En smakebit på søndag: Uppdraget i London

6473057481_ce462009e6_o

En smakebit på søndag drivs växelvis av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje söndag väljer vi ut en smakbit ur boken vi läser och delar med oss av det till er andra. Ett smart sätt att få veta vad andra läser och få boktips. Just nu läser jag bland annat ”Uppdraget i London” av Jakob & Hanna Blixt, en middlegrade med bland annat tidsresor.

Handling:
Sedan urminnes tider har två hemliga sällskap kämpat mot varandra för att bevara, respektive förändra, historien. När Milton och Iona på något sätt råkar ändra det förgångna så att nazisterna vinner kriget, blir de indragna i ett farligt äventyr.
En tidsresa för dem tillbaka till andra världskriget och 40-talets London. Nu måste de ställa allt tillrätta. På en ubåt vid kusten är de med i en av andra världskrigets mest fascinerande händelser, Operation Köttfärs, där en död soldat och förfalskade dokument har en avgörande roll för krigets utgång. Kommer Milton och Iona att lyckas återställa historien och återvända till nutiden så som vi känner den?

Historieväktarna-1_Uppdraget-i-London_HRSidorna fortsatte vändas och på ett av de sista bladen läste Milton med bävan i rösten:
– ”Sverige – en tysk lydstat. Nazister tar över styret på Irland.”
Han flämtade till.
– Iona! ropade han.
– Vad är det?
– Titta här! sa Milton och pekade.
Med några snabba steg var Iona tillbaka och nu såg även hon hur bilder byttes ut i boken. Hur historien förändrades.
– Ser du? andades Milton. Det måste vara ett trick. Det kan inte vara på riktigt!
Han satte fingret i boken och i samma stund strålade ett ljussken ut och en våg av värme gick genom kroppen. Fötterna började kännas som gelé och känslan spred sig uppåt. Han höll upp handen framför sig men märkte då att han inte längre kunde se den. Ändå kunde han känna att han hade tagit tag om Ionas axel. Han blundade hårt och när han öppnade ögonen igen blinkade han förvånat. Var hade de hamnat? De var i alla fall inte kvar i skolbiblioteket. Den saken var klar.

Sista dagen av John Grisham

Pete Banning var stadens älsklingsson, en krigsveteran nyss hemkommen från andra världskriget, bonde, familjefar och trogen medlem i den lokala kyrkan. En kylig oktobermorgon 1946 går han upp tidigt, åker in till staden och begår ett chockerande brott. När Pete Banning grips svarar han till den som frågar: ”Jag har inga kommentarer” och hur än hans advokat försöker lirka ur honom något som möjligtvis kan förklara hans handlingar vägrar han att berätta mer.

När jag fick förfrågan om att läsa och recensera den här boken blev jag direkt nyfiken. De möten jag har haft med John Grisham har varit goda och jag såg mycket fram emot att ta mig an även den här.

Handlingen drar igång ganska snabbt med det omtalade mordet och därefter följer rättsprocessen och allt runt omkring. Pete Banning är en mycket speciell karaktär. Det tar ett bra tag innan vi får veta syftet med hans handlande och även om jag förstår hans känslor förstår jag inte hur det kan vara värt konsekvenserna. I övrigt får vi möta Petes syster, hans barn, och alla som bor och lever på den lilla orten. Det är mycket skvaller och mycket rykten, precis som det brukar vara på dessa ställen.

Grisham har koll på det han skriver om och det märks att han har gjort sin research. Jag har i stället noll koll på amerikansk historia och det amerikanska rättssystemet, så för mig är dessa delar lite intressanta.

Tyvärr händer det inte så mycket i boken, vilket får mig att tappa intresset. Förlaget kategoriserar boken som en ”spänningsroman” men jag har svårt att hålla med. Boken hade dessutom lätt kunnat kortas ner med 150-200 sidor. Summa summarum är att jag blev oerhört besviken på den här boken. Jag hade hoppats på att få läsa en riktigt bra och spännande Grisham men istället fick jag en lektion i historia och samhällskunskap.

Tack till Albert Bonniers Förlag för recensionsexemplar!

Mitt betyg: 2/5

Författare: John Grisham
Utgivningsår: 2020
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst: 6 januari 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Kulturbloggen