Caradrius av Henrik Johansson

Alice är allvarligt sjuk. Själv bryr hon sig inte. Men det gör Jack. De är unga och lever i samhällets ytterkant, ett skitigt och rått Göteborg, präglat av våld, Aids-noja och droger. En av Jacks torskar berättar att Caradrius har återuppväckts. Pestfågeln som helar de sjuka ska finnas i en rivningskåk. Jack bestämmer sig för att de ska finna fågeln. Han är villig att göra vad som helst, bara Alice blir frisk.

Jag fick en förfrågan av författaren om jag ville läsa eller lyssna på den här novellen och eftersom det passade bra i tid valde jag att lyssna på den via Storytel (ca 25 minuter). Det enda jag egentligen visste var att det skulle vara en skräcknovell.

Precis som så mycket annan skräck, både böcker, serier och filmer, gör denna mig lite besviken. Jag tycker nämligen inte att den är skrämmande, möjligtvis lite obehaglig. När jag läser skräck vill jag att det ska krypa in under skinnet lite och det är väldigt sällan jag upplever det. Att det sedan är en novell gör det kanske än mer knepigt eftersom den tar slut så snabbt.

Miljöerna var dock ganska intressanta och jag hade gärna läst mer om det ur ett annat perspektiv, eller i ett annat format.

Mitt betyg: 2/5

Författare: Henrik Johansson
Utgivningsår: 2018
Förlag: Fafner Förlag
Läst färdigt: 10 mars 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus (e-bok)

De odöda

Det har blivit en hel del novellsamlingar på sista tiden och fördelen är ju att man kan läsa lite då och då. Nackdelen kan ibland vara att det blir för kort och att man aldrig riktigt kommer in i berättelsen.

Titel: De odöda
Författare: John Ajvide Lindqvist, Johan Theorin m.fl.
Utgivningsår: 2012
Förlag: Bokförlaget Semic
Finns hos: Adlibris | Bokia | Bokus | CDON

Ett recensionsexemplar från Semic, stort tack!

Den här boken består av en samling skräcknoveller av flera kända författare, både svenska och utländska. Några av berättelserna har övernaturliga inslag, andra handlar mer om saker som kan hända var och varannan person eller tillfällig sinnesförvirring.

Omdöme:
Att recensera skräckberättelser brukar vara ganska svårt för mig eftersom jag egentligen vill bli rädd eller uppskrämd för att tycka att det är bra. Är det inte målet med berättelsen liksom? Här tycker jag de flesta av novellerna lyckas väldigt bra, medan andra inte alls. Någon hoppade jag till med över för att den inte var ett dugg intressant. Vad gäller de olika författarna tycker jag att det var en ganska bra blandning och även om jag gillar Poe och Lovecraft hade jag nog gärna hellre sett en novellsamling med bara svenska skräcknoveller, gärna nutidsförfattare också. Men, man kan inte få allt här i världen!

Jag kan också berätta att mina favoriter blev Caroline L. Jensens övernaturliga skräcknovell, Edgar Allan Poe (såklart!) och så John Ajvide Lindqvist, som jag faktiskt inte läst något utav tidigare men som jag nog får göra i framtiden.

Mitt betyg: 3/5