Rotvälta av Tove Alsterdal

9789179033361_RotvaltaOlof var bara fjorton år när han erkände mordet på en tonårsflicka, Lina Stavred. Tjugotre år senare svänger han av E4:an i Ångermanland, in på småvägarna som leder till hans barndomshem. I duschen hittar han sin pappa död, mördad med en jaktkniv.

Polisen Eira Sjödin har just återvänt till uppväxtens Kramfors, för att finnas till hands för sin mamma. I undersökningen av mordet på Olofs far kommer hon allt närmare sitt eget liv. Eira var nio år när Lina mördades. Olof var pojken i hennes mardrömmar.

Här har vi ytterligare en bok som blivit nominerad till Årets Bok 2021, och den enda av de nominerade som jag har funderat på att läsa tidigare. Den har nämligen vunnit andra priser som har gjort att jag har börjat kika lite på den. Nu är den läst i alla fall och jag ska försöka bena ut vad jag tycker om den.

Boken utspelar sig kring Kramfors och jag känner igen de mindre byarna där snacket går och folk är snabba på att döma ut innan de vet all fakta. Samtidigt är det något med dessa miljöer som gör det extra spännande och mystiskt. Du vet inte vad grannen har för bakgrund eller vem det egentligen är som bor tre hus bort.

Vi får i berättelsen följa flera olika delar. Dels är det Eira och mordet på Olofs far, men i samband med det blir vi även inblandade i det gamla mordet på Lina. Det är mycket saker i det fallet som är värt att titta på, inte minst saknaden av en kropp. Vi får även lite av ett sidospår som jag till en början tycker är lite spännande men som sedan övergår i att bli lite förutsägbart och ”för enkelt”.

Vår huvudkaraktär Eira tyckte jag nästan omedelbart om. Hon kändes på något vis genuin och äkta, och hade dessutom öga för detaljer. I stället för att göra karriär valde hon att flytta hem och ta hand om mamma, osjälviskt och fint. Det märks dock att hon längtar bort emellanåt. August gillade jag också, åtminstone tillsammans med Eira. Jag ser fram emot att läsa mer om dem. Jag gillade även utvecklingen av Magnus som karaktär och hoppas han finns med även i nästa bok. Det känns som att det finns mer där att säga.

Överlag tyckte jag att det var en bra och välskriven bok. Jag gillade som sagt miljöerna och karaktärerna. Jag var inte helt överens med delar av handlingen (eller slutet för den delen..) men jag kanske får mina svar i nästa bok. Jag ser fram emot att läsa mer av Tove Alsterdal.

Tack till Lind & Co för recensionsexemplaret!

Mitt betyg 4/5

Författare: Tove Alsterdal
Serie: Ådalen #1
Utgivningsår: 2020
Förlag: Lind & Co
Utläst: 4 juli 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Lottens Bokblogg | Enligt O | Romeoandjuliet | Barnboksbloggen | Hyllan

Samtal från en ängel av Guillaume Musso

Samtal_fran_en_angel_HRPå ett flygplatscafé på JFK i New York krockar Madeline och Jonathan så att de tappar allt de har i händerna. Ilskna och frustrerade plockar de upp sina saker från golvet och i förvirringen råkar de förväxla sina mobiltelefoner. När de upptäcker misstaget är de 10 000 kilometer ifrån varandra. Hon är blomsterhandlare i Paris, och han restaurangägare i San Francisco.

Innan de har bestämt hur de ska byta tillbaka telefonerna kan de inte motstå frestelsen att tjuvkika in i varandras digitala liv. Var för sig börjar de undersöka innehållet på den andres telefon och sakta blir de alltmer besatta av varandra, vilket leder till en oväntad upptäckt: Deras öden är sammanlänkade av en hemlighet de bägge trodde var begravd för evigt …

Det var inte så länge sedan jag upptäckte Guillaume Musso då jag läste Central Park. Precis som i den har den här boken ett enormt driv framåt och det händer mycket på kort tid. Som gjort för en actionrulle skulle förmodligen vissa säga! Även här får vi delvis följa med i nutidsberättelsen samtidigt som vi får små glimtar från våra huvudkaraktärer Madeline och Jonathans bakgrunder.

Jag fastnar inte riktigt för Jonathan som karaktär, även om jag uppskattar att läsa om hans förflutna som kock och känner med honom i vad som komma skall. Madeleine tycker jag däremot är riktigt intressant och det faktum att ett fall kan etsa sig fast så på hjärnan tycker jag både är skrämmande och fascinerande. Jag förstår varför hon har försökt begrava fallet, men jag förstår också varför hon inte kan låta bli att gräva ner sig i det igen. Det får dock Jonathan att verka vara någon slags hjälte, vilket jag känner mig lite skeptisk till, men ibland får det bara vara så. Jag tycker mig i alla fall se en karaktärsutveckling hos båda två och det är ju en av alla saker som är så spännande med böcker.

Boken utspelar sig lite överallt. Vi får möta Madeline i Paris, Jonathan i hans vardag i San Francisco men en stor del utspelar sig även i New York. Jag har inte besökt någon av dessa städer men jag har inte svårt att föreställa mig och författaren gör ett bra jobb med att måla upp miljöerna för mig.

I en annan recension jag läste hade personen i fråga skrivit om att den röda tråden i boken skulle kunna sammanfattas till att allt inte alltid är vad man tror att det är och där håller jag med. Att saker och ting gömmer sig under ytan är nog mer vanligt än vad vi tror. Som några av er kanske redan vet är boken nominerad till Årets Bok 2021. Den får inte min röst men jag tyckte absolut att den var bra och läsvärd så gillar man actionladdade, lättlästa böcker med driv så är den här perfekt.

Tack till Bokförlaget Nona för recensionsexemplaret!

Mitt betyg 4/5

Författare: Guillaume Musso
Utgivningsår: 2020
Förlag: Bokförlaget Nona
Utläst: 26 juni 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Malins Bokblogg | Epiloger | Marias Bokhylla

Vänligheten av John Ajvide Lindqvist

9789177751373-scaledEn klargul, låst container.

En höstmorgon 2018 står den bara där, i Norrtäljes hamn. Ingen vet hur den har kommit dit. När den så småningom öppnas kommer dess innehåll att förvandla Norrtälje. Den vardagliga vänligheten börjar att vittra bort.

Under denna förändringens tid får vi följa sex personer runt 30 år som även de är stadda i omvandling. Max och Johan spelar minigolf och Pokémon Go och undrar när det verkliga livet ska börja. Siw och Anna går på gym för att bli av med sin övervikt. Marko och Maria flydde från Bosnien som små och har tillsynes lyckats väl i livet, men något gnager.

I början av den här boken upplevde jag att det var väldigt jobbigt att läsa, dels på grund av storleken men också för att jag hade svårt att komma in i den. Jag störde mig också en del på alla skeva beskrivningar av människor som faktiskt kändes ganska osmakliga. En bit in i boken kunde jag dock tänka bort detta och ta till mig karaktärerna mer, vilket gjorde det lite roligare att läsa.

I boken är det Max, Johan, Siw, Anna, Marko och Maria som står i centrum. De är vänner sedan skolan, några är syskon och så vidare. Vi får även träffa Alva en hel del, Siws lillgamla dotter som var en riktigt härlig karaktär. Det är en del karaktärer att hålla reda på, men på något vis fungerar det i den här boken. Vi får den bakgrund som behövs kring var och en och till viss del kan vi förstå var och ens beteende och handlingar. Deras relationer är väl på ett vis också grundstommen i boken och det som görs att den drivs framåt.

Det övernaturliga i det här fallet har jag svårt för. Jag gillar ändå övernaturligheter men jag tycker inte det passar in i den här smeten. Visst, deras syner och hörsel men det som bor i vattnet. Nja. Jag har även svårt att förstå hur vissa saker bara lämnas till sitt öde eller accepteras på en sekund, trots att det nyss var helt otänkbart.

Jag har svårt att tycka om en bok som tar så lång tid att komma in i. Dessutom finns flera störmoment för min del så det slutliga betyget blir ok. Den är ok, inte mer.

Mitt betyg: 2/5

Författare: John Ajvide Lindqvist
Utgivningsår: 2021
Förlag: Ordfront Förlag
Utläst: 12 juni 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Bokkoll | Bokblomma | Ugglan & Boken | Fiktiviteter | Beroende av böcker

Älskade barn av Ashley Audrain

9789100182861Blythe vill ge sitt barn all den kärlek hon själv undanhölls när hon växte upp. Men det är inte så lätt med det första barnet, och snart inser hon att det måste vara något som är fel med Violet eller med henne själv. När en tragedi drabbar familjen blir Blythe övertygad om att hennes värsta farhågor är sanna. En gastkramande roman om när moderskapet inte blir som man hoppades, men allt man fasade för.

Mor och dotter. Ängel och monster?
Vi kan inte bestämma vilka föräldrar vi får, eller vem man blir …

Om den här boken inte hade blivit nominerad till Årets Bok 2021 hade jag troligen inte börjat läsa den men tur var väl det för det är en av årets bästa böcker såhär långt.

I grund och botten har vi en berättelse om moderskapet, och hur vissa saker går i arv i generationer. Blythe har ett mörkt förflutet och hennes mamma har i sin tur ungefär samma upplevelse från sin barndom. Saker och ting har hänt som har satt skarpa spår. Trots att man försöker ändra ett beteende och skapa de bästa förutsättningarna för sitt barn är det inte alltid det blir som man tänker sig. Tyvärr är det ofta tabu att prata om det som inte är bra. Blythe är för övrigt en karaktär med mycket i bagaget och det märks att hon faktiskt kämpar. Hon vill bli den mor hon aldrig fick själv, men hon kämpar också med så mycket och ingen verkar förstå. Det är inte heller någon som tror på henne, vilket i sin tur resulterar i trasiga relationer. Jag reagerade främst på när Blythe vill prata med Fox om dotterns eventuella utåtagerande och hans svar blir en fråga om Blythe verkligen älskar dottern. Blythe gör dock många tveksamma saker, men i mångt och mycket tänker jag att det bottnar i att hon behöver hjälp. Jag tycker att författaren har skapat en trovärdig karaktär som det är lätt att känna med och även om jag inte alltid förstår hennes handlingar kan jag ta henne till mig.

Berättelsen rörde upp väldigt mycket känslor hos mig och det fanns mycket att diskutera, bland annat agerandet av ett barn. Kan ett så litet barn vara grymt och manipulativt? Scenen som utspelar sig på lekplatsen får mig att fundera både en och två gånger och det efterföljande ”mamma, kan vi köpa något gott?” etsar sig fast rejält. Jag funderar även mycket på relationen mellan Blythe och Fox där jag upplever att Blythe drar ett stort lass och när hon har det jobbigt och egentligen behöver som mest stöd strör Fox lite extra salt i såren.

Det är så mycket som händer att jag har svårt att sortera tankarna men boken tog mig verkligen med storm. Till en början visste jag inte riktigt vad jag skulle tycka eller vad som var verkligen händelse eller en tolkning av verkligheten. Det ska bli väldigt intressant att diskutera boken i bokcirkeln nästa vecka och se hur de andra har upplevt berättelsen. Jag håller dock fast vid att det var en riktigt bra bok och jag rekommenderar den varmt till alla.

Mitt betyg 5/5

Författare: Ashley Audrain
Utgivningsår: 2021
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst: 18 maj 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Malins Bokblogg |

Je m’appelle Agneta av Emma Hamberg

Je-mappelle-Agneta-framsida”Alla människor kan tydligen delas in i färggrupper efter personlighetstyp numera. Min färggrupp är genomskinlig.”

Agneta är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för henne.

Agnetas man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att ”din kropp är ditt tempel” och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning.

Men när Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne.

Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig – varje fredagar 17.00 sitt på bar.
Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike. Svar till bar-fabien@gmail.com

Några dagar senare står Agneta till sin egen och alla andras förvåning på ett ödsligt torg i en liten by i Provence. Där ingenting är som i annonsen. Äventyret kan sannerligen börja.

Jag har inte läst så mycket av Emma Hamberg så jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av den här. Jag hade kanske inte plockat upp den om den inte blivit nominerad till Årets Bok men tur var väl att jag gjorde det för jag gillade den.

Bokens huvudperson är en 49-årig kvinna så jag har lite svårt att identifiera mig med henne. Hennes relation med barnen sker dessutom genom Swish och hennes man bryr sig bara om fågelskådning och cykel, något hon mer eller mindre tvingas med på. Jag förstår inte varför hon inte sätter ner foten tidigare men samtidigt är jag helt fel person att säga något om detta. I bokcirkeln pratade vi lite om att det kan vara Agnetas enda möjlighet till ett band med barnen just nu och då vill hon hålla fast vid det men jag vet inte. Magnus som karaktär har jag i alla fall oerhört svårt för och lär mig aldrig att tycka om. De personer hon träffar i Frankrike däremot, Einar, Fabien och Bonnibelle, är alla en del i Agnetas utveckling och fyller verkligen sin plats i berättelsen.

Jag både ler och fnissar stundtals när jag läser boken men samtidigt finns det något djupare och sorgligare. Historien med Einar till exempel går många år tillbaka och är fortfarande som ett stort, öppet sår. Vi får samtidigt följa med på Agnetas resa att hitta sig själv.

Jag gillar de flesta av bokens karaktärer och tycker att många av dem utvecklas åt rätt håll under berättelsens gång. Jag gillar miljöerna i Frankrike, även om det ibland gränsar till för mycket. Överlag tyckte jag att det var trevlig läsning och jag uppskattar verkligen Emma Hambergs sätt att skriva.

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplar!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Emma Hamberg
Utgivningsår: 2021
Förlag: Piratförlaget
Utläst: 10 maj 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Villa Freja | Malins Bokblogg | Hyllan | Bokprataren | Och dagarna går…

Stöld av Ann-Helén Laestadius

9789189051348Som nioåring blir renskötardottern Elsa vittne till hur en man dödar en av hennes renar. Hon hotas till tystnad och blir smärtsamt medveten om att hennes ursprung väcker ett glödande hat. ”Stöld” är en vild och vacker jojk till renskötarlivet, men också en spännande roman om en sällan skildrad verklighet i norr. Där renar tjuvjagas och dödas brutalt och polisen inte utreder brotten. Där spänningarna mellan samer och andra bybor förgiftar generationer. Hotet mot Elsa förändrar henne för alltid och genom åren bär hon med sig ett lent renöra som en ständig påminnelse. Familjen och släkten kämpar för rättvisa men i det tysta växer en desperation.

Den här har jag, sedan den kom ut, sett precis överallt. Folk har läst den, folk har diskuterat den och folk har tipsat om den. Jag har varit nyfiken men stått tillbaka lite för det har inte känts som min typ av bok. Dessutom går jag mycket på omslag och det här omslaget tilltalar mig helt enkelt inte. När boken då blev nominerad till Årets Bok 2021 var det ändå dags att läsa den.

Vi får i boken framför allt följa Elsa, både som barn och som vuxen. Hon är med om en traumatisk upplevelse som barn som på något vis formar henne under uppväxten. Hon ser någon döda hennes ren och vet precis vem det är men står helt maktlös inför detta. Elsa växer dock upp till en kvinna med skinn på näsan och hon vågar stå för den hon är och vill vara. I den här kulturen, i det här samhället är det starkt gjort. Hon möts både av utomstående som menar att de är ”lapparna och deras renjävlar” och liknande men också av det traditionella hos samerna som menar att kvinnorna inte ska delta i vissa saker, att de hör hemma i köket. Det finns en rädsla för kvinnor som tar för sig och som visar sig starka.

En stor del av boken behandlar även psykisk ohälsa och detta grundar sig mycket i det hat och de hot de får utstå. Det är inte bara från utomstående utan även pressen från deras egen familj att föra arvet vidare. Alla vill inte det och i boken relateras det till hederskultur. Det spelar ingen roll vad det är du vill, du gör det bara. Är du född same, ska du föra arvet vidare.

Jag visste inte mycket om samerna, deras kultur och samhället innan jag började läsa. Jag har fått lite mer insikt genom att läsa den här boken men jag är också nyfiken och sugen på fler liknande böcker. Det är en del av vårt land och lika viktigt att veta saker om som historien kring Skåne. På vår bokcirkelträff i slutet av maj diskuterade vi det faktum att vi under vår skolgång i princip inte lärt oss något alls om samerna och det är skrämmande egentligen. Gör om, gör rätt. I övrigt tyckte jag att boken var bra, men jag var lite inne på rätt spår när jag kände på mig att det inte riktigt var en bok för mig. Jag är dock glad att jag har läst den.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Ann-Helén Laestadius
Utgivningsår: 2021
Förlag: Romanus & Selling
Utläst: 6 maj 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Enligt O | Barnboksbloggen | Bokblomma | Hyllan | Bokugglor

De nominerade i Årets Bok 2021

I förmiddags tillkännagavs de nominerade i Årets Bok 2021. Jag har de senaste dagarna sett väldigt många gissningar gällande detta och vissa böcker har blivit mer omtalade än andra men de nominerade i år är alltså:

*Amerikansk jord av Jeanine Cummins
*Brinn mig en sol av Christoffer Carlsson
*De kapabla av Klas Ekman
*Flickan som fick en röst av Abi Daré
*Hoppets tåg av Viola Ardone
*Je m´appelle Agneta av Emma Hamberg
*Rotvälta av Tove Alsterdal
*Samtal från en ängel av Guillaume Musso
*Shuggie Bain av Douglas Stuart
*Stöld av Ann-Helen Laestadius
*Vänligheten av John Ajvide Lindqvist
*Älskade barn av Ashley Audrain

Jag kan först meddela att jag inte har läst någon av dessa, och har därmed en del att göra framöver. Jag trodde faktiskt att Camilla Grebes ”Alla ljuger” skulle vara med i år och att jag då hade bockat av en i alla fall men icke sa nicke.

Med tanke på förhandssnacket blev jag förvånad över att inte se ”När bergen sjunger” bland de nominerade. Jag, som precis läst Mussos ”Central Park”, blev dock positivt överraskad över att se honom på listan. Den är jag nästan mest sugen på just nu.

Om det är någon som undrar hur dessa böcker väljs ut så är det genom en jury. Böckerna ska ha getts ut mellan 1 maj 2020 och 30 april 2021, tilltala en bred läsekrets, vara väl berättad och ha en hög språklig kvalitet. Till och med den 6 september kan man nu lägga sin röst dagligen.

Vad tycker ni om de nominerade? Vilka har ni läst och vilka är ni mest sugna på? Vilken rekommenderar ni att jag börjar med i den här högen?

8774790e23a776ee_org

Fotograf: Henrik Mårtensson Almegård