Etikett: Som en öppen bok

Som en öppen bok av Sara Molin

Publicerat den av Malin1 kommentar

Clara Rennel har haft planen utstakad länge: Som lärare ska hon viga sitt liv åt att sprida läslust till kommande generationer. Styrkt av sina fiktiva medsystrar Kulla-Gulla, Kitty och Lotta, är hon redo att uträtta stordåd i läsningens tjänst. När hennes ungdomsförälskelse Jonathan dyker upp igen, mirakulöst nog nybliven singel, kan det nästan inte bli bättre. Systern Pauline (som dessvärre inte är fiktiv) lyfter ett varningens finger. Men vad vet väl hon om Jonathans intentioner? Bara för att hon själv, till allas förvåning, lyckats hålla ihop med en kille i mer än några veckor? En kille som till råga på allt verkar alldeles för smart för henne.

Men Claras lärartillvaro vill inte riktigt utveckla sig som hon planerat. Eleverna ägnar sig helst åt dokusåpor, föräldrarna kräver det omöjliga, kollegerna sätter käppar i hjulet och rektorn förstår ingenting. Jonathan säger sig ha lösningen på hennes bekymmer, och snart har den plikttrogna Clara gjort drastiska avsteg från sin plan. För det ingick inte i planeringen att börja skolka. Och det ingick definitivt inte att falla för sin lillasysters nya pojkvän.

Som läsare dras vi direkt in i Claras tillvaro som högstadielärare och trots att jag inte har någon erfarenhet av det kan jag verkligen tänka mig hur det ser ut på skolorna idag. Jag skulle tro att många, framför allt lärare, känner igen sig i Molins beskrivningar av elever, föräldrar och det allmänna beteendet. Inte nog med att föräldrarna och eleverna motarbetar Clara, det gör även hennes kollegor. En av dem, Solveig, vill förbjuda all litteratur som inte passar henne och hennes kvalitetsstämplande och varför läsa Cirkeln när man kan läsa högkvalitativa klassiker? En annan, Niklas, har gått från lärarexamen till att bli rektorns gullegris på nolltid och ser sin chans att slippa undan undervisningen vilket i sin tur ger ökad arbetsbelastning för de andra.

Clara har det dessutom trassligt privat och stör sig allt mer på lillasystern som verkar glida genom livet på en räkmacka. Storebrodern ska vi inte prata om, han har flytt till London och verkar inte vilja komma tillbaka i första taget. Ju mer man läser, desto mer förstår man att familjen i själva verket är trasig på så många vis. Föräldrarna tror att de vet saker om barnen och barnen tror sig veta hur föräldrarna har det. Syskonen emellan finns en slags tomhet som är svår att beskriva. Allt sker liksom på ytan. När Clara träffar Jonathan är min första känsla ”åh nej” men i efterhand har jag insett att det ledde till att Clara vågade gå utanför boxen och testa nytt så även om han var som han var gjorde det ändå gott på något vis.

När då den här Markus gör entré blir saker och ting intressanta. Markus är lillasyster Paulines pojkvän men ju mer tiden går, desto mer inser Clara hur fel de är för varandra. Eller är hon bara avundsjuk? Markus försöker ge Clara ledtrådar om hur det ligger till och uppmanar henne att prata med Pauline, men det går henne helt förbi. Kanske på grund av ilskan som Clara känner då Pauline bara verkar få allt serverat och aldrig verkar behöva bry sig om något djupare än när nästa fest är. Det är också denna situation som gör att det blir missförstånd efter missförstånd, och trots författarens humoristiska ton och glimt i ögat blir det kanske lite väl bra. Visst finns det de familjer som har grova kommunikationsproblem men att linda in sig så hårt som Clara faktiskt gör är väl få som lyckas med.

Jag tycker det är roligt att läsa om skolan, elevernas inställning och Claras kämpaglöd när det kommer till läsningen. Jag själv älskar ju att läsa så jag känner igen mig så och tycker det är roligt med referenserna till olika böcker som hon önskar att eleverna läser. Jag blir frustrerad när det kommer till henne kollegor som gör allt annat än håller varandra om ryggen, men blev i stället otroligt glad när det slutade som det gjorde. Det riktigt värmde.

Detta är absolut en bok för hängmattan i sommar, och är du lärare kanske du vill läsa på grund av igenkänningen. Den lämnar inga djupa spår men jag är ändå nyfiken på att läsa mer av Sara Molin i framtiden.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Sara Molin
Utgivningsår: 2020
Förlag: Norstedts
Utläst: 14 juli 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Bina’s Books | En Bokromans | Malins Bokblogg | Enligt O | Johannas Deckarhörna

Intervju: Sara Molin

Publicerat den av MalinLämna en kommentar

Sara Molin heter gymnasieläraren i svenska som nu även har blivit författare. Tidigare i år släppte hon sin debutroman ”Som en öppen bok” hos Norstedts förlag.
– Det är en feelgoodroman som handlar om svenskläraren och bokälskaren Clara. På jobbet kämpar hon i motvind med att sprida läslust hos sina elever och privat tampas hon med en gammal ungdomsförälskelse, systerns alldeles för trevliga pojkvän och krisande föräldrar. Det är en bok om drömmar, familj, kärlek och läsglädje.

Sara berättar att hon har fått väldigt många positiva reaktioner på boken sedan den släpptes, bland annat människor som har sagt att de har haft svårt att lägga ifrån sig boken och ovana läsare som har uppskattat den. Att det blev just feelgood beror mycket på att Sara själv läser mycket inom genren och är svag för böcker som innehåller humor och romantik.
– Det som intresserar mig mest – både i fiktion och verkliga livet – är relationer, och inom feelgoodgenren är de ofta själva kärnan. Dessutom tror jag att det är i den här typen av bok som min berättarröst kommer mest till sin rätt.

Fotograf: Kajsa Göransson

Hennes bakgrund som gymnasielärare i svenska har till viss del hjälpt henne i arbetet med boken.
– Främst på det sättet att jag kraftigt har kunnat begränsa min research, eftersom jag har grävt där jag står (och har stått i ungefär elva år). Boken utspelar sig till viss del i skolvärlden, och huvudpersonen Clara är svensklärare precis som jag. Det gjorde att jag hade mycket egen inspiration och erfarenheter att utgå från i skrivandet. Sedan underlättar det att jag är en van läsare och har hyfsat bra koll på grammatik och skrivregler.

Boken verkar ju komma verkligheten ganska nära men kanske är det en rent fiktiv berättelse.
– Många utgår nog från att Clara och jag är väldigt lika varandra, och på vissa sätt är vi det. Jag delar Claras inställning till läsning, till exempel oviljan att dela in böcker i fint och fult, och en önskan att få fler ungdomar att hitta böcker som passar dem. Men Clara är en eldsjäl som slår knut på sig själv i sina ambitioner, och där hamnar jag i skuggan av henne. Läraryrket är krävande som det är, så tyvärr har jag inte haft tid eller energi att försöka hitta rätt bok för olika elever på det sätt som Clara gör.

Processen från idé till färdig bok ser olika ut för olika författare. För Sara har det varit en lång och utdragen process.
– Jag skrev råmanuset under ett år när jag var föräldraledig, och därefter blev det många vändor till testläsare, lektör och förlag, följt av en massa redigering. Med andra boken har det gått snabbare, men även den här gången lägger jag mycket tid på redigeringen.
– Något som också är värt att nämna är idéutvecklingen. Innan jag börjar skriva går jag ganska länge och låter berättelse och karaktärerna ta form i tankarna. Nu är det nästa manus som gror i bakhuvudet.

På tal om det släpps Sara Molins andra roman i höst, ”En oönskad julklapp”.
– Den handlar om sjuksköterskan Diana, som alltid har känt sig lite annorlunda och har haft svårt att hålla liv i sina relationer. Motvilligt åker hon hem till Sverige för att tillbringa november och december hos sin mamma. Diana har de senaste åren bott och arbetat i Östafrika, och helst vill hon återvända dit så snart som möjligt. Men dessförinnan ska de fira jul tillsammans, och Diana hinner under vistelsen i Sverige bygga relationer till en rad människor som påverkar henne mer än hon var beredd på.

Som vi har varit inne på tidigare läser Sara en hel del själv men det går i perioder. Hon har alltid minst en bok på gång, gärna feelgood men det blir även en del spänningsromaner, klassiker och lyrik.
– Om jag skulle säga en bok som jag tycker att alla borde läsa blir Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf. Den är så fulländad som en roman blir, tror jag! När det gäller feelgood håller jag Mhairi McFarlane och Kristan Higgins som två favoriter.