Dags för en ny bok till den nordiska utmaningen, en isländsk denna gång. Innan utmaningen drog igång hade jag aldrig hört talas om författaren men nu har jag alltså läst Glasbruket, som är den första som blev översatt till svenska. Den här boken belönades 2002 med priset ”Glasnyckeln” för bästa kriminalroman i Skandinavien.

Titel: Glasbruket
Författare: Arnaldur Indriðason
Utgivningsår: 2000
Förlag: Norstedts
Finns hos: Adlibris, Bokia, Bokus

Handling:
En gammal man hittas mördad med en askkopp i en lägenhet i Reykjavik och Erlendur och hans kollegor Sigurður Óli och Elínborg tar på sig fallet. Det visar sig att mannen som blev mördad bär på en genetisk sjukdom som utvecklar hjärntumörer. Mannen blev anklagad för våldtäkt för många år sedan och kort därefter föddes en dotter som senare dog av en hjärntumör men var hon den enda som blivit till genom en våldtäkt?

Samtidigt försvinner en kvinna från ett bröllop på ett mycket märkligt sätt. Har dessa två fall någon koppling?

Omdöme:
En ganska kort bok som därför gick ganska snabbt att läsa. Den var spännande och lite mystisk, och det gillade jag. Jag gillade också miljön och kunde nästan se Island framför mig när jag läste boken. Jag har aldrig varit där eller läst någon bok som utspelar sig där så det var lite roligt.

Jag undrade dock varför han hela tiden sa ”Eva Lind” om sin dotter. Det kanske är ett dubbelnamn men på svenska låter det som för- och efternamn och det är väl ingen pappa som går runt och säger ”Mikaela Andersson” om sin dotter? Om det är ett dubbelnamn så syntes det i alla fall inte. Jag funderade också lite kring trovärdigheten om liken, men det tänker jag inte gå vidare in på med risk att berätta vad som händer. Karaktärerna var väl okej men det var ingen som jag direkt tyckte om eller kände mer för. Eventuellt läser jag fler av hans böcker i framtiden och får kanske en annan uppfattning!

Mitt betyg: 3/5

Boken är en del av den nordiska utmaningen, läs mer här!