Hoppets tåg av Viola Ardone

Det är efterkrigstid och nöden är stor i det krigshärjade Syditalien. Napolitanska Antonietta är desperat i kampen för brödfödan och sätter sin sjuårige son Amerigo, tillsammans med tusentals andra barn, på ett tåg mot Bologna. Amerigo hamnar hos den ensamstående Derna, vars svåger Alcide får en avgörande roll i Amerigos liv när han tillverkar en fiol åt honom. Allt är annorlunda i Emilia Romagna – språket, människorna, maten – men Amerigo anpassar sig snabbt till de nya levnadsvillkoren, inte minst tack vare musiken.

Men så en dag har det blivit dags att återvända till Neapel. Amerigo ser med nya ögon på smutsen och fattigdomen i Quartiere Spagnuolo och den olyckliga Antonietta. Han gör det han måste göra för att överleva, smyger ombord på ett tåg som tar honom tillbaka till sin fostermor Derna.

Många år senare när Amerigo återvänder till Neapel som en vuxen man och berömd fiollärare konfronteras han med sitt ursprung och det förflutna. Ska han sträcka ut en hjälpande hand till sin bror, som han själv blivit hjälpt en gång? Hur långt sträcker sig en människas skyldigheter gentemot en annan?

I den här boken får vi följa en oskyldig liten pojke vid namn Amerigo. Tillsammans med många andra barn sätts han på ett tåg norrut för att han helt enkelt ska få det bättre. Tanken är att barnen senare ska åka tillbaka till sina föräldrar men vissa väljer att stanna. För Amerigo är detta såklart en helt ny upplevelse och rädsla blandas med hopp och nyfikenhet inför vad som komma skall.

Miljöbeskrivningarna är något jag verkligen uppskattar med boken. Det känns verkligen att det är efterkrigstid och när familjen dessutom lever på det sätt de gör blir det på något vis extra påtagligt. Jag upplever dock att jag inte riktigt får lära känna någon och det skulle även kunna förklara varför jag inte riktigt kan ta till mig boken. Den påverkar och griper inte tag i mig som jag hade hoppats.

Jag kan förstå varför människor gillar den här boken och varför den är nominerad till Årets Bok men det är helt enkelt inte min typ av bok.

Tack till Norstedts för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 2/5

Författare: Viola Ardone
Utgivningsår: 2021
Förlag: Norstedts
Utläst: 17 augusti 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Malins Bokblogg | Mias Bokhörna | Boktokig

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s