas liv, vad som har hänt sedan senaste boken och hur relationer och annat har gått. De har fått varsin dotter som de såklart hoppas ska ta över Flanagans tillsammans när Elinor och Emma börjar bli för gamla. Problemet är bara att Billie drömmer om andra saker, och Frankie gör allt för att slippa hotellet. Emmas äktenskap är allt annat än lyckligt och i Elinors äktenskap verkar allt ha en underton av alkohol, i och med hennes makes beteende. I Emmas familj skedde en riktigt tragiska olycka som har satt spår hos dem alla, och som också gjort att Frankie hatar sin mamma. Hon har mycket starka känslor och vet nog egentligen inte riktigt vem hon är eller vad hon ska göra i livet. Emma gör försök att närma sig henne men det blir alltid platt fall, tills Frankie flyttar med sin pappa till Frankrike. Billie väljer att undersöka sina svenska rötter och flyttar till Sverige för att studera. Detta var väl inte det mest spännande boken hade att erbjuda, även om det var roligt att läsa om en ung tjejs flytt till ett främmande land. Hon utvecklar där både vänskap och kärlek, men det öppnar framför allt upp hennes ögon och hon börjar se saker ur andra perspektiv.

När det gäller de andra karaktärerna finns de mest där. Att få läsa om Linda och Mary på hotellet igen var härligt men väldigt kortlivat. Alexander känns mest som ett bihang, tyvärr. Den jag tycker är mest intressant utöver huvudduon och deras döttrar är faktiskt Sebastian. Jag hade gärna läst en bok ur hans perspektiv för jag är nyfiken på beslutet kring att lägga ner sin egen verksamhet och leva ensam på det sättet han har gjort, vad som har bidragit till hans starka åtrå efter alkoholen och relationen till brodern som tidigare dött. Under hela historien ligger stora hemligheter och vilar, och riskerar att förstöra både det ena och det andra.

Boken är snabbläst och spännande. Vi får följa flera olika perspektiv och det mest intressanta är nog ändå relationen mellan Emma och Frankie, som från början är kaotiskt men som utvecklas till något riktigt fint. Det var härligt att läsa! Jag gillar också att läsa om lyxen och flärden på Flanagans och jag blir så sugen på en resa till London. Vad nästa bok ska handla om vet jag inte riktigt men en sak vet jag – jag vill återvända till Flanagans.

Tack till Forum Bokförlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Åsa Hellberg
Serie: Flanagans #2
Utgivningsår: 2020
Förlag: Forum Bokförlag
Utläst: 1 juli 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
Välkommen till Flanagans (Flanagans #1)

Andra som bloggat om boken:

Helgfrågan v.27

Det är helg igen och nu har även jag gått på semester! Så skönt! Mia har i vanlig ordning en helgfråga och den lyder;

Har du gjort någon Tbr för sommaren?
Ja, det skulle man väl kunna säga. Jag har skapat ett dokument med de titlar som är intressanta just nu, men det betyder inte att jag kommer att läsa alla. Jag ska i alla fall lägga lite extra krut på Boktolvan, Kaosutmaningen, böcker till Feelgoodfestivalen samt de böcker som är nominerade till Årets Bok. Vi får se hur långt jag hinner!

Bokvänspaket #15

Häromdagen dök det upp ett nytt paket från min bokvän Tina. Den här gången var temat rätt och slätt contemporary. Min bok till henne har inte ens kommit hit ännu så vill inte avslöja vilken det är men jag fick i alla fall ”Five Feet Apart” av Rachael Lippincott  som jag har velat läsa sedan den kom ut. I paketet fanns också sugrör i glas, vilket är lite lustigt för för några veckor pratade jag och min man om att fixa sugrör i annan form än plast så det passade ju perfekt.

Tack så mycket Tina och så hoppas jag ditt paket kommer iväg inom kort!

Intervju: Peter Nyström och Peter Mohlin

Foto: Magnus Liam Karlsson

Peter Nyström och Peter Mohlin heter författarna som växt upp tillsammans och tidigt började skriva. De är nu aktuella med ”Det sista livet”.
– Vi gjorde väldigt många olika kreativa saker när vi växte upp. Bland annat skrev vi och satte upp teaterföreställningar som vi spelade runt om i Värmland och Dalsland. Anledningen till att vi inte
fortsatte skriva tillsammans direkt efter gymnasiet var nog att vi ville se något annat. Vi hade umgåtts typ varje dag i tolv års tid och behövde nya intryck. Åmål var en fantastisk stad att växa upp i, men vi behövde flytta för att kunna syssla med det vi ville göra. Så efter skolan flyttade vi till Sundsvall för att läsa journalistik (Mohlin) och till Göteborg för att studera skådespeleri och teater (Nyström).

Beslutet att göra något kreativt tillsammans igen togs en midsommardag för åtta år sedan utanför ICA i Säffle.
– Smått bakfulla diskuterade vi en deckarserie som vi båda sett på TV och inte gillade. Och som så många gånger tidigare – ödmjuka som vi är – kände vi att det var möjligt att göra något som var bättre. Så där och då bestämde vi oss för att börja skissa på en TV-serie, men ganska snabbt insåg vi att de flesta deckarserierna var baserade på böcker så vi sa till varandra: ”Vi får helt enkelt skriva en bok först.” Efter det började arbetet, som efter många turer resulterade i ”Det sista livet”.

”Det sista livet” är alltså deras debutroman, en kriminalare och dessutom första delen i en serie. Deras målsättning med både ”Det sista livet” och kommande böcker om John Adderley har varit att förena en intressant intrig med psykologiskt trovärdiga karaktärer som dröjer sig kvar hos läsaren efteråt.
– Vi jobbar hårt för att kombinera dessa två komponenter. Vi vill skapa böcker som innehåller många oväntade vändningar och med ett driv som ska göra det svårt att lägga från sig boken. Men vi vill också att våra karaktärer och det som rör sig i deras hjärnor ska vara minst lika spännande att läsa som mordgåtan. Och vi är väldigt nöjda med att ha lyckats få till denna mix i Det sista livet och såklart oerhört glada för att läsarna verkar uppskatta det.

Utmejslandet av deras huvudkaraktär John Adderley tog tid. De ville ha en polis som de inte sett tidigare inom svensk krim. Dessutom ville de placera karaktären i en situation som var ny för honom. Eftersom de hade bestämt sig för att handlingen skulle vara förlagd till Värmland och Karlstad – inte långt ifrån Åmål där de båda växte upp – tyckte de att det var ett intressant experiment att släppa ner en hårdkokt FBI-agent i den miljön.
– Vi upptäckte att det fanns mycket bra drama i den här krocken mellan dels Sverige vs USA och även storstad vs småstad. Vi frågade oss hur en FBI-agent skulle reagera om han redan första
arbetsdagen i Sverige får reda på att det är hans ”köksvecka” och att han förväntas se till att fikarummet på polishuset hålls fräscht.
– Vår tanke är att John Adderley ska fortsätta stångas mot det nya landets mentalitet och egenheter. Samtidigt kommer han förstå mer och mer om hur Sverige och svenskarna fungerar och bli bättre på att navigera i den kulturellt svåra terrängen. När vi skapade John ville vi ha en karaktär som man som läsare inte alltid höll med. En person som i grund och botten är god, men som ibland fattar märkliga beslut på grund av sin bakgrund. Det ni kan förvänta er är att John – även om han ibland hatar det – kommer bli kvar i Sverige och Karlstad.

Författarna skriver just nu att pennorna glöder på uppföljaren till ”Det sista livet”. Den andra boken om John Adderley kommer vi att kunna läsa 2021 och den tar vid där den första slutade. Det finns mycket idéer och tankar inför bok 3 och 4 också, och de hoppas på att få fortsätta skriva om Adderley.

Att det blev just krim som författarparet beslutade sig att skriva, är egentligen inga konstigheter. De beskriver det som att de själva var för djupt nere i deckarträsket att de inte hade kunnat välja något annat än just det.
– Ända sedan vi var små har vi fascinerats av deckargåtor och kluriga intriger. Vi var tio år när vi såg SVT:s filmatiseringar av Stieg Trenters böcker och efter det var vi fast. Vi skrev vår första egna deckare på svensklektionen i årskurs fyra och har konsumerat det mesta i genren genom åren – både böcker, serier och filmer.

Två författare kan skapa konflikter, men man kan också välja att se fördelarna i det hela.
– Vi ser massor med fördelar. Den viktigaste och roligaste fördelen med att vara två är att man kan dela både med – och motgångar med någon. Vi har alltid gillat lagarbete och att göra saker
tillsammans. Det är så många beslut som måste fattas under arbetet med en bok och att inte ha någon att bolla med i detta skulle vara både svårare och tråkigare. Dessutom har vi olika förmågor
som vi kombinerar och därför kompletterar vi varandra på ett bra sätt. För vår del är det svårt att se någon nackdel, men kanske tar arbetet lite längre tid, eftersom vi är två som ska redigera varje
kapitel. Men… samtidigt skriver fyra händer snabbare än två. Det viktiga när man är två som skriver är framförallt att vara prestigelös och att verkligen lyssna på varandras åsikter.

Månadssammanfattning – Juni 2020

Det är juni och starten på sommaren, eller hur? Det är också dags att utvärdera maj månads läsning och ja, den blev väl sådär.

Antal lästa böcker: 5 st
Antal lästa sidor: 1909 sidor

20. Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins
21. Änkorna av Pascal Engman
22. Innan molnen kommer av Mari Jungstedt
23. I fikonträdets skugga av Camilla Davidsson
24. Beatrice av Lina Bengtsdotter

Bästa boken i juni: Änkorna av Pascal Engman
Största överraskning: –

Jag är väldigt förvånad över hur många sidor jag fick läst under juni månad. Det är ju galet! Särskilt när jag ”bara” hann med tre böcker också. Jag hoppas läsflowet håller i sig nu under semestern och att jag kan beta av ett gäng. Just nu läser jag både inför Feelgoodfestivalen men skulle gärna även vilja läsa några av de böcker som blivit nominerade till årets bok 2020. Vi får se vad jag hinner med men jag är klart nöjd med juni som läsmånad.

Beatrice av Lina Bengtsdotter

VARNING FÖR SPOILERS OM  MAN EJ HAR LÄST TIDIGARE DELAR!

Kriminalinspektör Charlie Lager brottas med sina personliga demoner när hon kallas till Karlstad där en nio månaders flicka försvunnit. Föräldrarna är i chock och medierna rapporterar högljutt om det resultatlösa sökandet. Lovande spår förvandlas till återvändsgränder och Charlie får en känsla av att ingen vill berätta hela sanningen om den försvunna Beatrice. För varje timma som går blir chanserna att hitta det lilla barnet vid liv allt mindre och Charlie tvingas pressa sig själv och omgivningen till det yttersta.

Lina Bengtsdotters debut Annabelle vann pris för årets deckardebut och imponerade även på mig. Såpass att förväntningarna för bok två i serien, Francesca, var ganska höga. Jag tyckte inte att boken kom upp till samma nivå som dess föregångare, även om den fortfarande var bra. Nu har jag alltså läst tredje delen i serien, Beatrice, och ska försöka bena ut vad jag tycker om boken.

Vi får återigen möta Charlie Lager, den utåt sett tuffa polisen med en väldigt snårig bakgrund. Vi har sett typen förut men samtidigt är det något med Charlie som lockar och står ut. Kanske att hon är självständig och tuff samtidigt som hon ändå inte är kaxig? Hon och Pascal Engmans Vanessa Frank påminner faktiskt lite om varandra och även Vanessa är en karaktär som jag har fastnat för. I den här boken får vi ytterligare några inblickar i Charlies tidigare liv. Vi får också se hur hennes ångest eskalerat sedan föregående bok och för mig är det ofattbart att hon inte har blivit tvungen att rycka upp sig. Att få en total black out och dagen efter leka polis känns ju sådär tryggt. Anders har vi ju träffat på tidigare men denna gången får han bara vara med en väldigt kort stund, för att ersättas av Greger. Om man vet hur Charlie fungerar kan man lista ut lite hur det hela slutar.

Jag kände nästan kalla kårar direkt inför Beatrice föräldrar, och även deras vänner. Det var något som inte stämde och det märktes så tydligt redan från början. Att ett barn försvinner är verkligen den största mardrömmen man kan tänka sig, åtminstone om man är förälder, men dessa verkade lite för likgiltiga och lite för hemlighetsfulla. Jag kan riktigt känna frustrationen hos Charlie och hennes kollegor när de gång på gång får åka tillbaka för att ställa föräldrarna mot väggen. Att yta ska ha så stor betydelse är sorgligt, rent ut sagt.

Sidohistorien om Sara och Lo Moon är intressant, och särskilt när man får läsa mer historia bakom Rödminnet. Tjejerna hittar bland annat gamla brev som så småningom leder till något nytt. Jag tycker att författaren har skildrat detta på ett väldigt bra sätt och jag känner absolut igen jargongen mellan tonårstjejer. De vill inte berätta vad de innerst inne tänker utan ljuger de vuxna rakt upp i ansiktet för att sedan dela med sig till sina vänner. Det känns trovärdigt.

Sammanfattningsvis tycker jag väldigt bra om Beatrice. Det är en bok med driv, spännande och frustrerande polisarbete, mycket tankar och känslor samt en huvudkaraktär som engagerar mig. Boken känns också aktuell i och med temat ytlighet och privilegierade människor. Vad är man villig att betala för att få sitt barn tillbaka? Och vad är egentligen det värsta som kan hända om man avslöjar att man inte är 100% perfekt?

Tack till Forum Bokförlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Lina Bengtsdotter
Serie: Gullspångserien #3
Utgivningsår: 2020
Förlag: Forum Bokförlag
Utläst: 28 juni 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
Annabelle (Gullspångserien #1)
Francesca (Gullspångserien #2)

Andra som bloggat om boken:

Höst 2020 – Modernista

Nu är det dags för lite höstnyheter igen och den här gången kommer ett urval från Modernista:

*Den första frosten av Anna Kuru är den första boken i Kiruna-trilogin. Boken släpps i oktober.

*Vinterland av Kim Faber och Janni Pedersen. Detta är första delen i serien om Martin Juncker och den släpps i oktober.

*Mordkonsulten av Elly Griffiths släpps i september.

*Vit död av Ragnar Jónasson. Detta är fjärde delen i serien om Hulda Hermannsdóttir. Boken släpps i oktober.

*Den trolovade av Kiera Cass är första delen i en duologi. Boken släpps i oktober.

Book Haul (95) Blandad kompott, del 2

Eftersom jag inte hade gjort någon book haul sedan förra året har det ju blivit en del nya böcker. Jag postade ett sånt här inlägg tidigare i veckan och nu kommer ett andra. Som jag skrev då också hoppas jag att jag inte har glömt någon bok eller haft med någon bok fler gånger. I så fall är det inte min mening.

I ett paket nyligen kom tre böcker till mig:

*De rättslösa av Malin Thunberg Schunke är fortsättningen på Ett högre syfte.

*Tolv veckor med sig av Johanna Schreiber.

*Ödesmark av Stina Jackson.

Jag gjorde även en ganska stor beställning hos Lavender Lit:

*Sommaren jag blev vacker av Jenny Han, första delen i Sommarserien.

*Ingen sommar utan dig av Jenny Han, andra delen i Sommarserien.

*Sommar för evigt av Jenny Han, tredje och sista delen i Sommarserien.

*Rött, vitt & kungligt blått av Casey McQuiston.

Sist men inte minst har vi en lite blandad hög med böcker:

*Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins. Detta är ett recensionsexemplar från Bonnier Carlsen och ni kan läsa min recension här.

*Om det regnar i Ahvaz av Nioosha Shams kom oväntat hem till mig i brevlådan. Kul! Även detta är ett recensionsexemplar från Bonnier Carlsen.

*Fritt fall av Anneli Olsson är författarens debut och jag valde att köpa den efter att ha följt hennes författarkamp på Instagram.

*Serpent & Dove av Shelby Mahurin är april månads bokvänsbok då temat var svart.