En misslyckad kvinnas bekännelser av Alexandra Potter

En-misslyckad-kvinnas-bekannelser_HRNell Stevens liv är en enda röra.
Hennes drömliv i Kalifornien fick ett abrupt slut: konkurs och uppslagen förlovning. Hon får flytta tillbaka till London, utan en krona på kontot, för att börja om på nytt. Medan hon har varit borta har mycket förändrats. Hennes singelvänner är gifta och har barn och alla perfekta insta-liv gör att hon känner sig som ett enda stort fiasko.

Efter en period av färdigblandade burkar med gin & tonic, chips och ständiga duster med hyresvärden om värmen i huset och hur man ska packa diskmaskinen, får hon till slut ett frilansuppdrag – att skriva dödsrunor för en tidning. Den första intervjun hon ska göra är med den drygt åttioåriga änkan efter en framstående pjäsförfattare. När hon kommer till huset hittar hon den fantastiska Cricket i färd med att måla om väggarna i ett av rummen.

En oväntad vänskap tar sin början och Nell får en knuff i rätt riktning.

Jag har hört lite om Alexandra Potter tidigare men aldrig läst något av henne. När den här boken kom ut, och dessutom översatt, kunde jag faktiskt inte låta bli. Brittisk chick lit brukar jag uppskatta och så även i det här fallet!

Nell Stevens är en karaktär man snabbt fattar tycke för. Hon är 40+, ogift och barnlös. Hon är inneboende hos en man efter att ha flyttat hem från USA och skriver dödsrunor för en minimal lön. Hon ser sig själv som lite misslyckad och jämför sig gärna med sina jämngamla vänner. Jag känner inte igen mig så mycket i Nell men desto mer i hennes vänner. Ett par gånger kommer jag på mig själv att sitta och flina åt något som är vardag för en småbarnsmamma. Förutom Nell får vi även möta Edward och det är en spännande karaktär. Även han har någon form av fasad på grund av rädslan för att misslyckas. Det blir lite förutsägbart men det fungerar. Sedan får jag inte glömma Cricket som blir en stor del av boken när hon träffar Nell. Där blir det också så tydligt att ålder inte alltid har någon betydelse. Deras relation växer och det är så härligt att få följa med på resan.

Boken är överlag lättläst och passar bra om man inte är ute efter något tyngre. Det är underhållning och igenkänning och en röd tråd som säger att allt inte är som det ser ut att vara. Sluta jämföra dig med andra, fundera på vad ordet ”perfekt” egentligen betyder och var nöjd med den du är.

Tack till Bokförlaget Nona för recensionsexemplaret!

Mitt betyg 3/5

Författare: Alexandra Potter
Utgivningsår: 2021
Förlag: Bokförlaget Nona
Utläst: 5 juli 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Hyllan

Som gjorda för varann av Sophie Kinsella

SMALL_VARANNAva är en romantiker uti fingerspetsarna. Tinder och nätdejtande – nej tack! Algoritmer är för amatörer. Ava tror på den stora, oväntade kärleken – den som dyker upp när man minst anar det. För att avsluta den där romanen hon alltid velat skriva, och komma över sitt ex, beger hon sig till Italiens kust på en idyllisk skrivretreat. 

På retreaten får ingen använda sitt namn eller berätta om sin bakgrund, och Ava (eller ”Aria” som hon kallar sig) blir snabbt insvept i den italienska magin, tillsammans med de andra skrivande främlingarna. Hon möter också ”Dutch” – en galet snygg engelsman, och de två förälskar sig handlöst i varandra. Det kan inte bli mer perfekt!

Men när retreaten tar slut måste de återvända till London – och bli Ava och Matt igen. Och trots den enorma passionen visar det sig att Ava och Matt är ganska olika varandra. Visst, de är så kära man kan bli – men är de verkligen kompatibla?

Sophie Kinsella har alltid varit en go to-författare för min del, även om jag inte har läst så mycket Kinsella som jag kanske har tänkt. Jag har flera olästa i hyllan men när det nu kom ut en nu högg jag tag i den direkt.

Första delen av den här boken utspelar sig på en skrivarretreat i Italien och jag tyckte mycket om att läsa när de befann sig där. Dels kunde jag verkligen se miljöerna framför mig och jag kunde själv längta efter lite sol och värme. Det blev även som en bubbla för de som deltog och konceptet att de skulle vara anonyma tyckte jag var lite spännande. Tänk att spendera så mycket tid med någon som du egentligen inte känner. Eller känner man dem? Måste vi veta vad vi heter eller vilken ens favoriträtt är egentligen? Det kändes dock som att bubblan sprack, både för Ava och Matt men också för min del i läsningen. Det var inte riktigt lika intressant att läsa om dem i London och jag tror det bottnar mycket i deras oförmåga att respektera andras val i livet. Stundtals blir jag riktigt irriterad men allt det andra lever upp till irritationen.

Jag känner att jag ändå får det jag förväntat mig. Sophie Kinsella kan skriva bättre än såhär men jag blir underhållen för stunden och det är lättsmält. Det ger mig också mer sug efter Kinsella så förhoppningsvis kan jag sluka fler av hennes böcker nu i sommar.

Tack till Printz Publishing för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Sophie Kinsella
Utgivningsår: 2021
Förlag: Printz Publishing
Utläst: 4 juni 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Hyllan |

Mitt (inte så) perfekta liv av Sophie Kinsella

Enligt Instagram lever Kate Brenner verkligen det perfekta livet, med en våning i London, en glamourös karriär i PR-branschen och dagliga äventyr. Fast det är inte riktigt sanningen …

I verkligheten hyr Kate Brenner ett pyttelitet rum utan plats för kläder, pendlar långväga till sitt otacksamma assistentjobb och livet hon visar upp på sociala medier är inte hennes eget. Men det kan ju bli, någon gång. Eller?

En dag händer det värsta tänkbara: Demeter, Katies omåttligt lyckade chef, ger henne sparken. Katie tvingas lämna London och återvända till sina föräldrars gård på landsbygden. Väl där bestämmer hon sig för att börja om på nytt och använda sitt PR-sinne till att hjälpa föräldrarna förvandla gården till en lyxcamping för stressade stadsbor som behöver en paus. Idén blir en succé, affärerna går strålande och Katie börjar faktiskt trivas med livet igen – fram tills den dag då en oväntad gäst checkar in: hennes gamla chef Demeter.

Det var verkligen länge sedan jag läste en bok av Sophie Kinsella, eller Madeleine Wickham som hon egentligen heter. När jag gick igenom bokhyllan och skrev upp alla olästa böcker fick jag dock ett sug att läsa något av henne och det landade i den här boken. En bok som jag dessutom fått signerad av henne på Bokmässan för några år sedan. 

Det jag har med mig sedan Kinsellas tidigare böcker är att de är fulla av humor, kärlekstrassel och karriärssnack. Det finns till viss del även i den här boken men jag saknar en del humor. Det kan ju vara så att jag har ”växt” ifrån den här typen av böcker men jag vill inte gärna tro det. Kinsella var ändå en favorit under så många år. Överlag följer boken i alla fall ungefär samma struktur som jag är van vid och vi får följa Kate som lever ett helt annat liv än det hon visar utåt på Instagram. Att hon blir av med jobbet tvingar henne dock att tänka om och tänka nytt, ta vara på det hon har i stället för att gräma sig över det hon inte har. Det här är något som känns aktuellt i samhället. Många lever med en polerad yta och gör allt för att inte visa sina misslyckanden. På det sättet var det befriande att läsa om vad som hände Kate, och hur hon tog sig vidare i livet. Kate är också en väldigt lätt karaktär att tycka om och känna med. Hon är som en kompis.

Givetvis hade vi en gnutta kärlek i boken också. Jag fastnar inte omedelbart för Alex, men jag förstår vad det är som gör att Kate gör det. Det är mycket förvirring och missförstånd såklart men samtidigt en charmig berättelse. Förutom detta tyckte jag mycket om relationen mellan Kate och Demeter, som verkligen utvecklades och blommade. Vi fick se en helt annan sida av Demeter till slut och det är också något viktigt att ha med sig. Allt är inte alltid som det ser ut att vara, men det är lätt att döma någon på förhand. 

Jag är glad att jag plockade upp den här boken och fick ändå mersmak av Sophie Kinsella. Jag har ett par olästa i bokhyllan så det är kanske dags att ta tag i dem nu? 

Mitt betyg: 3/5

Författare: Sophie Kinsella
Utgivningsår: 2017
Förlag: Printz Publishing
Utläst: 27 februari 2021
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Hannas Hylla | Maddes Bokblogg | Enligt O | Läsfåtöljens Bokblogg | Fiktiviteter

Sommar på den lilla ön i havet av Jenny Colgan

Flora är säker på att hon gjorde rätt som valde myllret och karriären i storstan framför den ödsliga skotska ö där hon växte upp. Vad fanns det för henne på Mure? En plats där alla har känt henne hela hennes liv, och där ingen någonsin kommer att låta henne glömma det förflutna. Men när en ny klient ger henne ett uppdrag tvingas hon bryskt tillbaka till ön, i ett försök att få med sig de motvilliga öborna i projektet.

Plötsligt bor hon åter med sina bröder (alla högljudda bjässar tillsynes oförmögna till grundläggande hushållsarbete) och hennes pappa, det liv hon har kämpat så hårt för att komma bort ifrån. I ett försök att göra sin nygamla tillvaro på ön dräglig bestämmer hon sig för att ta sina matlagningskunskaper och gjuta liv i det dammiga, lilla rosa huset i hamnen. Problemet är bara att öborna hon ska övertyga inte har mycket till övers för Flora, som inte varit tillbaka på ön sedan hennes mamma gick bort.

För att kunna lyckas med sitt projekt och komma vidare i livet måste hon sluta fred med de misstag hon en gång gjort. Hon måste bestämma sig för var hennes framtid egentligen finns, och hon måste sluta fly.

När jag tänker på sommarböcker tänker jag direkt på Jenny Colgan. Förra sommaren läste jag nämligen två av hennes böcker och de tenderar att vara sådär perfekt lättsamma och sköna för en sommardag, oavsett om man befinner sig vid poolen i Grekland eller i sommarstugan i Småland. Som läsare behöver man inte fundera så mycket utan kan bara gotta sig i kärlek, lite drama, relationer och sköna miljöer för en stund.

Sommar på den lilla ön i havet är inget undantag utan har samma ton och känsla som de tidigare böckerna jag har läst av Colgan. Vi får följa med till en liten skotsk ö, det är mat och bak, vi har en huvudkaraktär som är en storstadstjej, en kärlekshistoria och det finns ett visst motstånd från ortsbefolkningen. Det är med andra ord inget supernytt inom genren men det är just det som är så skönt. Som jag skrev ovan kan man i stället bara slappna av och gotta sig lite.

Flora påminner faktiskt lite om mig själv. Jag är också uppvuxen på en liten ort och jag ville därifrån så fort jag bara kunde så jag förstår hennes tankar kring detta, även om omständigheterna såg lite annorlunda ut. Hon har en trasslig historia med sin familj och hon har mer eller mindre försökt gräva ner detta sedan begravningen. Det mesta brukar ju komma ikapp en, och så även i det här fallet. Men det är intressant att följa relationsutvecklingen från det att Flora anländer till ön till bokens slut. Särskilt pappan i familjen gjorde ett stort intryck på mig.

Boken utspelar sig som sagt på en skotsk, liten ö och författaren gör ett väldigt bra jobb med att försöka måla upp platsen för läsaren. Detta är något jag har upplevt i andra Colgan-böcker också och det gör mig både nyfiken och inspirerad. Kanske man ska sätta upp Skottland som framtida resmål?

Det är en helt okej bok och absolut läsvärd om man gillar lättsamma, romantiska berättelser som utspelar sig på fina platser. Perfekt för lata sommardagar!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Jenny Colgan
Serie: Den lilla ön i havet #1
Utgivningsår: 2018
Förlag: Massolit Förlag
Utläst: 2 juli 2019
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare lästa böcker av författaren:
Det lilla bageriet på strandpromenaden (Polly Waterford #1)
Sommar i det lilla bageriet på strandpromenaden (Polly Waterford #2)

Arvet efter dig av Jojo Moyes

OBS! SPOILERVARNING OM MAN EJ HAR LÄST FÖRSTA DELEN!

Jag vill att du ska leva ett bra liv. Jag vill att du ska leva.
Med all min kärlek,
Will

Lou tampas med skuldkänslor över att hon inte lyckades förmå Will att fortsätta leva, samtidigt som hon själv ställs inför en hel rad nya utmaningar. Hon lovade Will att våga mer och att leva sitt liv fullt ut. Men hur? Och om man lärt sig att kärleken ibland lämnar en med outsäglig sorg och saknad, vågar man då bli kär igen?

För ganska exakt fem år sedan läste jag Livet efter dig för första gången och skrev till och med att det inte skulle dröja innan jag läste nästa bok av Jojo Moyes. Vad hände där? Fem år senare har jag alltså läst uppföljaren Arvet efter dig. Bättre sent än aldrig? I ärlighetens namn tror jag att jag har varit lite rädd för vad som väntat. Livet efter dig fick mig att falla av stolen lite grann och det är fortfarande en av de bästa böckerna jag har läst så jag var nog helt enkelt nervös över vad en uppföljare kunde göra. Ville jag ens läsa?

Boken tar vid ca 18 månader efter Wills död när Lou är med om en hemsk olycka. Vi får sedan följa hennes väg tillbaka, hennes arbete på en bar som hon avskyr, olusten att bo i en lägenhet som Wills pengar har betalat och krisen som hon går igenom. Hon går i en stödgrupp där hon till slut träffar Sam, en ambulanssjukvårdare, men hur ska man kunna öppna sig för någon och ge sig hän med den bakgrunden Lou har? Dessutom knackar det en dag på hennes dörr och hon får kanske sitt livs överraskning, på gott och ont.

Berättelsen känns mer lättsam än sin föregångare och det är inte lika mycket sorg men det är intressant att följa Lous väg tillbaka till livet. Samtidigt som allt pågår kring henne försöker hennes mamma bryta sig loss från rutiner och måsten och det är väldigt befriande. Mot slutet av boken kunde jag inte låta bli att skratta och småle åt deras ganska löjliga diskussioner och argument, precis som det kan vara i ett äktenskap som har hållit sedan 1800-frost.

Jag är lite tveksam till att boken kom till ändå. Jag förstår att många ville veta vad som skulle hända med Lou, hur hon skulle tackla tillvaron och så vidare men jag känner inte att den var ett måste på något vis. Det var en bra bok, lättläst och till slut väldigt härlig men det hade inte behövts någon uppföljare till Livet efter dig. Nu har jag dock tredje och sista delen hemma också så jag kommer läsa den med men vi får se vad jag har att säga sedan.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Jojo Moyes
Serie: Livet efter dig #2
Utgivningsår: 2015
Förlag: Printz Publishing
Utläst: 21 april 2019
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare lästa böcker av författaren:
Livet efter dig (Livet efter dig #1)

Sommar i det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan

Sommaren har anlänt till det lilla fiskeläget i Cornwall och Polly Waterford kunde inte vara lyckligare. Men brisen som sveper genom staden verkar bära något olycksaligt med sig. Hennes vän Selina har precis blivit änka, och Polly vet något som helt kan ödelägga vännens steg mot återhämtning. Samtidigt får pojkvännen Huckle brottas med plikter han trodde att han hade lämnat bakom sig, och han är borta allt längre perioder. Polly siktar mjöl, knådar deg och bakar bröd. Men ingenting verkar hindra den storm som kommer. Är hon på väg att förlora allt det hon kommit att älska?

På sätt och vis är det alltid skönt att återgå till något som är bekant. Vi får återigen träffa Polly, hennes vänner och bekanta oss lite mer med den lilla ön Mount Polbearne – samtidigt som vi får ta del av alla problem, intriger och allt bakande som pågår. Däremot är det ju så att eftersom vi känner igen det, har vi oftast någon typ av förväntning och det är inte alltid det håller. Så är fallet lite här.

Förstå mig rätt, det är som sagt härligt att ta del av dessa kända karaktärer och miljöerna ute på ön är fantastiska. Jag såg verkligen den här stormen framför mig och kunde nästan känna paniken hos Polly. Vad det är som egentligen stör mig kan jag inte riktigt sätta fingret på men något är det som skaver. Boken lever inte riktigt upp till mina förväntningar helt enkelt och jag hade hoppats på mer.

Med det sagt är boken absolut inte dålig. Ja, det känns som om jag pratar i loopar här men ni förstår säkerligen budskapet. Jag vill gärna läsa mer av Jenny Colgan och ska även ta itu med fortsättningen av Polly senare i år.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Jenny Colgan
Uppläsare: Kerstin Andersson
Serie: Polly Waterford #2
Utgivningsår: 2016
Förlag: Massolit Förlag
Lyssnat färdigt: 16 juni 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan

Polly hade allt: jobb, bostad och pojkvän. En konkurs senare är hon alldeles ensam och när hon flyttar till ett rum ovanpå ett nedlagt bageri i en fiskeby återupptar hon sitt största intresse. Snart sprids doften av hennes nybakade bröd över strandpromenaden. Givmilt delar hon det med en skadad lunnefågelunge och de nyfunna vännerna, fiskaren Tarnie och hans besättning. Pollys buttra hyresvärdinna driver ortens bageri, men hennes bröd blir sämre för varje år som går, och hon känner sig hotad när allt fler föredrar Pollys bröd. Fast besluten att nå dit hon vill utan att trampa på någons tår tar Polly små men lyckosamma steg framåt. Och när hon får kontakt med den hemlighetsfulle biodlaren Huck och hans stormrike vän Reuben tar ett nytt kapitel i hennes liv sin början.

Mount Polbearne är en väldigt liten ö som binds samman av en liten väg till fastlandet. Däremot existerar inte vägen när tidvattnet rullar in utan då får invånarna förlita sig antingen på båttrafiken eller vänta till dagen efter. Det kanske är lite klyschigt men man märker snabbt vilken typ av människor som bor där. De är lite rädda för förändring, nya människor och att deras paradis ska bli förstört. Dock av en god anledning.

När det gäller karaktärerna bjuds vi på det mesta. En het fiskare vid namn Tarnie, en butter mrs Manse som det tar oerhört lång tid att komma under skinnet på, den kaxiga Reuben från staterna och hans kompis, biodlaren Huckle som egentligen inte riktigt vet vart han hör hemma. Jag tycker det är roligt att det är så många olika typer av karaktärer och man kan förmodligen liknas vid någon av dem.

Det här var en otroligt mysig historia där det inte var svårt att måla upp miljöer och karaktärer. Jag gillar Colgans sätt att skriva, jag gillar uppläsarens (Kerstin Andersson) sätt att läsa och jag kommer definitivt läsa mer av författaren. Det enda som störde mig lite, lite grann var Pollys handlingar emellanåt. Känslor som viftas bort, envisheten mellan henne och Huckle mot slutet och sedan även hemlighetsmakeriet kring Kerensa och Reuben. Kerensa verkade nästan skämmas över det hela, vilket jag finner lite konstigt.

Hur som helst, läs boken om ni inte redan har gjort det!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Jenny Colgan
Uppläsare: Kerstin Andersson
Serie: Polly Waterford #1
Utgivningsår: 2016
Förlag: Massolit Förlag
Lyssnat färdigt: 2 juni 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Cocktails för tre

Madeleine Wickham heter personen bakom pseudonymen Sophie Kinsella och här kommer ytterligare en av hennes första böcker som nu översatts till svenska.

cocktails-for-treTitel: Cocktails för tre
Författare: Madeleine Wickham
Utgivningsår: 2013 (2000)
Förlag: Damm Förlag
Finns hos: Adlibris | Bokia | Bokus | CDON

Tack Damm Förlag för recensionsexemplaret!

Handling:
Den första i varje månad träffas väninnorna Candice, Maggie och Roxanne på Manhattan Bar där de dricker drinkar och pratar igenom livet och senaste skvallret. Denna gången får Candice plötsligt syn på Heather, en tjej som gick i samma klass som henne till den dag då hennes familj blev av med alla sina pengar, och får otroligt dåligt samvete då hon vet att hennes egen pappa hade något med saken att göra. Candice vill till varje pris hjälpa Heather och berättar om ett ledigt jobb där hon själv jobbar men kanske borde hon bara låtit det hela passera?

Omdöme:
Ah, jag vet inte vart jag ska börja. Jag gillar inte att de marknadsför de här böckerna som Kinsella-böcker. Författaren skriver själv att böckerna skiljer sig i stil och det håller jag helt med om. Visst, Kinsella säljer bättre än Wickham men det känns ändå som lurendrejeri.

Det som gjorde att jag inte läste klart denna var till stor del de tre huvudkaraktärerna som jag blev riktigt irriterad på. Roxanne som haft en hemlig älskare i flera år och aldrig berättat något för sina vänner. Va? Maggie som är höggravid och häller i sig alkohol som en svamp. När förslaget kommer om att hon kanske skulle dricka något alkoholfritt viftar hon bort det som ett skämt. Candice som är naiv och beter sig som en 14-åring. Nej, jag gillade verkligen ingen av dem och de kändes inte alls trovärdiga! Ihyllan.se har för övrigt gjort en läsvärd recension av boken så kika gärna in där.

Nej, inget att hänga i julgranen och det är förmodligen sista gången jag läser någon av Wickhams/Kinsellas tidigaste böcker.

Tidigare recenserade titlar av författaren:
– Dubbelbokat (Wickham)
– Nya kontakter (Kinsella)
– Karriär & Köksbesvär (Kinsella)
– Mina hemligheter (Kinsella)

Bridget Jones dagbok

En klassiker som jag gärna förknippar med julen är Bridget Jones dagbok. Boken läste jag förvisso första gången under ett sommarlov men filmen sänds ofta i juletid och jag ser den gärna om och om igen. Nu valde jag även boken som julbok till mitt tema i år så här kommer min recension.

bridget jones dagbok

Titel: Bridget Jones dagbok
Författare: Helen Fielding
Serie: Bridget Jones #1
Utgivningsår: 2000
Förlag: Richters

Handling:
Bridget Jones är i 30-årsåldern, singel, lätt överviktig och ofta ganska pinsam. Hon flirtar konstant med sin chef, Daniel Cleaver, och får ångest när hon träffar vänner till sina föräldrar som ständigt frågar hur det är med kärlekslivet. Det är dock de som introducerar henne för advokaten Mark Darcy, som hon till en början inte alls tycker om. Bridget har bestämt sig för att nästa år ska bli ett bra år, hon ska sluta röka och gå ner i vikt men riktigt så enkelt är det inte.

Omdöme:
Första gången jag läste denna gillade jag den skarpt och den är fortfarande bra. Den är lättläst, rolig och jag gillar Bridget och allt hon har för sig. Jag känner dessutom igen mig i många delar.

Boken är väl kanske ingen ren julbok men det är mycket jul i den och det är svårt att inte tänka på slutscenerna i filmen när man läser den. Om man inte vill ha för mycket julbok men ändå få lite julkänsla kan jag rekommendera den. Ännu bättre om man också gillar chick lit och böcker skrivna i dagboksform.

Om det inte hade varit för att del två fått så dålig kritik hade jag nog läst den också!

Mitt betyg: 4/5

Porträttet av dig

Wolffs tidigare bok Vickis vintagebutik har jag faktiskt inte läst men ändå hört mycket gott om så när jag såg att författaren skulle komma med en ny bok kunde jag inte riktigt hålla tassarna borta.

Titel: Porträttet av dig
Författare: Isabel Wolff
Utgivningsår: 2012
Förlag: Forum Bokförlag
Finns hos: Adlibris | Bokia | Bokus | CDON

Ett recensionsexemplar från Forum, stort tack!

Handling:
Ella Graham är konstnär och målar porträtt av både kända och mindre kända människor. Efter en välgörenhetsauktion får hon dock i uppdrag att måla sin blivande svåger, Nate. Problemet är dock att hon verkligen tycker illa om honom sedan hon hört ett av hans telefonsamtal där han talat mycket nedlåtande om hennes syster Chloë. Samtidigt planeras bröllopet mellan Nate och Chloë och systrarnas mamma Sue tar på sig större delen av ansvaret och planerandet. Sue vill ha ett riktigt sagobröllop men är det för Chloës skull eller för hennes egen?

Omdöme:
Till att börja med tycker jag nog att detta är en lite annorlunda variant av chick lit än vad jag vanligen läser. Den känns emellanåt lite väl dyster och sorgsen för att kunna kallas chick lit men samtidigt finns alla element där. I vilket fall som helst så gillar jag karaktärerna, även om jag retar mig oerhört på Sue (kanske inte så konstigt?).

Något som sänkte betyget avsevärt var dock alla stavfel på namn, t.ex Chaloe istället för Chloë, alla grammatiskt märkliga meningar t.ex ”men ni har ju känt varandra alltid” och ja, helt enkelt den bristande korrekturläsningen. Till en början var det inte så farligt men i den andra halvan av boken blev det bara mer och mer och det gjorde tyvärr läsupplevelsen sämre.

Jag är dock väldigt nyfiken på Vickis Vintagebutik så den läser jag säkert också inom kort!

Mitt betyg: 3/5