Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins

Det är morgonen inför slåtterdagens ceremoni, som kommer inleda de tionde hungerspelen. I huvudstaden förbereder sig artonårige Coriolanus Snow inför sitt uppdrag som mentor i spelen. En chans att återfå berömmelse och inflytande. Den en gång så mäktiga ätten Snow har nämligen sjunkit ner i en djup ekonomisk kris, och nu hänger hela familjens framtid på Coriolanus möjlighet att charma, utmanövrera och besegra sina klasskamrater. Så att just hans spelare går vinnande ur hungerspelen.

Men oddsen är emot honom. Han blir tilldelad det förnedrande uppdraget att vara mentor åt en flickspelare från Distrikt 12, sämst av de sämsta. Deras öde ligger nu i varandras händer — varje val som Coriolanus gör kan leda till framgång eller fall, triumf eller förintelse. Inne på arenan väntar en kamp på liv eller död. Men utanför arenan börjar Coriolanus få sympati för sin spelare … och tvingas tumma på spelreglerna i sin strävan att överleva. Till varje pris.

När jag fick höra att en prequel till Hungerspelen var på väg blev jag väldigt pepp, precis som så många andra. Risken var dock att författaren bara försökte mjölka ur det sista ur en väldigt bra serie, snarare än att tillföra något väsentligt till historien. Lite så upplevde jag den här boken, även om boken i sig faktiskt var bra. Jag ska försöka reda ut det lite mer.

Boken utspelar sig under de tionde hungerspelen, alltså ganska långt före händelserna i The Hunger Games. Till att börja med var det fantastiskt att återkomma till Panem, en värld och en miljö jag verkligen har tyckt om. Det var ett tag sedan jag läste övriga böcker i serien nu men jag kände direkt ett sug efter omläsning. De nya karaktärerna, exempelvis dekan Highbottom och Lucy Gray, är intressanta och tillför något till historien i boken. Som läsare får vi en inblick i vad som skapat president Snow och även om det är oerhört svårt att tycka synd om någon som Snow får man kanske en lite större förståelse kring hans agerande. Eftersom boken handlar om just Snow hade jag dock önskat ännu mer historia kring honom, och gärna i äldre ålder. Från bokens slut och till den president vi känner honom som i The Hunger Games är det nämligen jättekliv. Vad hände egentligen på vägen som gjorde honom till en iskall tyrann? Det är något jag fortfarande inte har fått svar på.

Det är mycket som händer i Snows liv och vi får läsa om allt från svält och kannibalism till den första kärleken och återgången till staden. Det dyker upp en del twister och handlingen i sig är spännande och helt okej. Jag upplever dock att författaren drar ut på det alldeles för länge och att man lätt hade kunnat slopa ungefär 100 sidor.

Nu låter detta som en totalsågning, det är det inte. Jag är bara besviken. Boken i sig är, som sagt, helt okej och spännande. Det är intressant att ta del av ännu ett hungerspel och möta alla dessa nya karaktärer. Boken är något för lång men som stand-alone hade den varit helt okej. Som en del i serien tycker jag dock inte att den tillför något och är inte ett måste att läsa för att serien ska kännas komplett.

Tack till Bonnier Carlsen för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Suzanne Collins
Serie: Hungerspelen #0
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bonnier Carlsen
Utläst: 11 juni 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Övriga böcker i serien:
The Hunger Games (The Hunger Games #1)
Catching Fire (The Hunger Games #2)
Mockingjay (The Hunger Games #3)

Andra som bloggat om boken:
Prickiga Paula | Boklådan | Bokcirkelnn | Läsfåtöljen

Waiting on Wednesday: The Ballad of Songbirds and Snakes

”Waiting On” Wednesday is a weekly event that spotlights upcoming releases that we’re eagerly anticipating.

I maj 2020 dyker den här boken upp som ska vara en prequel till The Hunger Games. Jag blev snabbt nyfiken på denna och trots att jag har svårt för både titel och omslag kommer den här nog hamna i bokhyllan vad det lider.

The Ballad of Songbirds and Snakes will revisit the world of Panem sixty-four years before the events of The Hunger Games, starting on the morning of the reaping of the Tenth Hunger Games.

The Hunger Games

Innan andra filmen kommer på bio den 20 november har jag planerat att läsa om åtminstone The Hunger Games och Catching Fire, denna gång på engelska. Jag läste alla tre böcker på svenska förra året och nu är det alltså dags igen! Här kommer en ny recension av The Hunger Games och vill ni läsa den jag gjorde förra året hittar ni den här.

2767052Titel: The Hunger Games
Författare: Suzanne Collins
Serie: The Hunger Games #1
Utgivningsår: 2008
Förlag: Scholastic Press
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON | The Book Depository

Utläst: 28 oktober 2013

Handling:
Som en följd av de uppror som skedde för flera år sedan arrangeras The Hunger Games i Panem, en slags tävling med 24 deltagare men där bara en kan överleva och vinna. Genom en ceremoni väljs två stycken från vart och ett av de tolv distrikt i landet, en kille och en tjej. När man har fyllt tolv år är man gammal nog att delta i spelen och trots att Katniss lillasyster har de bästa oddsen är det hennes namn som dras ur skålen. Katniss kan inte tillåta detta och går in som frivillig och tillsammans med Peeta Mellark åker de sedan vidare till huvudstaden för att tränas och intervjuas inför spelen. Nu gäller det att överleva och kämpa till sista bloddroppen.

Omdöme:
Jag blev inte riktigt lika fast i boken som jag blev första gången jag läste den. Jag skrev ju redan i min förra recension att den kändes ganska förutsägbar men samtidigt är det nog svårt att komma ifrån. Det jag reagerade mest på den här gången var att det tog ett tag innan boken blev riktigt intressant och spännande.

Annars tycker jag i princip samma som jag tyckte då. Det är bra karaktärer, intressanta karaktärer och jag kan verkligen måla upp en bild av arenan (som inte är filmens version). Precis efter att jag hade blivit klar med boken blev jag ytterligare peppad inför Catching Fire så förhoppningsvis läser jag den inom kort.

Mitt betyg: 4/5

The Panem Companion

13555385

Titel: The Panem Companion
Författare: V.Arrow
Utgivningsår: 2012
Förlag: Smart Pop

Eftersom jag gillade hela Hungerspelen-serien samt filmen tyckte jag att detta lät som en väldigt intressant bok när jag bläddrade igenom titlarna hos NetGalley. Jag hade väl dock förhoppningar som boken inte riktigt kunde inbringa och så fanns det några saker att störa sig på.

För det första var det otroligt, nästan tjatigt, mycket snack om raser och etnicitet. Det var som en röd tråd som gick genom boken. För det andra förväntade jag mig mer kartor, figurer och bilder. Den kändes mer som en bok som man blev påtvingad att läsa på högskolan och jag gillar inte riktigt känslan av det. Jag tror en sån här bok hade blivit mer levande av bilder, men det är ju bara vad jag tycker och tänker.

Vissa delar av boken var dock ganska intressanta, men det kändes som om författaren förutspått att man hängt med i alla fan-diskussioner, vilket jag inte har. Det är en okej bok men inte så mycket mer.

Mitt betyg: 2/5