Bokbloggsjerka 22-25 juni

Det har blivit dags för en ny bokbloggsjerka! Denna veckan var det faktiskt lite svårare än vanligt då frågan var;

Finns det några berättartekniska detaljer som författarna använder sig av som  du kan störa dig på? Var specifik och ge exempel om du kan!

Som sagt var det en lite klurig fråga denna veckan men jag lyckades komma på några saker. Dels stör mig på för långa dialoger där man till slut inte vet vem som har sagt vad. I ”Glasbruket” som jag läste ut igår kunde t.ex samma person säga två meningar på rad utan något avbrott, ändå kom de efter varandra i texten och då blir man alldeles för förvirrad och undrar om det är någon annan som kommit in i dialogen. Precis som Annika själv irriterar jag mig också på kursiverade mördare, oavsett om det är korta eller långa stycken. Jag tycker helt enkelt inte att det fyller någon funktion!

Det som förmodligen stör mig allra mest är dock när författaren kastar in alla karaktärer på en och samma gång och det blir alldeles för mycket. Det gör att intresset för boken OCH karaktärerna svalnar avsevärt. Ett bra exempel här är Ann Rosmans första bok om Karin Adler, ”Fyrmästarens dotter”, som jag håller på med för tillfället.

9 reaktioner till “Bokbloggsjerka 22-25 juni

  1. De där bokbloggsjerkorna, kan man bara hoppa in och göra de eller måste man säga till Lyran? Jag är sugen på att göra några själv :3

  2. Vi verkar vara några stycken som är trötta på kursiverade textavsnitt. :)

  3. Jag håller med om alltihop :) Just början på Fyrmästarns dotter höll på att knäcka mig totalt. Jag är urusel på släktförhållanden och fick faktiskt ta fram papper och penna för att reda ut alltihop.

  4. Många karaktärer på en och samma gång är inte direkt min favorit i heller. Det blir allt för rörigt vilket leder till att jag inte hänger med i handlingen och därmed tappar intresset för boken.

  5. Jag håller med om alltför många karaktärer som kastas in på en och samma gång. Det blir svårt för läsaren som inte känner karaktärerna lika bra som författaren.

  6. Pingback: Berättarteknikens nedgång | Rader
  7. Håller verkligen med om långa dialoger… Ska det vara så svårt att skiva ut ibland vem som sa vad?! Blir galen på det. Hatar att bli förvirrad och behöva läsa om flera gånger innan man fattar vem som sa vad :P
    Onödigt när de borde kunna fixa det så lätt =)

  8. Hej! Aldrig roligt med för många karaktärer som slängs in i början på en bok, däremot har jag läst ut ”Fyrmästarens dotter” nyligen och fick inte alls samma känsla som du och Monika. Tänk så olika det kan vara! Jag satt klistrad vid boken från början till slut :)

  9. Håller med det där om dialoger. Blir helt galen när man måste gå tillbaka och kolla vem det egentligen var som sa vad!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

Gravatar
WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s