Offer 2117 av Jussi Adler-Olsen

VARNING FÖR SPOILERS OM MAN EJ HAR LÄST DE TIDIGARE DELARNA I SERIEN!

Avdelning Q är tillbaka! I över 10 år har Assad arbetat tillsammans med Carl Mørck och Rose på Köpenhamnspolisens cold case-avdelning. Men vet de egentligen vem han är? Under årens lopp har Assad överraskat med kunskaper i de mest oväntade ämnen, han talar en rad olika språk och kan oskadliggöra en fiende på ett ögonblick. Var kommer han ifrån? Vilka hemligheter bär han på? I ”Offer 2117” får vi svaren. Det här är Assads historia.

Den här boken har jag sett fram emot SÅ länge så när den dök ner i brevlådan tog det två röda innan jag var där, plockade upp den och började läsa. I så många böcker har vi kunnat läsa om Assad utan att egentligen veta sådär jättemycket om honom så förväntningarna var verkligen på topp inför Offer 2117.

Om vi börjar med karaktärerna blir det som att återigen samla gänget när man hugger tag i den här boken. Carl Mørck, Rose och Gordon har dock förändrats en hel del och gamla fall har verkligen satt sina spår. Rose har inte riktigt kommit tillbaka och Carl är kär. Samtidigt plågas Assad av sitt förflutna och möter en hel del uppenbarelser längs historien. Han som tidigare har dolt sitt förflutna och inte velat prata så mycket om sig själv står plötsligt i fokus.

Vi får följa två olika historier. Större delen berör såklart Assad, vart han kommer ifrån och hur detta påverkar honom idag. Carl, Rose och de andra i gänget får veta precis vad de har undrat över alla dessa år och inser att Assad har något från förr som han definitivt måste göra upp med. De blir på så sätt inblandade med polisen i Tyskland och en jakt på en mycket farlig terrorist inleds. Samtidigt ringer en ung gamingnörd till Gordon på Köpenhamnspolisen och berättar att han planerar att hugga huvudet av sina föräldrar med ett svärd när han har uppnått en viss nivå i spelet. Dessa två historier vävs så småningom ihop på ett bra och trovärdigt sätt.

Jag tycker att boken var spännande från start till slut. Jag har länge sett fram emot att läsa om just Assad och trots att jag inte var så förvånad över Assads bakgrund tycker jag att Adler-Olsen målade upp den på ett riktigt bra sätt. Alla Assads tankar och känslor som väller fram känns viktiga för handlingen och för att man som läsare ska förstå allt han har burit på dessa år. Jag tycker också att de andra karaktärerna får lagom med plats, utan att plocka Assad ur rampljuset. Att boken behandlar terrorism och islamism känns aktuellt och viktigt, samtidigt är det som vanligt intressant att följa polisarbetet på Avdelning Q. En riktigt, riktigt bra bok!

Tack till Albert Bonniers förlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 5/5

Författare: Jussi Adler-Olsen
Serie: Avdelning Q #8
Utgivningsår: 2019
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Lyssnat klart: 10 november 2019
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
– Kvinnan i rummet (Avdelning Q #1)
– Fasanjägarna (Avdelning Q #2)
– Flaskpost från P (Avdelning Q #3)
– Journal 64 (Avdelning Q #4)
– Marcoeffekten (Avdelning Q #5)
– Den gränslöse (Avdelning Q #6)

Selfies (Avdelning Q #7)

Författarintervju: Jussi Adler-Olsen

Jussi Adler-Olsen är en av de största danska deckarförfattarna just nu och skriver bland annat Avdelning Q-serien om Carl Mørck, Assad och Rose. Tidigare i år utkom den sjunde delen i serien, Selfies, på svenska.

De tre huvudkaraktärerna är ju väldigt speciella på olika sätt. Vart har du fått inspirationen till dem?
– Carl Mørck har vissa element från mig själv. Hans lathet kan jag exempelvis känna igen som något jag vill, men inte tillåter mig. Carl Mørck är också inspirerad av en av min fars patienter, som var min nära vän som barn. Herr Mørk hade dödat sin fru och var den mest älskvärda mannen man kunde föreställa sig. Det lärde mig att gott och ont lätt kan hysas i en och samma person. Assad är en man med många hemligheter och många förmågor. Han är delvis inspirerad av arbetet som taxichaufför i Köpenhamn, där man möter många högutbildade invandrare som har svårt att få ett jobb som matchar deras kvalifikationer. Och Rose är kaos, på många sätt en av mina favoritkaraktärer. En stark men också sårbar kvinna.

Möter du någonsin åsikter om att dessa tre personer inte hade kunnat driva en avdelning i verkliga livet? Vad säger du till dem?
– Det är trots allt fiktion, men det finns så många element som matchar med verkligheten. Bra research är viktigt för mig, mina historier måste vara trovärdiga, och jag tycker i allmänhet att mina läsare tycker att det är trovärdigt. Även de läsare som känner till polisens insida.

Hur tacklar du negativ kritik?
– Jag välkomnar alltid konstruktiv negativ kritik. Särskilt när det kommer från mina läsare. Man kan alltid lära sig något av det. Och när det kommer från min redaktör, förväntar jag mig det, hennes kommentarer gör alltid den färdiga romanen bättre. För mig handlar det om målet, och det är att göra det så bra som möjligt. Rätt kritik kan hjälpa mig vidare mot detta mål.

Hur har responsen sett ut för Selfies såhär långt?
– Det har bara varit en socialarbetare som har kontaktat mig och inte känt igen sig i den typ av medborgare som beskrivs i boken. Denna socialarbetare kom från en mindre kommun. Annars har det varit många andra som har kunnat bekräfta erfarenheten av dessa djupt självfixerade unga kvinnor som inte har några kvalifikationer eller vill göra något för att få dem. Och det har varit intressant att uppleva att man även i andra länder känner igen detta.

Vilken är din egen favorit i serien om Avdelning Q? Varför?
– Det är nog alltid den sist skrivna, för det är den jag minns bäst, men jag är väldigt stolt över Journal 64. Det är en hyllning till min pappa.

Jussi planerar att skriva tio böcker om Avdelning Q så nu återstår alltså tre delar, en som fokuserar mer på Assad och två som fokuserar mer på Carl.
Foto: Robin Skjoldborg

Bloggträff med Jussi Adler-Olsen

9.45 i förmiddags samlades vi vid receptionen på Gothia Towers för bloggträffen med Jussi Adler-Olsen. Marie och Sofia från Bonnier fanns på plats och inväntade oss och därefter var det bara att smita upp till rummet där träffen skulle äga rum. Vi bjöds på dryck och frukt innan vi slog oss ner runt Jussi.

Vi blev välkomnade och fick ganska snabbt reda på att Jussi mer eller mindre tjatat sig till denna träff. Han gillar nämligen bloggar och förstår det viktiga med dem (oss). Jussi pratade vidare om sin senaste bok här i Sverige, Selfies. Jag har redan läst den, och tyckte mycket om den, men jag fick ändå lite intressanta bakgrundshistorier till vissa karaktärer. Exempelvis fick vi veta vem som inspirerade till Selfies-karaktären Anne-Line och vad själva huvudhistorien egentligen bottnar i.

Selfies är sjunde delen i serien om Avdelning Q och av Jussi fick vi veta att det planeras att bli totalt tio böcker. Kommande bok kommer att fokusera lite extra på Assad och de två sista i serien kommer att fokusera mer på Carl. Båda två är väldigt speciella men intressanta karaktärer så det ser jag fram emot.

Jussi beskrev sin skrivprocess i korta drag och berättade att han redan från start hade en ganska klar bild om hur böckerna skulle ges ut, vilken som skulle handla om vad och hur många det skulle bli. Hans tankar om huvudkaraktärerna har han hållit ganska bra, även om han var tvungen att ändra något på Assad, i och med vad som hänt i Syrien de senaste åren. För att hålla reda på alla sina karaktärer och miljöer tar han hjälp av assistenten (?) Elisabeth, som även satt med under träffen. Hon har organiserat det väldigt bra och har dessutom stenkoll själv.

En av bokbloggarna frågade om Jussi känner sig ”säker” i sitt författarskap men han menar att man aldrig kan bli det. Att man ständigt har pressen på sig att leverera. Efter en framgångsrik bok ska en annan komma och så vidare.

I böckerna om Avdelning Q finns en ganska stor mängd humor med. Vi får exempelvis läsa otaliga kamelskämt från Assads sida men det är inte överallt det tas emot med öppna armar. Jussi säger, med glimten i ögat, att det inte är alla länder som har så mycket humor som Danmark. Det får väl vara Sverige då!

Slutligen får vi reda på att Jussi planerar att läsa en massa deckare när han äntligen går i pension, något som han medvetet valt bort under sin tid som författare med rädsla för att inspireras lite väl mycket av någon. Han har i stället läst mycket Erlend Loe och John Steinbeck.

Stort tack till Bonnier (Marie, Sofia och Johanna) som anordnade detta och såklart ett stort tack till Jussi och Elisabeth! Detta var helt klart mässans höjdpunkt för mig.

 

 

Selfies av Jussi Adler-Olsen

VARNING FÖR SPOILERS OM MAN EJ HAR LÄST DE TIDIGARE DELARNA I SERIEN!

Avdelning Q håller som vanligt till i Köpenhamnspolisens källarrum, men står nu inför stora utmaningar. Dels vad gäller arbetet, men också på det personliga planet. Gruppens sammanhållande länk Rose har nämligen sjunkit ner i en psykos vars trådar leder långt tillbaka in ett mörkt förflutet. Ett förflutet där ett grymt brott kan ha begåtts.

Det har kommit ledningen till känna att uppklarningsstatistiken för Avdelning Q ligger långt under det förväntade. Utan Roses hjälp måste de tre återstående medlemmarna – den karismatiske ledaren Carl Mørck, mystiske Assad och det senaste tillskottet Gordon – kämpa för att övertyga dem om att de ska få fortsätta sitt arbete. Samtidigt hittas en äldre kvinna mördad i Kongens Have och en galen bilist har inlett en dödlig jakt på unga kvinnor, medan nya brott planeras på en helt annan plats. Har händelserna ingenting med varandra att göra, eller finns ett samband begravt någonstans?

De senaste två böckerna av Adler-Olsen har faktiskt gjort mig lite besviken så det var inte med höga förväntningar jag valde ut Selfies på Storytel. Det är dock en serie som jag inte bara kan lägga ner eller låta vila eftersom jag har fastnat så för karaktärerna, för Avdelning Q och dessutom är ju Stefan Sauk en fantastisk uppläsare. Hur som helst, jag blev positivt överraskad efter bara några kapitel och trots att det har tagit lång tid att lyssna klart på boken kändes det nu som att Adler-Olsen hittat tillbaka.

Som vanligt är det ju Carl, Assad, Gordon och Rose som tar mest plats i boken och det är väl det jag gillar med den här serien. Fyra så otroligt olika individer som försöker göra sitt bästa för att samarbeta. Carl och hans syrliga kommentarer och personlighet som ingen annan, Assad är skön på sitt sätt, Gordon vet vi inte så mycket om ännu men han verkar vara väldigt ödmjuk och så då Rose som minst sagt är speciell. I den här boken får vi veta mer om hennes bakgrund, hur hon har blivit den hon är idag och så vidare. Det var riktigt intressant! Anne-Line Svendsen får också stor del i berättelsen och jag tyckte det var hemskt spännande att följa henne. Hur går man från socialsekreterare till seriemördare liksom?

De olika fallen vävs ihop på ett snyggt sätt och i slutändan har vi fått svar på alla våra frågor. Det ska bli spännande att se vad fortsättningen blir av det här och hur det ska gå med Rose. Jag längtar faktiskt redan efter nästa bok!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Jussi Adler-Olsen
Uppläsare: Stefan Sauk
Serie: Avdelning Q #7
Utgivningsår: 2017
Förlag: Bonnier Audio
Lyssnat klart: 10 augusti 2017
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare delar i serien:
– Kvinnan i rummet (Avdelning Q #1)
– Fasanjägarna (Avdelning Q #2)
– Flaskpost från P (Avdelning Q #3)
– Journal 64 (Avdelning Q #4)
– Marcoeffekten (Avdelning Q #5)
– Den gränslöse (Avdelning Q #6)

Den gränslöse av Jussi Adler-Olsen

9789174332957En telefonsignal skär genom källaren i Köpenhamns polishus och väcker kriminalinspektör Carl Mørck från den sedvanliga morgonluren med fötterna på skrivbordet. När Carl förstår att kollegan från Bornholm vill ha Avdelning Q:s hjälp med ett gammalt hopplöst fall blir han genast avvisande. I andra änden av tråden läggs luren tyst på. Några få timmar senare står det klart att konsekvenserna av Carls kallsinnighet varit katastrofala.

Tillsammans med kollegorna Assad, Rose och Gordon dras Carl in i utredningen av en sjutton år gammal tragedi. En ung livsglad kvinna försvann från en folkhögskola på Bornholm och hittades död hängande i ett träd några kilometer därifrån. För den skeptiskt lagde Carl blir det mystiska fallet särskilt svårt att finna reda i. Efterforskningarna leder till en soldyrkande sekt på Öland och en manipulatör med järnvilja som inte skyr några medel för att skydda sig själv och de sina.

Det var ett tag sedan jag läste om Carl Mørck och gänget på Avdelning Q så därför var det extra roligt att dra igång lyssnandet av denna bok. Jag var inte jätteimponerad av den senaste boken i raden, Marcoeffekten, men förväntningarna var ändå höga här. Tyvärr infriades de inte denna gången heller.

Jag valde att lyssna på boken som ljudbok via Storytel och det var då Stefan Sauk som var uppläsare. Jag gillar Sauk och hans röst och tycker att den passade bra till bok och handling. Handlingen kändes dock lite småflummig och jag tyckte delvis att det var svårt att hänga med. Jag vet inte om det berodde på att det var just en ljudbok men det tog mig i alla fall väldigt lång tid att lyssna klart på den. Vad gäller själva fallet tyckte jag inte att det var jättespännande. Sekter i sig kan ju vara väldigt fascinerande men här saknades något för att jag skulle tycka att det var intressant.

Karaktärerna i dessa böcker är ju minst sagt speciella, men det är också det som gör böckerna spännande och roliga. Jag gillar Carls bitterhet, Assads idéer och ibland även Rose.

Jag hoppas innerligt att nästa bok i serien är ett rejält steg uppåt för jag vill inte bli besviken på nytt.

Mitt betyg: 2/5

Författare: Jussi Adler-Olsen
Uppläsare: Stefan Sauk
Serie: Avdelning Q #6
Utgivningsår: 2015
Förlag: Bonnier Audio
Lyssnat klart: 18 juli 2016
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON (ljudbok)

Tidigare böcker i serien:
– Kvinnan i rummet (Avdelning Q #1)
– Fasanjägarna (Avdelning Q #2)
– Flaskpost från P (Avdelning Q #3)
– Journal 64 (Avdelning Q #4)
– Marcoeffekten (Avdelning Q #5)

Book Blogger Hop #8

It’s time for Book Blogger Hop wich is a meme hosted by Coffee Addicted Writer. Every week you answer a question, put your link in the linky list here and read the others answer to the question. It’s a fun way to make new connections and find some new blogs to follow. This weeks question is right below:

May 31st – June 6th: What is your favorite series that you’ve finished all the books (more than 3 books) to? (submitted by Tanya)

I recently read the fifth book in the Department Q-series by Jussi Adler-Olsen, a danish crime author. I really like the series and I think there’s more books coming out. At least I hope so ;)

The books are about the police Carl and his colleagues Rose and Assad in Copenhagen Police. They have ended up in department Q where they trying to solve old cases. Every book has one mystery to solve and you also get to know the characters.

Marcoeffekten

Marcoeffekten var en av de mest efterlängtade fortsättningar i år för min del. Jag har läst de fyra tidigare i serien och gett dem väldigt bra betyg. Jussi Adler-Olsen har kommit att bli en av mina favoritförfattare så självklart var jag nyfiken.

marcoeffekten

Titel: Marcoeffekten
Författare: Jussi Adler-Olsen
Serie: Avdelning Q #5
Utgivningsår: 2013
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Finns hos: Adlibris | Bokia | Bokus | CDON

Stort tack till Albert Bonniers Förlag för recensionsexemplaret!

Handling:
Marco är femton år och har växt upp med en klan tjuvar som letts av Zola. En dag får han helt enkelt nog och flyr därifrån men det är inte bara Zolas pojkar som är ute efter honom och hela tiden måste han vara på helspänn. Samtidigt tar Carl, Rose och Assad på Köpenhamnspolisen itu med ett fall där en William Stark försvunnit. Stark skulle åkt till Afrika men väl nere åkte han hem igen. Vad hände?

Omdöme:
Jaa.. vart ska jag börja? Mina förväntningar var ju ganska höga på den här boken men tyvärr blev jag besviken. Det var ingen historia som lockade mig alls i början och det tog nästan 200 sidor innan jag började tycka att den var bra.

Karaktärerna är något av Adler-Olsens säkrast kort faktiskt. Jag gillar både Mørck och Assad men däremot har jag redan tidigare skrivit att jag ogillar Rose. Det blir inte bättre av den här boken och jag tycker inte det känns trovärdigt med en sådan person inom polisen.

Summan av det hela var att det var en okej bok men jag hade förväntat mig mycket mer. Jag tycker också det var synd att han bytte förlag då böckerna inte längre matchar i hyllan men ja, det är väl inte det viktigaste kanske. Om man inte läst böckerna i serien innan rekommenderar jag att man börjar från början.

Mitt betyg: 3/5

Tidigare böcker i serien:
– Kvinnan i rummet, 2011
– Fasanjägarna, 2011
– Flaskpost från P, 2011
– Journal 64, 2012

Dag 4 – Den bästa boken ur favoritserien

Igår avslöjade jag ju vilken min favoritbokserie var och idag är det dags för favoritboken i serien och mitt svar blir, Flaskpost från P. Den är spännande och har en story som verkligen fastnar. För att inte tala om karaktärerna som man känner sen tidigare böcker och ja, vill ni läsa mer om boken kan ni spana in recensionen här.

Dag 3 – Din favoritserie

Ja, det här var lite klurigt för det finns ju väldigt många serier och vissa är jag inte klar med men till slut valde jag Jussi Adler-Olsens serie om Avdelning Q vid Köpenhamnspolisen. Samtliga fyra böcker som har getts ut på svenska har jag läst och gett väldigt bra betyg och jag får också en speciell känsla över de böckerna så det blir mitt svar!

Serien innehåller:
– Kvinnan i rummet
– Fasanjägarna
– Flaskpost från P
– Journal 64 

Journal 64

Titel: Journal 64
Författare: Jussi Adler-Olsen
Utgivningsår: 2012
Förlag: Bra Böcker
Finns hos: Adlibris, Bokia, Bokus

En recensionsbok från Bra Böcker, läs mer här!

Handling:
Fjärde boken om poliskommissarie Carl Mørck och hans assistenter Rose och Assad nere på Avdelning Q, cold case-avdelningen på Köpenhamnspolisen. Teamet får nys om att fem personer försvunnit spårlöst vid ungefär samma tidpunkt 1987 och börjar nysta i detta. Samtidigt dyker det upp konstiga saker i det gamla fallet där Carl och hans kollegor blev beskjutna.

Parallellt med det får läsaren följa Nete Hermansen som hade en minst sagt hemsk barndom. Efter ett missfall som femtonåring och en abort kort därefter anklagade hon sin läkare för att ha våldtagit henne. Det hela dras till rätten där man snarare anser att Nete är sinnessjuk och skickar henne till kvinnohemmet Sprogø. Kvinnohemmet är dock inte vilket hem som helst utan för att komma därifrån tvingas man genomgå en sterilisering.

Omdöme:
Ja, jag kan säga att han har gjort det igen! Den här gången tycker jag historien är mer intressant och spännande än de två föregående och den sista halvan av boken sträckläste jag mitt i natten, bara för att jag ville veta vad som skulle hända. Bladvändare och nagelbitande är ett bra betyg!

Som vanligt ogillar jag Rose. Jag tycker hon blir mer och mer arrogant och jag tycker också att både Carl och Assad är för mesiga när det gäller henne. Dessutom börjar det bli ganska många sidospår vad gäller Carl. Först fallet där han och hans kollegor blev beskjutna och nu även hans kusin Ronny som antyder att han ska ha haft något med sin farbrors död att göra. Fler frågetecken läggs till högen, med andra ord. Det är väl också på grund av det som jag inte ger boken en femma.

Mitt betyg: 4/5

Tidigare böcker i serien:
– Kvinnan i rummet
– Fasanjägarna
– Flaskpost från P