De odöda

Det har blivit en hel del novellsamlingar på sista tiden och fördelen är ju att man kan läsa lite då och då. Nackdelen kan ibland vara att det blir för kort och att man aldrig riktigt kommer in i berättelsen.

Titel: De odöda
Författare: John Ajvide Lindqvist, Johan Theorin m.fl.
Utgivningsår: 2012
Förlag: Bokförlaget Semic
Finns hos: AdlibrisBokiaBokus | CDON

Ett recensionsexemplar från Semic, stort tack!

Den här boken består av en samling skräcknoveller av flera kända författare, både svenska och utländska. Några av berättelserna har övernaturliga inslag, andra handlar mer om saker som kan hända var och varannan person eller tillfällig sinnesförvirring.

Omdöme:
Att recensera skräckberättelser brukar vara ganska svårt för mig eftersom jag egentligen vill bli rädd eller uppskrämd för att tycka att det är bra. Är det inte målet med berättelsen liksom? Här tycker jag de flesta av novellerna lyckas väldigt bra, medan andra inte alls. Någon hoppade jag till med över för att den inte var ett dugg intressant. Vad gäller de olika författarna tycker jag att det var en ganska bra blandning och även om jag gillar Poe och Lovecraft hade jag nog gärna hellre sett en novellsamling med bara svenska skräcknoveller, gärna nutidsförfattare också. Men, man kan inte få allt här i världen!

Jag kan också berätta att mina favoriter blev Caroline L. Jensens övernaturliga skräcknovell, Edgar Allan Poe (såklart!) och så John Ajvide Lindqvist, som jag faktiskt inte läst något utav tidigare men som jag nog får göra i framtiden.

Mitt betyg: 3/5

En smakebit på søndag: Låt den rätte komma in

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig lite utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Just nu läser jag bland annat “Låt den rätte komma in” av John Ajvide Lindqvist som en av två böcker inför Halloween och här kommer mitt lilla smakprov.

Beskrivning från Ordfront:
Naturligtvis finns det inga vampyrer i Blackeberg. Bara en massa vanliga människor som stretar med sina vanliga liv. Eller…? Det är vinter 1981 i folkhemsförorten nordväst om Stockholm. Människorna strömmar på och av tunnelbanan, i källarförråden sniffar tonåringar lim och på kinakrogen hänger det gamla vanliga alkisgänget. Allt medan medierna fylls av sensationella rapporter om en rysk u-båt som gått på grund i Karlskrona.
I ett av hyreshusen sitter tolvårige Oskar och läser skräcknoveller. Han drömmer om att bli en hämnare. Att äntligen slippa gå till skolan och förnedras av sina plågoandar. En dag har en pojke mördats på ett chockerande brutalt sätt i närbelägna Vällingby. Precis samtidigt har Oskar fantiserat om att döda mobbaren Jonny och han får ett ögonblick för sig att han har makt att få oerhörda saker att hända. Livet i Blackeberg ska snart förändras, människor dras in i en okänd och ond virvel. Men för Oskars del sker något viktigare. Han möter den första kärleken – en nyinflyttad flicka som heter Eli. Men det är något egendomligt med henne.

När han nästa gång tittade upp stod flickan på räcket och hoppade ner. Det ilade till i Oskars mage när hon slog i marken; hade han själv försökt samma hopp skulle han ha gjort sig illa. Men flickan landade mjukt som en katt, gick fram emot honom. Han vände sin uppmärksamhet mot kuben. Hon stannade framför honom.

– Vad är det där?

Oskar tittade upp på flickan, på kuben, på flickan igen. s.52