Julkalenderbloggstafetten 2017 – 6 december

Så var det äntligen min tur i julkalenderbloggstafetten! Igår fick ni läsa om Tusen sidors bästa bok i hyllan men vill ni se hela schemat kan ni hitta det här. Ett tack till Sofie också som har anordnat det hela!

Att bara välja ut en bok i hyllan är egentligen en utmaning i sig, men efter att ha sållat bort alldeles nyligen lästa böcker, gamla klassiker som många förmodligen kommer att välja och annat så kom jag fram till boken Livet efter dig av Jojo Moyes.

Livet efter dig är en berättelse om Lou Clark och Will Traynor. Will hade en riktigt lovande karriär och framtid framför sig men en olycka grusade alla hans planer och han blev förlamad. Han anser inte att det är ett liv att sitta i rullstol och behöva hjälp med i stort sett allt men hans mamma är fast besluten att försöka få honom på andra tankar. När Lou då blir av med sitt jobb anställs hon i stället som sällskapsdam hos familjen Traynor. Till en början fungerar det inte alls mellan Lou och Will och Lou är på väg att ge upp helt men ju längre tiden går, desto starkare band växer fram.

Det är en superfin kärlekshistoria med mycket känslor inblandat. Man kan gå från att gråta till att börja gapskratta kort därefter.

Jag har läst denna boken två gånger MEN jag har ännu inte kommit mig för att läsa bok två. Nu såg jag även att en tredje bok om Lou kommer nästa år så dags att sätta fart. Vill ni läsa min recension av första boken så finns den här.

Har ni läst Livet efter dig? Vad tyckte ni om den i så fall?

Imorgon kan ni kika in hos Agnes Bokblogg för lucka nummer 7.

Annonser

Jag utan dig av Kelly Rimmer

jag_utan_digCallum arbetar på en stor PR-byrå i Sydney och tar varje dag färjan hem till förorten Manly. En dag på färjan kommer han av en slump i samtal med Lilah, som är en engagerad jurist och miljökämpe, och detta första möte utvecklar sig snabbt till en stormig förälskelse. Ingen av dem tror egentligen på kärlek vid första ögonkastet, men de klickar helt enkelt med varandra.
Lilah försöker först kämpa emot med alla medel. Hon hittar på den ena ursäkten efter den andra för att inte låta känslorna ta över, men till sist ger hon upp och låter sig översköljas av kärleken. Allt ser ljust ut, och deras förhållande blir allt starkare. Men så kommer den dag då Lilah inte längre kan ignorera de sjukdomstecken som hon fruktat och hållit hemliga för Callum…

Jag hör ju till klanen som älskade Jojo Moyes Livet efter dig och denna sägs ju påminna en del om den. Jag måste dock säga att jag blev lite besviken. De påminner förvisso om varandra men känslan jag får när jag läser Moyes kommer inte fram här alls och jag hade hoppats på mer.

Jag gillar inledningen och sättet som Callum och Lilah träffas. Det blir inte allt för klyschigt och just det här med Lilahs bara fötter är nog en detalj som kommer finnas kvar ett tag i minnet. Hur deras kärlek sedan stadigt växer är härligt att följa och man blir glad av det på något vis, tills det ofattbara händer.

Boken är både romantisk och mysig men även ganska sorglig. För vissa kan det nog bli en riktig gråtfest! Jag fastnade alltså inte riktigt lika mycket för den som jag hade hoppats på men jag kommer absolut att rekommendera den till andra.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Kelly Rimmer
Utgivningsår: 2016
Förlag: Modernista
Utläst: 10 juni 2016
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON

Livet efter dig av Jojo Moyes (omläsning)

livet_efter_dig-moyes_jojo-22109811-2478720742-frntlLou Clark och Will Traynor är så olika man kan vara. Lou bor hemma och försörjer sina föräldrar med lönen från kaféet där hon jobbar. Hon har inga ambitioner utanför den lilla stad där hon bott i hela sitt liv. Will var en atletisk A-personlighet, framgångsrik aktiemäklare med toppjobb i London och snygg flickvän. Tills en motorcykelolycka tog ifrån honom alltsammans.

När Lou blir arbetslös tar hon jobbet som den totalförlamade Wills sällskapsdam enbart för att hon inte kan hitta något annat, och hon behöver verkligen pengarna.

Will har bestämt sig hans liv är trångt och glädjelöst, och han vet exakt hur han ska få slut på alltihop. Lou bestämmer sig i sin tur för att få Will att ändra sig.

Ingen av dem vet att de kommer att förändra varandra för alltid.

För ganska exakt två år sedan läste jag den här boken för första gången och nu innan det är dags för biopremiären av filmen tänkte jag att det var hög tid för omläsning. Boken var precis lika bra som sist jag läste den, om inte bättre. Eftersom jag redan har skrivit en recension om boken (här) så blir det ingen lång recension denna gången utan mest lite tankar.

Relationen mellan Will och Lou byggs ju upp sakta men säkert och trots att det kan bli på gränsen till lite frustrerande och halvlångtråkigt emellanåt är det så spännande att vara med på hela deras resa. Känslor som växer fram, glädjen men också uppgivenheten och det sorgsna som faktiskt finns. Jag tror inte jag tänkte riktigt på det sättet förra gången jag läste boken. Jag känner mig mer känslomässig vid denna läsningen, men det kan också ha med graviditeten att göra. I vilket fall är det speciellt i andra delen av boken som den sätter fart på riktigt och man inte riktigt kan eller vill lägga ner den.

Förra gången irriterade jag mig rätt mycket på Treena, Lous lillasyster. Hon var så överlägsen på något vis och jag gillade inte hennes attityd alls, men på något vis lyckades jag tolerera det här. Lous familj är ganska charmig egentligen. Sedan finns det givetvis mängder av andra karaktärer som är spännande, roliga och intressanta och det är lite det som gör boken.

Själva historien i sig är väldigt fin och det är sällan jag läser liknande böcker. Jag har väldigt dålig koll på någon typ av förlamning egentligen och även om man skulle veta är det nästan omöjligt att förstå hur det känns att leva med det. I boken får man möjlighet att sätta sig in i Lous situation, men inte lika mycket i Wills. Det finns kapitel i boken som är skrivna ur bland annat Nathans perspektiv så därför hade jag önskat något mer från Wills.

Sammanfattat så var den här omläsningen riktigt lyckad. Jag tyckte mer om boken än sist och ser nu ännu mer fram emot filmatiseringen! Har ni, mot förmodan, inte läst denna ännu så sätt tänderna i den direkt.

Mitt betyg: 5/5

Författare: Jojo Moyes
Serie: Livet efter dig #1
Utgivningsår: 2013
Förlag: Printz Publishing
Utläst: 23 april 2016
Finns hos: Adlibris | CDON | Bokus

Jojo Moyes till mig!

I Printz Publishings monter fanns både det ena och det andra som var intressant. De sålda inbundna romaner för 100:-/st och bara det är ju fynd så två böcker från Jojo Moyes fick följa med mig hem, Etthundra mil och Sista brevet från din älskade. Jag har ju tidigare läst Livet efter dig av författaren och tyckte väldigt mycket om den så hoppas att jag gillar även dessa.

20140927_213015

Livet efter dig

livet_efter_dig

Will Traynor är en man i 35-årsåldern som varit framgångsrik både karriärmässigt och bland kvinnorna. Han har njutit av livet varje sekund men efter en trafikolycka är han mer eller mindre förlamad från bröstet och ner. Lou Clarke närmar sig 30 och bor hos sina föräldrar. När hon blir av med sitt jobb på ett café tvingas hon ta jobbet som sällskapsdam hos Will, något som kommer att förändra dem båda.

Den här boken har alltså varit vår bokcirkelbok under april månad och vi har hittills träffats en gång för att diskutera den. Det finns en hel del med den här boken som går att diskutera så det är ett tips till andra bokcirklar där ute.

I början av boken hade jag väldigt svårt att släppa likheterna mellan den här och En oväntad vänskap och blev nästan irriterad. Sedan hände något och jag slutade helt tänka på det. Sista halvan slukade jag nästan av bara farten. Det var en lättläst bok men samtidigt om ett tungt ämne.

Det fanns en hel drös med spännande karaktärer i boken och jag tror nästan att alla kan relatera till någon av dem. Några av dem var ganska självupptagna och egoistiska men det kan också bero på omständigheterna. Det är inte lätt att befinna sig i deras situation men det fanns en som jag inte alls förstod mig på och det var Treena. Jag är glad att det inte är min syster.

Det är verkligen en bok jag kan rekommendera. Nu är jag dessutom jättesugen på att läsa mer av Jojo Moyes så det lär inte dröja länge innan jag plockar upp något.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Jojo Moyes
Utgivningsår: 2013
Förlag: Printz Publishing
Utläst: 15 april 2014
Finns hos: Adlibris | CDON | Bokus

Bokcirkelträff #1

Jag och två kompisar drog i början av månaden igång en liten bokcirkel. Vi bestämde oss för att börja med att läsa Livet efter dig av Jojo Moyes och för att prova oss fram lite tänkte vi ha två träffar under första månaden. Vi skulle alltså läsa halva boken till i söndags, träffas och diskutera vad vi hade kommit fram till då och sedan också träffas för att sammanfatta boken i slutet av månaden.

När vi träffades i söndags var vi dock ganska överens om att vi bara skulle ha en träff per månad, eftersom vi alla tre hade blivit lite lätt frustrerade över att inte få fortsätta boken förrän efter träffen. Vi pratade i alla fall igenom det som hade hänt såhär långt och jag tänkte även ta upp ett par punkter här.

20140413_162047(0)

SPOILERVARNING!

Vi diskuterade bland annat om och när Lou skulle ha sagt upp sig. Hon gör ju faktiskt det men var det rätt tillfälle? Skulle hon ha sagt upp sig överhuvudtaget? Vi tyckte nog alla att om vi hade sagt upp oss så hade det varit där, vid det tillfället när Lou faktiskt gör det. Jag hade dock lite problem med hur Wills mamma hanterar det hela. Jag förstår att hon är lite tafatt och att hela hennes liv handlar om pengar men hon hade kunnat tänka två gånger och kommit fram till vad som faktiskt var viktigt för Lou.

Vi pratade mycket om olika relationer, till exempel den mellan Lou och hennes pojkvän Patrick. Vad har de egentligen för relation? Patrick fokuserar till 120% på triathlon men Lou verkar inte ha några större problem med det. Och hur påverkas Lou av situationen hemma då hon försörjer i princip hela familjen? På något vis kändes det inte som om någon i familjen faktiskt uppskattade och var tacksamma för Lou och att hon försörjer dem, särskilt Treena. Det viktigaste var att Lou fick in pengar, inte hur hon gjorde det.

Självklart kom även Will upp på tal och om man hade förståelse för hans situation och hur han kände sig. Även där var vi överens om att det inte är konstigt att Will känner att han vill ta sitt liv. Han har varit så aktiv, rest, varit framgångsrik och plötsligt kan han inte ens röra sina ben. Det är tragiskt, absolut.

SLUT PÅ SPOILER!

Detta var bara lite av det som diskuterades och jag kan knappt vänta tills jag får läsa ut den och vi träffas igen. Jag kommer att skriva lite såna här inlägg efter träffarna så är ni nyfikna är det bara att läsa. Och har ni någon perfekt bokcirkelbok så är jag öppen för förslag!

En smakebit på søndag – Livet efter dig

smakebit

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Just nu läser jag bland annat ”Livet efter dig” av Jojo Moyes.

Handling:
Lou Clark och Will Traynor är så olika man kan vara. Lou bor hemma och försörjer sina föräldrar med lönen från kaféet där hon jobbar. Hon har inga ambitioner utanför den lilla stad där hon bott i hela sitt liv. Will var en atletisk A-personlighet, framgångsrik aktiemäklare med toppjobb i London och snygg flickvän. Tills en motorcykelolycka tog ifrån honom alltsammans.

När Lou blir arbetslös tar hon jobbet som den totalförlamade Wills sällskapsdam enbart för att hon inte kan hitta något annat, och hon behöver verkligen pengarna.

Will har bestämt sig hans liv är trångt och glädjelöst, och han vet exakt hur han ska få slut på alltihop. Lou bestämmer sig i sin tur för att få Will att ändra sig.

Ingen av dem vet att de kommer att förändra varandra för alltid.

livet_efter_dig”Ska vi göra en utflykt i eftermiddag? Vi kan ta bilen någonstans.”
Nathan hade varit borta nästan en halvtimme. Jag hade diskat några tekoppar och dragit ut på tiden så länge jag kunde. En timme till i det tysta huset, och jag skulle få spel.
Han vände sig mot mig. ”Tänkte ni på något särskilt?”
”Nej, jag vet inte. Bara en tur på landet, kanske.” Ibland brukade jag låtsas att jag var Treena. Hon är en sådan där lugn och kompetent typ och därför är det aldrig någon som bråkar med henne. Jag tyckte själv att jag lät proffsig och positiv.
”Landet”, sa han som om han faktiskt övervägde saken. ”Och vad skulle vi titta på då? Några träd? Lite himmel?”
”Jag vet inte. Vad brukar ni göra?”
”Jag brukar inte göra något alls, miss Clark. Jag kan inte göra något längre. Jag sitter. Jag nätt och jämnt existerar.”