Helgen stundar men först tänkte jag bjuda er på en författarintervju. Denna gång är det Camilla Grebe som har fått svara på lite frågor.

Tidigare har du skrivit deckare tillsammans med andra men i augusti släpptes Älskaren från huvudkontoret, en psykologisk spänningsroman, och nu står du på helt egna ben. Hur känns det?
– Det känns fantastiskt kul! Men samtidigt är det lite läskigt att stå på egna ben. Så länge man är två författare kan man alltid bolla problem som uppstår i skrivandet med varandra och peppa den andra.

Hur skiljer sig den här boken gentemot dina tidigare?
– Jag bestämde redan innan jag började skriva att det här skulle bli en annorlunda bok, en som skiljer sig från både det som jag skrivit tidigare och de flesta spänningsromaner som finns idag. Jag ville att Älskaren från huvudkontoret skulle bli en karaktärsdriven relationsrysare som vänder upp och ner på allt som läsaren tror sig veta. Lite som Gillian Flynn möter Inger Alfvén (som skrev S/Y Glädjen). Utifrån de förutsättningarna formade jag de tre karaktärer som berättar historien och försökte ge dem egna, unika röster. Det var också viktigt för mig att inte påbörja ännu en serie. Älskaren från huvudkontoret skulle stå på egna ben. Men såhär i efterhand tror jag att någon av karaktärerna kanske följer med till nästa bok – jag har ju blivit rätt fäst vid dem, alla tre.

Vad har du fått för respons på boken såhär långt?
– Jag har fått fantastiskt fin respons både från läsare, recensenter och även från utländska förlag, vilket känns väldigt roligt. Att skriva är ju en rätt ensam sysselsättning. Man sitter med sitt manus i kanske ett år eller två innan någon läser. Då är det ju väldigt kul att få ett kvitto på att det man gjort faktiskt håller.

Hur ser det ut där du sitter och skriver? 
– Jag kan skriva nästan var som helst och har inte så stora krav. Men oftast sitter jag hemma, med hunden bredvid!

Vad tycker du är det absolut tuffaste med ditt yrke? 
– Handen på hjärtat: det här med att ständigt bli bedömd är ju inte så lätt alla gånger. Det är en del av yrket och ingenting man kan komma ifrån som författare, men det sliter lite på nerverna ibland … Läsare, förlaget, recensenter. All tycker. Om mig. Om boken. Mari Jungstedt sa vid ett tillfälle att så länge man själv känner att man kan stå för det man skrivit så är det okej. Jag jobbar på att förhålla mig så till mitt skrivande.

Hur ser planerna ut för framtiden? 
– I november kommer den femte Siri-boken, Eld och djupa vatten. Och jag och Paul (Leander Engström) håller som bäst på att klura ut vad den tredje boken i Moskva Noir-serien ska handla om. Så jag är inte direkt sysslolös… Sedan ska jag sätta tänderna i uppföljaren till Älskaren från huvudkontoret.