Sommaren har anlänt till det lilla fiskeläget i Cornwall och Polly Waterford kunde inte vara lyckligare. Men brisen som sveper genom staden verkar bära något olycksaligt med sig. Hennes vän Selina har precis blivit änka, och Polly vet något som helt kan ödelägga vännens steg mot återhämtning. Samtidigt får pojkvännen Huckle brottas med plikter han trodde att han hade lämnat bakom sig, och han är borta allt längre perioder. Polly siktar mjöl, knådar deg och bakar bröd. Men ingenting verkar hindra den storm som kommer. Är hon på väg att förlora allt det hon kommit att älska?

På sätt och vis är det alltid skönt att återgå till något som är bekant. Vi får återigen träffa Polly, hennes vänner och bekanta oss lite mer med den lilla ön Mount Polbearne – samtidigt som vi får ta del av alla problem, intriger och allt bakande som pågår. Däremot är det ju så att eftersom vi känner igen det, har vi oftast någon typ av förväntning och det är inte alltid det håller. Så är fallet lite här.

Förstå mig rätt, det är som sagt härligt att ta del av dessa kända karaktärer och miljöerna ute på ön är fantastiska. Jag såg verkligen den här stormen framför mig och kunde nästan känna paniken hos Polly. Vad det är som egentligen stör mig kan jag inte riktigt sätta fingret på men något är det som skaver. Boken lever inte riktigt upp till mina förväntningar helt enkelt och jag hade hoppats på mer.

Med det sagt är boken absolut inte dålig. Ja, det känns som om jag pratar i loopar här men ni förstår säkerligen budskapet. Jag vill gärna läsa mer av Jenny Colgan och ska även ta itu med fortsättningen av Polly senare i år.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Jenny Colgan
Uppläsare: Kerstin Andersson
Serie: Polly Waterford #2
Utgivningsår: 2016
Förlag: Massolit Förlag
Lyssnat färdigt: 16 juni 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus