Mingel hos HarperCollins

Dagarna går så himla fort märker jag men som ni vet var jag ju i torsdags på Bokmässan i Göteborg. En av grejerna på agendan var bloggminglet med HarperCollins Nordic. När klockan var strax efter 18 dök vi in, presenterade oss och fick lite plockmat samt dryck.

Kort därefter kom trevliga författaren Emelie Schepp och hennes man (och partner in crime) fram till oss och vi började prata vitt och brett. Det handlade om Emelies första år på mässan som författare då hon mer eller mindre prackade på alla hennes bok till hur många böcker jag läser på en vecka till hur många saker man kan skriva böcker om.

Andra bokbloggare dök upp, minglet fortsatte och vi spanade in delar av HarperCollins utbud. Jisses vad många böcker som dök upp på TBR-listan den här kvällen!

Överlag var det ett trevligt mingel och vi tackar HarperCollins så mycket för det. Det kändes lite extra lyxigt att stå och smaska i sig av plockmaten samtidigt som man spanade in böcker i mängder.

Annonser

Författarintervju: Jan-Erik Fjell

Då var det fredag igen och ni vet väl vid det här laget vad det betyder? En ny författarintervju, precis. Idag får ni träffa Jan-Erik Fjell. Varsågoda!

Du är aktuell med boken Smugglaren. Vad kan du berätta om den?
– Kort sagt är Smugglaren en historia där norska småstadspolitiker möter internationella brott och det onda som omger det. Det handlar om det mörkaste som berör människor, och under min research pratade jag med poliser för att undersöka moralen. De berättade för mig om verkliga händelser som var så hemska att jag inte ens ville skriva om dem eftersom jag var rädd att min berättelse inte skulle bli trovärdig. Kriminallitteratur kan ofta vara grotesk, men verkligheten är mycket, mycket värre.

Vad har du fått för respons på boken?
– Den har varit bra. Det är några år sedan den kom ut i Norge (2012). Jag kommer ihåg att jag var väldigt exalterad eftersom föregångaren, Angivaren (publicerad i Norge 2010), var en stor framgång. Det var fantastiskt kul att bli jämförd med Jo Nesbø, i två veckor tills jag insåg att jag var tvungen att skriva en bok till. Och därför tog det sån tid innan Smugglaren kom ut.

Kommer det fler böcker om Anton Brekke?
– Ända sedan jag skrev Angivaren, har jag sagt att ” jag tar en bok i taget ”. Hittills har det blivit fem böcker om Anton Brekke, och jag skriver i dessa dagar på bok sex. Allihop kommer att släppas i Sverige.

Hur ser skrivprocessen ut från idé till tryckt bok?
– Jag måste först lära känna karaktärerna, och därför kan jag lägga månader på det. Men ofta ser jag en speciell scen utspelas och den vill jag skriva om, exempelvis när jag nästan var helt klart med Smugglaren såg jag något som kunde vara användbart till nästa bok. Det var en gammal amerikan som satt i en tågkupé. Tåget gick längs de långa slätterna i Montana, USA, och med stora berg med vita toppor i horisonten. Jag visste inte vart amerikanen hade varit, eller vart han skulle. Jag visste bara att jag skulle skriva om det. Därefter började jag fundera på handling och historia. Att fundera ut en bra historia är inte svårt, men handlingen är mer utmanande. Efter ett tag kom jag fram till vart amerikanen skulle, det gamla fängelset Alcatraz i San Francisco som nu är en turistattraktion. Jag försöker alltid skriva om något som intresserar mig. Angivaren (italiensk maffia) och Smugglaren (internationell crime) – är båda ämnen som oroar mig. Samma sak med Alcatraz.
– När det gäller hur jag skriver ser det lite annorlunda ut beroende på bok. Vissa böcker kräver mer planering än andra. Angivaren skrev jag i ett svep och när jag avslutade ett kapitel visste jag inte vad nästa skulle handla om. Smugglaren såg helt annorlunda ut och där hade jag en stor översikt över varje kapitel. Den var svårare att skriva, delvis på grund av temat.

Hur kommer det sig att du blev författare?
– Jag ville egentligen bli läkare, men jag var för dålig i skolan för det. Planen när jag var 22-23 år var i stället att bli lärare så jag började läsa till det, men då visade det sig att jag var för dålig för det också. Under mitt liv har jag alltid valt vägen med minst motstånd och jag gav vanligtvis upp om det blev för jobbigt. Efter skolan körde jag den långa vägen hem från Halden till Fredrikstad. Jag kände mig som en idiot och var ledsen. Hemma satt mina två yngre bröder och jag tänkte: ”Är det den här förloraren de ska se upp till? En som inte kan slutföra något?”.
– Att bli författare var aldrig någonting jag drömde om som liten, det bara blev. När jag var yngre tyckte jag inte om att skriva eller läsa men jag har alltid älskat att berätta historier. När jag då körde där mellan Halden och Fredrikstad tänkte jag ”Fuck it! Jag försöker skriva en bok. Hur svårt kan det vara?”. Tja, det visade sig att det var jävligt svårt men jag avslutade den. För första gången i mitt liv hade jag fullföljt något.

Vad skulle du ge för tips till andra som vill bli författare?
– Försök skriva lite varje dag. Och läs. Ge inte upp när du stöter på hinder. Jag har haft tunga skrivardagar – och veckor! – när det gäller alla mina manus. Jag har varit så nere att jag ångrat att jag slutade skolan. Jag har varit så nere att jag önskar att jag aldrig började skriva. Men det måste vara tungt. Det måste vara svårt. Det är då det blir bra!

Jag kunde ingenting när jag skrev Angivaren. Jag var helt tom. Därför skickade jag de 25 första sidorna av mitt manus till en norsk författare för att höra vad han tyckte. Han sa: ”det här kan du aldrig skicka in till något förlag!”. Jag blev helt förstörd och det tog mig tre veckor att ens skriva något igen. Till slut blev jag färdig och skickade in manuset till Juritzen Förlag. Samma år fick jag sedan Bokhandlarpriset för årets bästa bok och nu har den sålt i mer än 150 000 exemplar i Norge. Därför är mitt tips: Ge aldrig upp om du har en historia som du själv tror på!

Min norska kollega har ångrat sitt uttalande i efterhand.

När drömmen slår in av Sofia Fritzson

När Melinda Storm tar över familjens släktgård kommer hon ett steg närmare sin dröm. Här, i den saltstänkta sommaridyllen Falkenberg, ska hon starta ett eget bed and breakfast. Planerna ger Melinda annat att tänka på än den katastrof som splittrat hennes familj. Här ska hon skapa något som består, som inte kommer lämna henne. Om hon bara får det där banklånet.

Skådespelaren Anton Nylander är Sveriges mesta playboy och skvallerpressens älskling. Men i själva verket är han trött både på sin karriär och den ständiga uppmärksamheten. Varför kan han inte bara få bli behandlad som en vanlig människa? När han möter Melinda förväntar han sig att hon ska lyda hans minsta vink, som kvinnor brukar göra. Men hon känner inte ens igen honom. Och det är då han får sin briljanta idé …

Okej, detta var första boken jag läste ut på mindre än en dag sedan.. ja, sedan.. jag minns inte ens! Jag blev nästan lite förvånad själv. Det är alltid roligt att läsa om ens egna hemtrakter och blandat med romantik, sommaridyller och drömmar om hus blev det alltså en väldigt bra läsupplevelse som ni kanske förstår.

Jag har egentligen inte så mycket att säga om karaktärerna. De är kanske något stereotypiska men det är inget jag lägger vikt vid och det fungerar liksom bra i den här typen av bok. Vi har försiktiga, självständiga Melinda som huvudkaraktär och jag tycker det är väldigt intressant att följa hennes utveckling genom boken. Vad jag har förstått ska vi få läsa om den mer vilda lillasystern Fanny i nästa bok och det ska bli minst lika intressant.

Boken har ett driv som gör att man bara vill fortsätta läsa. Kapitlen avverkas i en rask fart och jag är nyfiken på mer. Helst hade jag sett fler böcker om Melinda och Anton men jag gissar att vi kanske får oss lite av dem i kommande bok också. Vem vet!

Om romance, lättsam läsning och sommarfeeling är er grej tycker jag definitivt att ni ska plocka upp denna lilla godbit!

Tack till författaren för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Sofia Fritzson
Serie: Systrarna och kärleken #1
Utgivningsår: 2017
Förlag: HarperCollins Nordic
Läst färdigt: 19 augusti 2017
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON | HarperCollins Nordic

Pretty Baby av Mary Kubica

pretty_baby_-__hur_lngt_r_du_beredd_att_g-kubica_mary-36452576-frntlHon ser tonårstjejen stå i ösregnet på tågperrongen, med armarna krampaktigt om ett spädbarn. Hon kliver på ett tåg och försvinner iväg. Men hon kan inte glömma tjejen …

Heidi Wood har alltid varit en medkännande person. Hon arbetar med välgörenhet och tar sig an hemlösa katter. Ändå blir hennes man och dotter förskräckta när hon en dag kommer hem med den unga, hemlösa Willow och en fyra månader gammal bebis. Men trots familjens invändningar erbjuder hon dem att stanna. Heidi tillbringar de kommande dagarna med att hjälpa Willow på fötter, men när hennes förflutna börjar avslöjas, tvingas Heidi bestämma hur långt hon är beredd att gå för att hjälpa en främling. Vad som från början varit en godhjärtad handling utvecklas snart till en halsbrytande historia.

Det var ju inte så länge sedan jag läste min första bok av Mary Kubica och den gav liksom mersmak på något vis. Jag gillar det här lite mystiska, att få ha lite egna teorier och få lite ledtrådar då och då längs vägen. Dessutom tar den här boken upp flertalet intressanta och viktiga ämnen och fångar mig även på det viset.

Att det är något särskilt med Willow förstår man redan i inledningen av boken. För att vara en som sysslar mycket med sådant här kan jag ibland tycka att Heidi är lite väl naiv men samtidigt får det ju sin förklaring lite senare i boken. I övrigt vet jag inte om man kommer sådär jättedjupt in på någon annan karaktär än Willow, men det gör inget. Willow är huvudkaraktären och det är henne vi får följa inpå livet – det är det viktigaste. Hennes barndom är allt annat än en lycklig en och jag känner med henne. Det är svårt att låta bli.

Som läsare får vi läsa ur tre olika perspektiv; Willows, Heidis och Chris. Jag trodde till en början att det skulle bli lite rörigt men faktum är att det fungerar bra och de har alla tre något att förmedla. Boken går också relativt snabbt framåt och hade inte varit för alla trötta kvällar på sistone hade jag läst ut den här betydligt snabbare. Men det är i alla fall en bok jag varmt kan rekommendera vidare!

Tack till Harper Collins Nordic för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Mary Kubica
Utgivningsår: 2016
Förlag: Harper Collins Nordic
Utläst: 26 september 2016
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON | Harper Collins Nordic

Drakarna av Julie Kagawa

drakarna-kagawa_julie-36452575-frntlFör länge sedan lyckades Sankt Görans Orden utrota nästan alla drakar. De få som blev kvar gömde sig genom att anta mänsklig form och har sedan dess levt bland människorna. Långsamt har de blivit allt fler, allt starkare, allt listigare. De har skapat Talon, en världsomspännande organisation som samlar alla drakar, och är nu redo att överta makten från människorna.

Ember och Dante Hill är två unga drakar som vuxit upp som bror och syster i Talons hemliga anläggning. De har tränats och förberetts för att kunna infiltrera det mänskliga samhället, och som slutprov placeras de i strandstaden Crescent Beach. Ember är nyfiken på tonårslivet och längtar efter att få uppleva en sommar i frihet innan hon tilldelas sin slutgiltiga plats i Talons organisation. Men så dyker plötsligt en laglös drake upp och ifrågasätter allt Ember lärt sig.

Garret Xavier Sebastian är bara sjutton år, men redan en ärrad drakdödare. Som soldat i Sankt Görans Orden är hans uppdrag att eliminera alla drakar – särskilt de unga. Nu skickas han till Crescent Beach på ett uppdrag: att undersöka två eventuella Talon-agenter och eliminera dem. Men först måste han vara helt säker på att de verkligen är drakar, och med Ember Hill är ingenting säkert. Embers mod, självförtroende och vilja ställer allt Garret lärt sig på ända. Hur mycket är han villig att ge upp för att få reda på sanningen om drakarna?

Jag har läst några böcker av Kagawa tidigare men inte riktigt fastnat. Jag vet inte om det är hennes sätt att skriva på eller om det helt enkelt har med böckerna att göra (genre, handling osv.) men därför hade jag inte heller så höga förhoppningar på Drakarna. Det skulle dock visa sig att jag tyckte bättre om den än vad jag hade trott.

Hela den här världen med drakar, Sankt Görans Orden och Talon tycker jag är bra uppbyggd. Jag var skeptisk till en början men det tog inte lång tid innan jag kom in i historien och kände något för karaktärerna. Ember tillhör inte mina favoritkaraktärer men jag fastnade direkt för både Garrett och Riley. De har något mystiskt över sig som jag gillade, och troligtvis Ember också. Det är lite trist att det blev lite av en triangel av det hela och jag gissar att det kommer fortsätta i resten av serien sedan.

Summa summarum är alltså att det var en spännande bok med flera intressanta karaktärer. Boken gick snabbt att läsa och jag är faktiskt sugen på att fortsätta med serien. Vi får se om jag orkar vänta på den svenska utgivningen eller om det blir på engelska i så fall.

Tack till Harper Collins Nordic för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Holly Black
Serie: Sagan om Talon #1
Utgivningsår: 2016
Förlag: Harper Collins Nordic
Utläst: 7 augusti 2016
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON | Harper Collins Nordic

Good girl av Mary Kubica

good_girl_ingenting_ar_som_du_tror-31885997-frntlJag har förföljt henne de senaste dagarna. Jag vet var hon handlar sin mat, var hon lämnar in sin tvätt, var hon arbetar. Jag vet inte vad hon har för färg på ögonen eller hur de ser ut när hon blir rädd. Men det kommer jag göra.

Som dotter till en framstående domare i Chicago har Mia Dennett ignorerat sin pappas förväntningar och blivit bildlärare på en skola för problembarn. En kväll går Mia till en bar för att träffa sin tillfälliga pojkvän, men när han inte dyker upp gör hon valet att gå hem med en främling. Till en början verkar Colin Thatcher vara ett säkert one night stand med sitt inställsamma sätt och sin torra humor.

Colins jobb är att kidnappa Mia, som ett led i en invecklad utpressningshistoria, och att överlämna henne till sina uppdragsgivare. Men planen tar en oväntad vändning när Colin plötsligt bestämmer sig för att gömma Mia i en övergiven stuga mitt ute i ingenstans, på flykt från både polisen och de personer som anlitat honom. Mias mamma och kriminalkommissarie Gabe Hoffman gör allt de kan för att hitta dem. Men ingen hade kunnat förutspå den härva som slutligen får hela familjen Dennetts värld att rämna.

Innan jag påbörjade den här boken hade jag bara hört gott om den. Den skulle visst påminna om Gone Girl av Gillian Flynn och vara en riktigt medryckande debutbok. Sugen blev jag allt men valde att avvakta! I alla fall tills jag såg att Kubica kommit ut med en ny bok och jag blev nyfiken även på den. Nu har jag äntligen tagit tag i Good girl och den var inte så bra som jag hade hoppats, tyvärr.

Boken handlar kort och gott om en kidnappningshistoria som är något utav ett mysterium. Vi får följa huvudkaraktärerna Mia Dennett och Colin Thatcher i både dåtid och nutid. De är båda speciella och har haft det trassligt på olika sätt. Mia kommer från en överklassfamilj medan Colin och hans familj har fått kämpa för mat på bordet. Att få veta mer om dem under bokens resa tycker jag var väldigt intressant. De växer båda två hos mig och den relation de till slut har var något oväntad från början.

Det jag saknar i boken är spänningen. Det ska vara en thriller/mystery men jag tycker tyvärr inte att det är någon spänning alls. Det gör att boken stundtals blir lite tråkig och man längtar lite efter att något ska hända.

Det är dock en bladvändare och jag var väldigt nyfiken på vad som skulle hända. Twisten på slutet var också lite oväntad. Ja, jag kommer i alla fall att vilja läsa mer av Kubica.

Tack till Harper Collins Nordic för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Mary Kubica
Utgivningsår: 2015
Förlag: Harper Collins Nordic
Utläst: 4 juni 2016
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON

Sofia Fritzson om vinsten i författartävlingen: ”Det känns fantastiskt roligt, jag är glad och förväntansfull”

För några dagar sedan vann Sofia Fritzson Harlequin/Harper Collins Nordics författartävling, läs mer här. Jag har ställt lite frågor till Sofia, både om vinsten och vad som händer nu.

sofiafritzson2015_1

Copyright/Fotograf: Sandra Norén

Stort grattis till vinsten! Den klassiska frågan – hur känns det?
– Tack så mycket! Det känns fantastiskt roligt, jag är glad och förväntansfull.

Berätta kort vad din blivande roman handlar om.
– Den handlar om skådespelaren Alec som ska göra ett jobb i Falkenberg och checkar in på hotellet där Melinda arbetar. De får inte världens bästa start, men börjar umgås och då händer det grejer ;)

Och jag som kommer från lilla Falkenberg undrar givetvis varför det blev just den staden?
– Vad roligt att du kommer ifrån Falkenberg! Eftersom Harlequin sökte svenskskrivna manus i svenska miljöer så funderade jag länge på var jag ville förlägga handlingen. Jag visste att jag ville skriva ett sommarmanus och jag gillar småstäder, jag är själv uppvuxen på en mindre ort och bor numera också på en, och då tänkte jag att Falkenberg skulle bidra med den perfekta somriga småstadskänslan.

Hade du läst de andra deltagarnas texter och visste på ett ungefär vilka chanser du hade? 
– Jag läste de andra deltagarnas första kapitel och tyckte att alla bidrag höll hög språklig kvalité, men jag hade ingen aning om vilken slags story juryn var ute efter. Jag hoppades givetvis på en vinst, men det var ändå en väldigt glädjande överraskning när jag fick reda på att jag vunnit.

Ungefär hur mycket tid lägger du egentligen på skrivandet?
– Eftersom det både är min huvudsakliga sysselsättning och mitt främsta fritidsintresse så är det givna svaret rätt så mycket tid, men det är ju inte bara själva skrivandet som tar tid utan även redigering, korr, marknadsföring och annat runt omkring.

Vart får du din inspiration och drivkraft ifrån?
– Inspirationen kommer från böcker, filmer, musik och vanliga livet. Jag inspireras även av skickliga författarförebilder som får mig att vilja utvecklas och bli bättre.

Vad händer nu framöver med boken och skrivandet?
– Nu väntar först ett möte med förlaget och sedan redigering av boken i samarbete med en redaktör och sedan blir det utgivning under hösten eller vintern 2016. Och efter det skriver jag nya böcker :)

Vill ni följa Sofia på hennes resa kan ni alltid kika in på hennes blogg!