En smakebit på søndag: Rött, vitt & kungligt blått

En smakebit på søndag drivs växelvis av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje söndag väljer vi ut en smakbit ur boken vi läser och delar med oss av det till er andra. Ett smart sätt att få veta vad andra läser och få boktips. Just nu läser jag bland annat ”Rött, vitt & kungligt blått” av Casey McQuiston.

Handling:
Alex Claremont-Diaz är son till USA:s första kvinnliga president. Tillsammans med sin syster och deras bästa kompis utgör de Vita huset-trion, en social influencer-makt att räkna med, och som Vita huset inte är sena att utnyttja.

Problemet är bara att Alex har en ärkefiende, prins Henry av Wales. När ett bråk mellan dem hamnar på hela världens löpsedlar måste de ofrivilligt låtsas vara vänner tills stormen har blåst över. Men ju mer Alex lär känna prins Henry, desto mer ser han vad som döljer sig under hans drömprinsyta. Snart är de vänner på riktigt, men vänskapen djupnar till något mer. Något som kan hota Alex mammas planer på att bli omvald som president.

Och sedan vänder sig Henry om, plötsligt, och den här gången knuffar han nästan bort Alex, och för en kort gnistrande sekund blir Alex imponerad av glimten i hans blick, det abrupta utbrottet av äkta personlighet
Innan han vet ordet av snubblar han över sin egen fot och stapplar bakåt, rakt in i bordet som står närmast. Han märker för sent att bordet, till hans stora fasa, är det där hela den enorma bröllopstårtan i åtta lager står, och han famlar efter Henrys arm för att inte ramla, men det enda han lyckas med är att få även honom att tappa balansen, så att båda två snubblar rakt in i tårtstället.
Han ser, som i slowmotion, hur tårtan hamnar på sned, vinglar till, börjar glida och till slut välter. Det finns inget han kan göra för att hindra det. Den störtdyker ner på golvet i en lavin av vit smörkräm, något slags sockrig mardröm för 75 000 dollar.

Förvildade av Rory Power

Det har gått arton månader sedan sjukdomen bröt ut och internatskolan sattes i karantän. Det började långsamt. Först dog lärarna, en efter en, sedan blev eleverna sjuka. Vissa dog, andra bara … förändrades. Förvildades. Nu, helt avskurna från omvärlden, vågar ingen elev gå utanför stängslet som omgärdar skolan. De väntar på botemedlet som de har blivit lovade av regeringen, medan viruset ständigt hittar sätt att ta sig in. Men när Hettys bästa vän försvinner förändras allt. Hetty tänker hitta henne, även om det innebär att hon måste bryta karantänen och ta sig ut genom stängslet. Och när hon gör det inser hon att eleverna på skolan inte har fått veta hela sanningen om viruset. Inte ens i närheten.

För mig är Rory Power en helt ny författare. Jag har hört talas om boken hon släppte förra året, ”Burn our bodies down”, och även varit sugen på att läsa den men längre än så kom jag inte. När jag läste beskrivningen av ”Förvildade” fastnade jag helt och jag är så glad att jag läste den för det är en väldigt stark debut.

Själva konceptet med en sjukdom som tagit sig in i såväl djur och mark som människor känns både läskigt och obehagligt. Att de dessutom är fast på en ö med minimalt med mat och begränsade möjligheter att försvara sig gör boken väldigt spännande. Boken inger hela tiden en känsla av mystik och mörker och som läsare sitter man på helspänn när tjejerna ger sig ut genom skogen. Vad som helst kan hända och inte ens ett sött rådjur är vad man tror att det är. Dessutom frågar jag mig hela tiden hur viruset kom till, vilka som egentligen är smittade och varför det är just denna ö som drabbats?

Boken utspelar sig på en internatskola på en avlägsen ö. Författaren är bra på att skildra omgivningen och spänningen på skolan. Skolan är för övrigt endast till för tjejer och de enda männen som har befunnit sig på skolan har varit lärare. Främst följer vi trion Hetty, Reese och Byatt genom Hettys perspektiv och deras relation är verkligen speciell. Hetty och Byatt har hängt ihop länge och går inte många steg ifrån varandra. De har en relation som verkligen fångar en, och jag tycker om hur den är beskriven. Reese är en lite annorlunda och komplex karaktär. Vi märker snart att trots att det är mycket mörker inom henne finns det även en annan sida. Alla karaktärer är på sitt sätt unika, kanske genom hur sjukdomen format dem. Den har gjort att många tjejer förändrats helt, för att kunna överleva. Något som de aldrig hade kunnat tänka sig att göra tidigare är plötsligt inte lika självklart.

Slutet är ett så kallat öppet slut, vilket gjorde mig lite besviken. Visst, det finns utrymme att fundera över vad som händer näst eller om det rent av är planerat för en uppföljare men jag tycker att för många frågor lämnades obesvarade för att det ska vara okej med ett öppet slut. Överlag är det dock en riktigt bra bok och jag blir än mer nyfiken på Rory Power.

Tack till B Wahlströms för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Rory Power
Utgivningsår: 2021
Förlag: B Wahlströms
Utläst: 31 december 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins

Det är morgonen inför slåtterdagens ceremoni, som kommer inleda de tionde hungerspelen. I huvudstaden förbereder sig artonårige Coriolanus Snow inför sitt uppdrag som mentor i spelen. En chans att återfå berömmelse och inflytande. Den en gång så mäktiga ätten Snow har nämligen sjunkit ner i en djup ekonomisk kris, och nu hänger hela familjens framtid på Coriolanus möjlighet att charma, utmanövrera och besegra sina klasskamrater. Så att just hans spelare går vinnande ur hungerspelen.

Men oddsen är emot honom. Han blir tilldelad det förnedrande uppdraget att vara mentor åt en flickspelare från Distrikt 12, sämst av de sämsta. Deras öde ligger nu i varandras händer — varje val som Coriolanus gör kan leda till framgång eller fall, triumf eller förintelse. Inne på arenan väntar en kamp på liv eller död. Men utanför arenan börjar Coriolanus få sympati för sin spelare … och tvingas tumma på spelreglerna i sin strävan att överleva. Till varje pris.

När jag fick höra att en prequel till Hungerspelen var på väg blev jag väldigt pepp, precis som så många andra. Risken var dock att författaren bara försökte mjölka ur det sista ur en väldigt bra serie, snarare än att tillföra något väsentligt till historien. Lite så upplevde jag den här boken, även om boken i sig faktiskt var bra. Jag ska försöka reda ut det lite mer.

Boken utspelar sig under de tionde hungerspelen, alltså ganska långt före händelserna i The Hunger Games. Till att börja med var det fantastiskt att återkomma till Panem, en värld och en miljö jag verkligen har tyckt om. Det var ett tag sedan jag läste övriga böcker i serien nu men jag kände direkt ett sug efter omläsning. De nya karaktärerna, exempelvis dekan Highbottom och Lucy Gray, är intressanta och tillför något till historien i boken. Som läsare får vi en inblick i vad som skapat president Snow och även om det är oerhört svårt att tycka synd om någon som Snow får man kanske en lite större förståelse kring hans agerande. Eftersom boken handlar om just Snow hade jag dock önskat ännu mer historia kring honom, och gärna i äldre ålder. Från bokens slut och till den president vi känner honom som i The Hunger Games är det nämligen jättekliv. Vad hände egentligen på vägen som gjorde honom till en iskall tyrann? Det är något jag fortfarande inte har fått svar på.

Det är mycket som händer i Snows liv och vi får läsa om allt från svält och kannibalism till den första kärleken och återgången till staden. Det dyker upp en del twister och handlingen i sig är spännande och helt okej. Jag upplever dock att författaren drar ut på det alldeles för länge och att man lätt hade kunnat slopa ungefär 100 sidor.

Nu låter detta som en totalsågning, det är det inte. Jag är bara besviken. Boken i sig är, som sagt, helt okej och spännande. Det är intressant att ta del av ännu ett hungerspel och möta alla dessa nya karaktärer. Boken är något för lång men som stand-alone hade den varit helt okej. Som en del i serien tycker jag dock inte att den tillför något och är inte ett måste att läsa för att serien ska kännas komplett.

Tack till Bonnier Carlsen för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Suzanne Collins
Serie: Hungerspelen #0
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bonnier Carlsen
Utläst: 11 juni 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Övriga böcker i serien:
The Hunger Games (The Hunger Games #1)
Catching Fire (The Hunger Games #2)
Mockingjay (The Hunger Games #3)

Andra som bloggat om boken:
Prickiga Paula | Boklådan | Bokcirkelnn | Läsfåtöljen

Sommarserien i nyutgåvor

Dessa droppade ner i brevlådan häromdagen, nya utgåvor av Sommar-serien av Jenny Han. Hur fina är de inte? Nu är jag SÅ sugen på att läsa om dessa så det blir det nog i sommar!

Den kallaste flickan i Coldtown av Holly Black

29694925_O_1Det är morgon och Tana vaknar upp i ett badkar. Det tar ett tag innan hon minns var hon befinner sig. Det var fest kvällen innan. I vardagsrummet hittar hon de andra festdeltagarna, de är döda och ett fönster står på vid gavel. Någon har brutit mot regeln som säger att man aldrig någonsin får öppna ett fönster efter mörkrets inbrott. När hon går vidare in i sovrummet hittar hon de enda överlevande, förutom hon själv. Svarta sopsäckar är uppsatta för fönstren och i sängen ligger Tanas före detta pojkvän Aidan bunden med silvertejp för munnen. På golvet bredvid ligger en annan kille fastkedjad. Hans hår är svart som bläck och när han tittar upp på Tana ser hon att hans ögon är röda som rubiner.

För att rädda sitt eget och de andras liv måste Tana ta sig in i Coldtown. Där lever monster och människor sida vid sida. Staden är farlig. Den är en bur, ett fängelse för de dömda och alla som vill vara med.

Boken drar igång på allra bästa sätt och som läsare dras man omedelbart in i storyn. Därefter kommer dock ett antal sega kapitel som får mig att tappa gnistan lite. Det gjorde att det tog längre tid än nödvändigt för mig att avsluta boken. När man väl har kommit förbi dessa blir det spännande igen och det håller i sig hela vägen till slutet.

Det finns en hel armé med intressanta, knepiga och roliga karaktärer i den här boken. Tana, huvudkaraktären, har en ganska intressant bakgrundshistoria men det är inte alltid man förstår vad hon tänker. Gavriel är min absoluta favorit bland karaktärerna. Han är lite mystisk på något vis och även han har en hemsk bakgrund. Lucien och Elisabeth var minst sagt speciella, likaså Midnight och Winter. Den enda jag egentligen hade lite svårt för var Pearl som inte fyllde någon direkt funktion enligt mig.

Vampyrer är dock inget nytt och själva storyn i sig känns inte alltid helt genomtänkt men jag gillar den. De sista kapitlen bara flyger förbi och samtidigt som jag hade önskat ett annorlunda slut var jag nöjd med hur det blev.

Tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Holly Black
Utgivningsår: 2016
Förlag: Rabén & Sjögren
Utläst: 20 juli 2016
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON

Änglafall av Susan Ee

ee_anglafall_omslag_inbSex veckor har gått sedan undergångens änglar nedsteg för att utplåna den moderna världen som vi känner den.
Brutala gatugäng regerar på dagarna, rädsla och vidskepelse styr på nätterna. När krigaränglar för bort en hjälplös liten flicka tänker Penryn, hennes sjuttonåriga syster, göra allt för att få henne tillbaka. Allt, inklusive att slå sig ihop med Raffe, en skadad fiendeängel.
Penryn och Raffe reser genom ett mörkt och förvridet Norra Kalifornien mot änglarnas högborg i San Francisco, där Penryn kommer att riskera allt för att rädda sin syster – och där Raffe måste förlita sig på sina största fienders nåd för att ha en chans att bli hel igen.

Jag visste egentligen inte mycket om den här boken innan jag började läsa den. Jag visste att det hade med änglar att göra och att det var young adult, men ungefär där tog det slut. Jag hade med andra ord inga förhoppningar på boken alls. Trots detta tog det ett tag innan jag började läsa den.

Boken är intressant och världen som Susan Ee har skapat är fascinerande. Jag ställer mig dock lite skeptisk till den då det enligt handlingen gått sex veckor men i boken får dem det att framstå som mycket, mycket längre. Det gör mig förvirrad. Hur som helst så får man följa huvudpersonerna Penryn och Raffe på deras jakt på hämnd, mer eller mindre. Änglarna har skadat dem och de vill ge tillbaka. Det hade kunnat bli riktigt spännande och actionpackat men givetvis ska de blanda in lite onödig romantik och annat tjafs. Handlingen brister också lite i trovärdighet tycker jag men jag vågar inte riktigt ge mig in på det då jag är rädd att avslöja något.

Första halvan av boken kände jag verkligen sådär inför men mot slutet blev det mer intressant och jag vill veta mer om änglarna och deras olika miljöer, liv och så vidare. Jag tror jag kommer att fortsätta med serien men jag har inte bestämt hur eller när. Det får bli lite som det blir.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Susan Ee
Serie: Penryn & Tidernas Slut #1
Utgivningsår: 2015
Förlag: Modernista
Utläst: 24 mars 2016
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON