En oönskad julklapp av Sara Molin

Diana Jonsson vill inte lämna Tanzania för att tillbringa november och december i ett mörkt Sverige. Hon vill inte återuppleva känslan av att inte passa in, och hon vill definitivt inte fira en svensk jul med alla förväntningar det innebär. Men hon förmår inte säga nej när mamma för tredje året i rad ber henne att tillbringa julen hemma i Sollentuna, och vikariatet på akutmottagningen ger en chans att tjäna ihop lite välbehövliga pengar. Två månader, det ska hon väl ändå klara av? Hon ska bara få julen överstökad, i januari väntar ett nytt jobb i Kenya.

Men i Sverige blir ingenting som hon tänkt sig. Arbetskamraterna Gunnel, Blaze och Erik nästlar sig snabbt in i hennes hjärta, och när det framkommer att Dianas förmodat avlidne pappa inte bara lever, utan dessutom har en ny familj, kan hon inte låta bli att söka upp sin halvsyster. Bara för att se hur hon ser ut.

Allt hon önskade sig var en okomplicerad, enkel jul med sin mamma men ibland får man något som man inte bett om.

I somras läste jag Sara Molins debut och när jag såg att hon dessutom skulle släppa en julbok under hösten blev jag väldigt nyfiken. Julböcker är ju något som inte var så vanligt för några år sedan men som sedan verkligen blossat upp. Boken utspelar sig delvis i sjukhusmiljö, vilket jag tycker är ganska uppfriskande. Det är sällan jag läser feelgood i sjukhusmiljö, eller böcker i den miljön överhuvudtaget egentligen. Jag känner igen mig en hel del eftersom jag fram till för ett år sedan jobbade på sjukhus. Jag kan inte påstå att jag saknar det men man känner ju igen jargongen, hierarkisnacket, pappersarbetet och mötet med patienter.

Det som slår mig direkt är Dianas osäkerhet, gällande i stort sett allt utom sitt yrke. Hon är en person som flyr när det börjar bli lite jobbigt, men det tar henne ett tag att inse det. Den omedelbara vänskapen med Gunnel och Blaze från akuten är så härlig att läsa om. De värnar verkligen om varandra och det känns genuint. Relationen till läkaren Erik växer sakta men säkert fram och det är så skönt att se att i denna grupp av sjukvårdspersonal finns det inget utrymme för hierarkitänket. Erik är en karaktär som jag verkligen fastnar för. Trasslig bakgrund men full av kärlek och med ett gemenskapstänk. Alla borde ha en Erik i sitt liv. Och såklart en Gunnel och en Blaze också.

Det som från början bara var nyfikenhet gällande halvsystern Liv blir ganska komplicerat till slut och Diana fäster sig otroligt vid Livs son Billy. Jag har lite svårt att förstå att hon väntar så länge med att berätta, men även att hon ägnar mer tid åt någon hon inte känner eller knappt vet vem det är än sin egen mamma. Deras relation har absolut varit spänd men med tanke på allt som händer är det främst den okända systern som lockar henne att stanna. Knepigt men jag lägger inte så mycket eftertanke kring det. Jag vet inte hur jag själv hade reagerat.

Boken innehåller absolut kärlek och romantik, men i huvudsak handlar det om relationer, både vänskaps- och familjerelationer. Vi får vara med när nya vänskaper bildas och när andra utvecklas. Detta blandas sedan samman med alla känslor som kan upplevas inför jul och bidrar till julstämning på sitt eget vis. Jag gillar Sara Molins författarskap och hoppas att jag får läsa mer från henne framöver.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Sara Molin
Utgivningsår: 2020
Förlag: Norstedts
Utläst: 23 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Enligt O | Boklådan | Bokstunder | Lottens Bokblogg | Bokprataren

Intervju: Christian Unge

Nu i maj släpps andra delen i spänningsserien om Tekla Berg. Boken har fått titeln ”Ett litet korn av sanning” och enligt författaren Christian Unge ställs Tekla inför ännu större utmaningar än i förra boken – både medicinska som etiska – på Nobelsjukhusets akutmottagning. Dessutom måste hon tampas med en ny kirurgkollega som rekryterats för att dra igång verksamhet som Tekla inte gillar och intrigerna tätnar i sjukhusledningen. En liten pojke utan namn väcker även något hos Tekla som får förvecklingar ända upp till de jämtländska skogarna.

Den första boken i serien om Tekla har fått bra respons, både i Sverige och i utlandet. Tekla-serien kommer, till att börja med, att släppas i tio länder och fler länder väntar säkert framöver.
– Särskilt kul ska det bli när den släpps i England i vinter. Jag är ärligt riktigt nöjd och tacksam över den fina respons som den första boken fick, såväl här hemma som i utlandet. I Polen, till exempel, verkar bloggarna och läsarna riktigt förtjusta i Tekla som karaktär.

Förutom att skriva böcker är Christian överläkare inom internmedicin. Hela hans skrivande grundas i hans läkarroll och han plockar sin inspiration från patienter likväl som medicinska fall och intressanta kollegor.
– För mig är det väldigt viktigt att de rent medicinska sakerna jag skriver om är korrekta så att en läsare av Tekla-böckerna kan bli inspirerade att läsa vidare om exempelvis sepsis eller lungembolier. Känslan ska vara att man får lika delar spänning/underhållning som en inblick i sjukvården. En smula kunskapsboost av medicinska fakta också.

Huvudkaraktären i böckerna heter alltså Tekla Berg och är, enligt Christian, en blandning av flera inspirerande läkare han själv har träffat genom åren, hans fantasi och såklart vissa delar av honom själv.
– Helt ärligt så är Tekla mycket modigare än vad jag är. Och smartare.

Att skapa eller få fram en karaktär kan se lite olika ut för olika författare. För Christian handlar det inte om planering eller tekniskt bygge av beståndsdelar. För honom måste en karaktär bottna i en magkänsla han har eller något personlighetsdrag som han själv är nyfiken på, exempelvis Monica Carlssons (sjukhusdirektören) förmåga att styra med människor och få sin vilja igenom, med ett leende på läpparna.
– Ibland är karaktärer inspirerade av verkliga människor, men då ofta bara en liten detalj som jag har gått igång på.

Som läsare kan man undra vad Nobelsjukhuset egentligen är för sjukhus. Förutom Tekla-serien har Christian även skapat en ljudboksserie som utspelar sig på sjukhuset.
– Sjukhuset är ju till placeringen Södersjukhuset i Stockholm, men när jag skapade Nobelsjukhuset skrev jag åtskilliga sidors bakgrundshistoria för dess tillkomst och historia som var mycket mer baserat på ett gammalt, anrikt sjukhus från förra seklets början, kopplat till Nobelstiftelsen, Karolinska Institutet mm. Serafen på Kungsholmen finns även med som förlaga. Men sen är det en skapelse i mitt huvud, som skulle passa för sina syften i Teklas universum.

Att Christian började skriva spänning föll sig naturligt när han började skriva.
– Egentligen tänkte jag skriva dokumentära sakprosaböcker om slumområden i världen och andra fenomen kopplade till global hälsa. Sen när jag väl började skriva på min första trilogi (om kirurgen Martin Roeykens) så blev det spänning, av bara farten.

På frågan om han själv läser mycket får jag svaret ”halvmycket”. Han läser dock gärna medicinsk fakta och vetenskapliga artiklar.
– När jag läser böcker blir det mest skönlitteratur, typ Cormac McCarthy, Ian McEwan och Philip Roth. Sen tittar jag mest på deckare och thrillers på TV och film.

Fler böcker om Tekla är planerade och hur många det blir beror lite på om läsarna gillar vad de läser och om förlaget vill ge ut fler. Några rader i en ny bok ska skrivas men just nu arbetar Christian konstant, sedan tio veckor tillbaka, med covid-patienter på medicinkliniken på Huddinge Sjukhus. Allt annat står på paus för tillfället.

Foto: Magnus Liam Karlsson