Brevvännerna

Susanne har brutit upp från sitt äktenskap med Erik och jobbet på arkitektfirman i Stockholm. Ett frilansuppdrag i sommarvackra Roslagen blir en chans att börja om, men det visar sig snart bli mer komplicerat än hon kunnat ana.

Det låter som en arkitekts drömuppdrag, att rita om en gammal skofabrik till ett lyxigt konferenshotell. Susanne flyttar in i lägenheten ovanpå den avfolkade orten Grävinges nedlagda Konsumbutik. Men så avslöjar uppdragsgivaren att det ingår i planerna att riva alla husen längs Fabriksgatan, och det ska i det längsta hållas hemligt för hyresgästerna som bor där. En av dem är Ingegerd, som har bott i Grävinge i hela sitt liv och som bjuder Susanne på kaffe med sockerkaka och skarpa iakttagelser. Och där finns också fastighetsskötaren Conny som väver bilinredningar på fritiden. Han som är femton år yngre än Susanne men som får henne att skratta mer än hon gjort på väldigt, väldigt länge.

Ju mer Susanne lär känna sina nya grannar, desto mer omöjligt blir uppdraget. Hon är i desperat behov av jobbet, fast hur ska hon kunna förråda sina nya vänner?

Den här boken hänger lite samman med författarens tidigare ”Brevvännerna”. I den boken fick vi bland annat följa Erik i hans nya liv men den här boken fokuserar på Eriks ex-fru Susanne. Vissa miljöer känner vi också igen och några karaktärer är återkommande.

Susanne är alltså arkitekt och byter sitt jobb på arkitektfirma till frilansuppdrag. Hennes första uppdrag blir allt annat än hon tänkt sig från början. På pappret kanske det verkar som en enkel uppgift men alla människor som bor i kvarteret? Vad händer med dem? Susanne tar kontakt med dem på olika sätt för att bilda sig en uppfattning om Grävinge, men givetvis kommer hon dem nära inpå livet. Mot slutet går de alla samman för att agera mot dessa planer och jag kan inte låta bli att se ett 50-tals-Grävinge framför mig. Någon annan recensent skrev ”sommarloppiskänsla” och ja, lite så också.

Den förra boken hade något alldeles särskilt med brevväxlingen i bokbussen. Den här är bra men den når inte upp till samma nivå. I den förra boken gick jag verkligen igång på brevväxlingen och romantiken i den. I den här är det inte mycket till kärlek, utan det blir mer av en relationsroman. Det är dock en helt okej sådan och den kommer att fungera utmärkt i hängmattorna i sommar. Lättsam, skön läsning.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Eli Åhman Owetz
Utgivningsår: 2020
Förlag: HarperCollins
Läst färdigt: 9 april 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
En Bokromans | Marias Bokhylla | Hyllan | Johannas Deckarhörna | Boklysten

Vid första anblick har Malin allt man kan önska sig. Ändå är hon inte lycklig. Hennes äktenskap går på rutin och hon saknar närhet och någon att prata med. Veckans höjdpunkt är när bokbussen kommer till byn och romanerna som hon kan fly verkligheten med.

Erik har nyligen flyttat från Stockholm till idylliska Roslagen efter att ha hamnat vid ett vägskäl i livet. I en lånebok hittar han av en slump några utrivna sidor ur ett anteckningsblock. De handskrivna orden om förlust och längtan gör honom nyfiken. Vem är kvinnan som har skrivit dem?

En anonym brevväxling, via bokbussen, tar sin början. Sakta växer allt starkare känslor fram mellan två människor som vågar öppna sig för varandra. Men kan man verkligen falla för någon man bara brevväxlat med? Och hur vet man om det är rätt att riskera allt för att följa sina känslor?

Vi får i denna bok träffa flera karaktärer men Malin är vår huvudkaraktär, en medelålders kvinna som samlar på ljus. Hon är fast i ett äktenskap hon inte är lycklig i, hennes mjölkkor är borta till förmån för makens skogsarbete och både han och barnen verkar allt som oftast köra över Malin. Hon har sina särskilda dagar för handarbete och allt går på rutin men något gör att hon skriver ner sina innersta tankar och känslor. Detta råkar sedan hamna i Eriks händer via en bokbuss och en brevväxling mellan dem påbörjas. Hur romantiskt låter inte det? Erik har också ett bagage och har nyligen flyttat från storstadspulsen till ett torp i Roslagen. Vi får följa dem båda, utifrån deras olika perspektiv, och vara med på resan från första brevet.

Att boken utspelar sig till större delen på landet tycker jag är roligt, och speciellt att bokbussen får vara en del av det. Jag har alltid bott så jag har haft tillgång till bibliotek men att besöka en bokbuss är ändå en speciell känsla. Författaren gör ett bra jobb med att måla upp miljöerna i boken och jag kan lätt fantisera mig in i historien. Det finns också vissa delar av boken som jag kommer att minnas länge, exempelvis när Erik och Anders åker hem till Malin för en kaffe och hur Erik gör ett hjärta av smulorna. Hur fint?

Ett av de stora bekymren för Malin är att hon inte står upp för vad hon tycker och säger emot utan hon håller alldeles för mycket inom sig som bara gror och gror. Jag känner igen mig till viss del, jag har betydligt lättare att få ut mina ord i skrift än öga mot öga och så har det alltid varit. Jag tror också att en del kan känna igen sig i Malins situation, och rädslan för något nytt eller rädslan för att förstöra för någon annan. Det är svårt att skriva mer utan att avslöja för mycket men ni kommer att förstå.

Jag förstår att den här boken har blivit nominerad till årets bok 2020, då den berör på fler än ett plan. Brevväxlingen i sig är så speciell, men utvecklingen av alla relationer gör att man inte vill sluta läsa utan bara bläddra vidare. Jag har definitivt fått upp ögonen för Eli Åhman Owetz och är nu mer än pepp på hennes ”Renoveringsobjekten” som ska handla om Eriks ex-fru Susanne.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Eli Åhman Owetz
Utgivningsår: 2019
Förlag: HarperCollins
Utläst: 5 juli 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Hyllan | Marias Bokhylla | Enligt O | Frölids Bokhylla | Vardagsmagi

Etikett: Brevvännerna

Renoveringsobjekten av Eli Åhman Owetz

Brevvännerna av Eli Åhman Owetz