Årets bästa böcker 2020

Eftersom det nu är nytt år är det väl dags att börja sammanfatta det gamla, 2020. Under 2020 läste jag 63 böcker och jag hade tänkt välja ut topp 5 av dessa. Ingen lätt uppgift men jag har gjort mitt bästa. I listan nedan har tre böcker släppts under 2020. Den kursiverade texten är ett utdrag från min recensioner och vill ni läsa mer om böckerna är det bara att klicka på titeln för respektive bok.

De bästa böckerna jag läste 2020 var:

5. Skuggjägaren av Camilla Grebe (2019)
”Alla de moment jag hunnit vänja mig vid när det gäller Grebe finns även i Skuggjägaren, men vi stöter också på en del annat som både förvånar och fascinerar mig. Boken är exempelvis delvis berättad utifrån någon annans perspektiv, någon som berättar sin historia, vilket ökar på bokens spänning ytterligare.”

4. Ödesmark av Stina Jackson (2020)
”Det här var min första bekantskap med författaren Stina Jackson, men definitivt inte min sista. Jag slås direkt av hennes språk och hur bra hon är på att beskriva miljöerna runt omkring, hur hon får stämningen att bli riktigt kuslig och enslig. Vi får en god bild av hur det ser ut där på myren, hur älgtornet tornar upp sig och de fallfärdiga husen. Det är melankoliskt.”

3. Five Feet Apart av Rachael Lippincott (2018)
”När Will dyker upp i Stellas liv ställs allt på sin spets. Det som Stella tror sig ha vetat kanske inte riktigt stämmer, eller? Nya tankar börjar formas och Stella dras till det här obekymrade livet, trots att det kan innebära liv eller död för hennes del. Men hon vill ju bara leva lite..”

2. Spegelmannen av Lars Kepler (2020)
”Joona Linna är såklart tillbaka och denna gången visar han sig lite från en ny sida. Jag upplever honom som mer känslig och att han inte riktigt vet hur han ska hantera sina relationer och det yrke han ägnar sig åt. Det blir på något vis mer mänskligt, men samtidigt har jag gillat honom i i stort sett alla böcker i den här serien. Vi får även återse andra karaktärer som jag har saknat.”

1. Änkorna av Pascal Engman (2020)
”Pascal Engman har den här egenskapen som jag värdesätter högt hos författare – att dra in mig i historien och få mig att bli än mer intresserad av temat. När jag läste hans ”Eldslandet” blev jag exempelvis väldigt nyfiken på organhandel och i det här fallet har jag googlat och sökt information på andra sätt om IS och terrorismen. Det gör mig kunskapstörstig och det är få författare som har samma egenskap.”

Skuggjägaren av Camilla Grebe

VARNING FÖR SPOILERS OM MAN EJ HAR LÄST TIDIGARE DELAR!

En februarinatt 1944 hittas en död kvinna fastspikad i golvet i Klarakvarteren i Stockholm. Trettio år senare hittas ytterligare en kvinna mördad i en sömnig Stockholmsförort. Det bisarra tillvägagångssättet är detsamma. Jakten på mördaren får ödesdigra konsekvenser för de poliser som arbetar med fallet – Britt-Marie på 1970-talet, Hanne på 1980-talet och Malin, som är verksam idag.

Camilla Grebe hör numera till författarna jag automatiskt läser, eftersom deras tidigare böcker hållit en så hög kvalitet och jag av olika anledningar har fastnat. Jag har haft Skuggjägaren sedan den släpptes, men först nu läst den och det förklarar jag helt enkelt med brist på tid. Nu är den dock utläst och jag blev verkligen inte besviken.

Alla de moment jag hunnit vänja mig vid när det gäller Grebe finns även i Skuggjägaren, men vi stöter också på en del annat som både förvånar och fascinerar mig. Boken är exempelvis delvis berättad utifrån någon annans perspektiv, någon som berättar sin historia, vilket ökar på bokens spänning ytterligare. Vi får också följa samma typer av mord genom tre olika kvinnor inom polisen i tre olika tider. Bara att få läsa om hur polisyrket har utvecklats genom åren tyckte jag var intressant.

Vår huvudperson, Malin, har vi mött i tidigare böcker i serien. Hon är en av de som jagar den så kallade Träskmördaren men har också mycket privat som tar tid. Hon är ganska nybliven mamma och får ibland svårt att kombinera familjeliv med karriär – något som hennes chef gärna påpekar. I övrigt lägger jag inte så stor vikt vid henne i den här boken utan fokuset ligger snarare på alla de inblandade kvinnorna på olika sätt. De tar alla upp en viss plats, varken mer eller mindre.

Det är en skickligt skriven bok och kanske den bästa i serien såhär långt men det är något som saknas för att jag ska ge den full pott. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det men något är det! Klart är i alla fall att detta är en riktigt bra serie så har ni inte börjat läsa den än så är det bara att ge sig på Älskaren från huvudkontoret.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Camilla Grebe
Serie: Flickorna och mörkret #4
Utgivningsår: 2019
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utläst: 7 april 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare lästa böcker i serien:
Älskaren från huvudkontoret (Flickorna och mörkret #1)
Husdjuret (Flickorna och mörkret #2)
Dvalan (Flickorna och mörkret #3)

Andra som bloggat om boken:
romeoandjuliet | Ewelinas Bokblogg | Hyllan | Enligt O | och dagarna går…

Smakebit på søndag: Skuggjägaren

En smakebit på søndag drivs växelvis av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Varje söndag väljer vi ut en smakbit ur boken vi läser och delar med oss av det till er andra. Ett smart sätt att få veta vad andra läser och få boktips. Just nu läser jag bland annat ”Skuggjägaren” av Camilla Grebe.

Handling:
En februarinatt 1944 hittas en död kvinna fastspikad i golvet i Klarakvarteren i Stockholm. Trettio år senare hittas ytterligare en kvinna mördad i en sömnig Stockholmsförort. Det bisarra tillvägagångssättet är detsamma. Jakten på mördaren får ödesdigra konsekvenser för de poliser som arbetar med fallet – Britt-Marie på 1970-talet, Hanne på 1980-talet och Malin, som är verksam idag.

Mannen drar in henne i kyffet, centimeter för centimeter.
Holgers hålögda ansikte och nedkräkta särk försvinner utom synhåll. Märta har inget att sätta emot men behåller greppet om linneduken som följer med in i kyffet, liksom en träslev och några ensamma porslinsskärvor.
Mannen smäller igen dörren, böjer sig ner och tar fram någonting ur sin portfölj. Det skramlar metalliskt.
– Lägg dig på rygg!
När hon inte lyder ger han henne en spark i magen. Den är så hård att hon tappar andan.
Han tar tag i henne. Vräker henne runt och greppar hennes hår med sin fria hand. Sedan dunkar han hennes huvud hårt mot golvet.
Dunk. Dunk. Dunk.
Märta skriker gällt i ordlös skräck.
För första gången den kvällen är hon riktigt rädd – för i det flackande skenet från ljuset ser hon vad han håller i handen.

Den gyllene kofoten 2019

I helgen som var sammanträdde Svenska Deckarakademin och delade ut ett par priser, bland annat ”Den gyllene kofoten”. Den gick år 2019 till Camilla Grebe och hennes Skuggjägaren. Tyvärr har jag inte hunnit läsa den än men jag hoppas hinna med den innan året är slut. Jag har läst de tidigare i serien och de har varit riktigt bra så förhoppningarna är höga även för denna bok.

Det delades även ut priset till årets bästa till svenska översatta roman och det priset plockade Jane Harper hem med boken En förlorad man. Detta är faktiskt en bok som jag inte reflekterat riktigt kring förrän nu och blev minst sagt sugen på att läsa den. Sist men inte minst delade de i år även ut pris till årets debutant och det priset gick till Malin Thunberg Schunke och hennes Ett högre syfte.

Har ni läst någon av dessa? Tycker ni att det var rätt böcker som vann?

Om ni vill läsa mer om priserna och de olika motiveringarna som gavs kan ni kika här.