Jussi Adler-Olsen är en av de största danska deckarförfattarna just nu och skriver bland annat Avdelning Q-serien om Carl Mørck, Assad och Rose. Tidigare i år utkom den sjunde delen i serien, Selfies, på svenska.

De tre huvudkaraktärerna är ju väldigt speciella på olika sätt. Vart har du fått inspirationen till dem?
– Carl Mørck har vissa element från mig själv. Hans lathet kan jag exempelvis känna igen som något jag vill, men inte tillåter mig. Carl Mørck är också inspirerad av en av min fars patienter, som var min nära vän som barn. Herr Mørk hade dödat sin fru och var den mest älskvärda mannen man kunde föreställa sig. Det lärde mig att gott och ont lätt kan hysas i en och samma person. Assad är en man med många hemligheter och många förmågor. Han är delvis inspirerad av arbetet som taxichaufför i Köpenhamn, där man möter många högutbildade invandrare som har svårt att få ett jobb som matchar deras kvalifikationer. Och Rose är kaos, på många sätt en av mina favoritkaraktärer. En stark men också sårbar kvinna.

Möter du någonsin åsikter om att dessa tre personer inte hade kunnat driva en avdelning i verkliga livet? Vad säger du till dem?
– Det är trots allt fiktion, men det finns så många element som matchar med verkligheten. Bra research är viktigt för mig, mina historier måste vara trovärdiga, och jag tycker i allmänhet att mina läsare tycker att det är trovärdigt. Även de läsare som känner till polisens insida.

Hur tacklar du negativ kritik?
– Jag välkomnar alltid konstruktiv negativ kritik. Särskilt när det kommer från mina läsare. Man kan alltid lära sig något av det. Och när det kommer från min redaktör, förväntar jag mig det, hennes kommentarer gör alltid den färdiga romanen bättre. För mig handlar det om målet, och det är att göra det så bra som möjligt. Rätt kritik kan hjälpa mig vidare mot detta mål.

Hur har responsen sett ut för Selfies såhär långt?
– Det har bara varit en socialarbetare som har kontaktat mig och inte känt igen sig i den typ av medborgare som beskrivs i boken. Denna socialarbetare kom från en mindre kommun. Annars har det varit många andra som har kunnat bekräfta erfarenheten av dessa djupt självfixerade unga kvinnor som inte har några kvalifikationer eller vill göra något för att få dem. Och det har varit intressant att uppleva att man även i andra länder känner igen detta.

Vilken är din egen favorit i serien om Avdelning Q? Varför?
– Det är nog alltid den sist skrivna, för det är den jag minns bäst, men jag är väldigt stolt över Journal 64. Det är en hyllning till min pappa.

Jussi planerar att skriva tio böcker om Avdelning Q så nu återstår alltså tre delar, en som fokuserar mer på Assad och två som fokuserar mer på Carl.
Foto: Robin Skjoldborg