Helmi är tillbaka i Sverige efter att ha flytt landet. Hennes handlingar ledde till sjukpension och en rädsla för att bli hittad av polis, eller någon hon känner för den delen. För att hitta sin övergivna dotter tvingas hon dock konfronteras med sitt förflutna. Samtidigt kämpar Dina med konsekvenserna efter ”olyckan”. Livet känns allmänt dåligt och hon klarar sig knappt utan hjälp.
Detta är en fristående fortsättning på Det enda rätta, men jag skulle nog inte vilja kalla den det. För att förstå Helmi och Dina behöver man veta bakgrunden och därför tycker jag också att man bör ha läst Det enda rätta innan man ger sig i kast med denna. Jag hade ganska höga förväntningar på den här och tyvärr höll den inte hela vägen.
För det första så saknar jag Maria som var en av mina favoriter från den förra boken. För det andra så tyckte jag inte att denna hade samma driv. Slutet kändes dessutom lite snöpligt. Det var dock härligt att få följa Dinas utveckling samt se hur Yvonne och Helmi hjälpte varandra.
Det är en snabbläst bok och jag tror att många kan hitta någon att identifiera sig med bland karaktärerna. Om man har gillat Susanne Bolls tidigare böcker tycker jag att man kan ge den här en chans också.
Tack till Damm Förlag för recensionsexemplaret!
Mitt betyg: 3/5
Författare: Susanne Boll
Utgivningsår: 2014
Förlag: Damm Förlag
Utläst: 15 juni 2014
Finns hos: Adlibris | CDON | Bokus
sv: Ja du måste ta tag i the Moratal instruments serien, har påbörjat stad av glas oxå och det är ju riktigt bra men kände för att trycka in lite tunnare böcker och inte så många tjocka böcker på rad dessutom vet jag att när man läst ut stad av glas kommer jag vilja börja nästa bok som inte har kommit ut på svenska än.
Denna verkar spännande.