Författarintervju: Simona Ahrnstedt

Simona Ahrnstedt om bakgrunden som psykolog, fascinationen kring historisk romance och framtiden. Varsågoda, här kommer fredagsintervjun med Sveriges första romanceförfattare.

Copyright/fotograf: Kate Gabor

Simona, du brukar kallas Sveriges romancedrottning men hur skulle du själv beskriva dig?
– Själv ser jag mig som en pionjär för böcker av kvinnor, om kvinnor och för kvinnor. Böcker som sällan får kredd men som älskas av läsare och som är välskrivna, underhållande och skänker fantastisk läsglädje. När jag började visste ingen i Sverige vad romance var, varken förlag, journalister eller bloggar. Jag fick förklara min genre om och om igen. Idag finns det svenska bloggar och instagramkonton om romance, folk läser romance öppet, förlagen ger ut romance och feelgoodgenren frodas. För mig är romance de ultimata feelgoodböckerna. I övrigt ser jag mig som en otroligt hårt arbetande och fikande mamma och författare.

Din nionde bok, Bara lite till, har precis släppts. Vill du berätta mer om den?
Bara lite till är en härligt feelgoodig romance som handlar om storstadstjejen Stella Wallin, som hamnar i lilla Laholm. Den här gången är det småstad istället för storstad, men mina läsare kommer garanterat känna igen sig. Den är helt fristående men det finns en pytteliten blinkning till min En enda-serie. Bara lite till kom till efter ett besök i Laholm, där jag dels blev väldigt förtjust i stan, dels höll på att bli strandsatt på deras tågstation som ligger mitt ute i ingenstans. Huvudpersonen Stella lever för mode och lyx och cityliv, drömmer om en karriär i New York och älskar pulsen i Stockholm, men hamnar på landet i ett utkylt, smutsigt torp, utan el och vatten, granne med en ekobonde, rymmande getter och diverse landsortsbor. Det är en typisk Simona Ahrnstedt; mycket humor, erotik och kärlek. Många olika relationer, dels en intensiv kärleksrelation dels relationer med vänner, föräldrar, syskon och en och annan mansgris. Det är en bok om vardagsrasism, folk som tycker feminismen gått för långt och om rätten att vara sig själv och bli älskad för den man är. En bok om fika, djur och landsbygden.

När du började skriva, trodde du att du skulle vara där du är idag? Vad tror du har gjort att dina böcker har blivit så pass populära?
– Jag började skriva som ett hobbyprojekt, hemma vid köksbordet, 2007. Jag jobbade då deltid som psykolog, och hade småbarn. Jag tror att alla som skriver drömmer om framgång och att någon kunna försörja sig på sitt skrivande. Men innan man blir antagen förstår man nog inte hur svårt, nästan omöjligt det är att kunna försörja sig. Särskilt om man som jag, är ensamstående, inte är känd, har kända släktingar och helt saknar socialt nät. Det är galet svårt. Det är därför man måste tycka att skrivandet är roligare än allt annat. Jag tror att mina romaner fyller ett behov av underhållning, andhämtning och läsglädje. Och sen vill jag ju tro att de är så lästa för att de är roliga och välskrivna, förstås, haha. Jag började skriva precis såna böcker jag själv älskar att läsa och det är en oerhört populär genre i nästan alla länder, så jag hade en tanke om att det borde gå att skriva sådana böcker; om coola kvinnor, om kärlek, erotik, humor och med lyckliga slut, även i Sverige. Men tro mig, jag gick på så många nitar och fick så många refuseringar i början.

Dina första romaner var historisk romance. Har du ett intresse för historia eller hur kommer det sig att det blev just historisk romance?
– Jag älskar själv att läsa historisk romance och tycker att det är kul att göra research. Jag började med historiskt, men min avsikt var alltid att varva mellan samtida och historiskt. Det som är roligt med historiskt är att det är lättare med lite saftiga och omöjliga konflikter, med vackra kläder och med att liksom drömma sig bort. Det svåra är att kvinnorollen är snäv, kvinnor har sällan jobb.

Hur upplever du att det är att skriva om saker som hör till historien, som man kanske inte kan hitta all fakta kring eller göra så grundlig research som man vill? Är det någonsin ett problem?
– Det är en utmaning och jag älskar utmaningar. Rent konkret har jag pratat med många historiker och experter för att hitta information. Läst massor, förstås, både böcker och artiklar på nätet. Jag besöker muséer runt om i Stockholm och övriga landet, gör resor, ringer folk. Men egentligen är det inte mer research när jag skriver historiskt än när jag skriver om ekolantbruk, modevärlden eller finansvärlden. För att inte tala om elitsoldater eller läkare utan gränser. Jag väljer ofta områden som jag inte kan något om, för jag tycker det är så himla roligt att nörda ner mig. Jag ser inte researchen som ett problem utan bara som något som ger energi. Och jag träffar så fantastiska människor som ställer upp med sin kunskap. En ren ynnest.

Du har en bakgrund som psykolog och kbt-terapeut. Är detta något du kan använda dig av i ditt skrivande eller är det helt skilda världar?
– Grejen med skrivandet är ju att allt man är med om kan användas. Precis allt, varenda resa, möte, samtal. Att vara psykolog och terapeut har varit en enorm tillgång, särskilt när jag skapar karaktärer och deras bakgrund och funderar över folks sätt att bete sig i olika situationer.

Hur tar man steget från ett yrke till ett annat? Hur gjorde du?
– Man gör det gradvis. Och man sparar pengar och drar ner på utgifter. I mitt fall handlade det om att jag hade en bra utbildning att falla tillbaka på. Med det sagt så fattar jag inte att jag vågade. Jag sa upp mig 2013. Då hade jag tre publicerade böcker bakom mig, och ett kontrakt på min nästa. Jag trodde så mycket på den boken (En enda natt) så jag bestämde mig för att satsa allt. Jag visste att jag skulle klara mig ekonomiskt i 6 månader, om jag verkligen levde snålt och jag sa upp mig. De första åren var jag så pank att jag grät på nätterna av oro. Hösten 2015 började det vända, gradvis. Men det är först nu, 2019, som jag inte är panikslagen inför framtiden, faktiskt. Man fattar nog inte hur lite pengar man tjänar som författare, hur mycket böcker man måste sälja för att dra in till månadshyran och hur ofta man måste skriva en ny bok. Just att skriva en bok om året tycker jag i och för sig är kul.

Vad har du för framtidsplaner? 
– Det blir fler böcker! En är planerad 2020 och en 2021. Annars är mina planer just nu att lansera Bara lite till. Ser så mycket fram emot det!

Copyright/fotograf: Kate Gabor

Manhattan Love av Anna Portner

Manhattan Love är första delen om Camilla och Stella, som befinner sig mitt i den vändpunkt i livet som 30-årsåldern ofta är. Yrkeslivet har tagit fart, relationer börjar bli på allvar. Camilla är en av stjärnorna på reklambyrå men att slå sig fram i en mansdominerad värld visar sig vara ett högt pris att betala. Extra rörigt blir det när byråns nya gifta chef inte bara visar sig vara grymt attraktiv utan också väldigt flörtig. Stella som just har debuterat med en kritikerhyllad bok är gravid med sin sambo. Hennes stabilitet och systrarnas förmåga att alltid lyfta varandra blir Camillas räddning.

Det var något med kombinationen kärlek, New York och karriär som fick mig att vilja läsa denna boken. Att huvudpersonerna dessutom var två starka systrar gjorde inte saken sämre så när ljudfilen damp ner i min inkorg kunde jag inte dra igång den fort nog och jag fastnade direkt.

Berättelsen var lätt att följa med i, det var spännande att följa Camilla (som var denna bokens huvudperson) i hennes karriär och kärleksliv och det var en bra blandning av allt. Det kanske inte är en bok som jag minns om tio år men för stunden var den bra, läsvärd och mycket underhållande. Uppläsaren Emma Peters tyckte jag också gjorde ett bra jobb och hennes röst stämde väl överens med berättelsen.

Så fort jag blev färdig började jag faktiskt på andra delen om systrarna Niva, Tokyo Calling, så en recension om den kommer också inom kort.

Tack till Bonnier Bookery för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Anna Portner
Serie: Systrarna Niva #1
Utgivningsår: 2019
Förlag: Bonnier Bookery
Utläst: 27 maj 2019
Finns hos: Adlibris | Bokus

Bokvänspaket #10 från Tina

För någon vecka sedan fick jag hem ett nytt paket från min bokvän Tina. Vi har ändrat ”reglerna” lite och bestämt att vi ska köpa hardbacks till varandra och eftersom de är dyrare valde vi att dra ner lite på extragrejerna vi brukar skicka med. I februari månad var i alla fall temat  ”romance” och såhär såg mitt paket ut:

Boken var verkligen mitt i prick! Jag har bara läst en bok tidigare av Colleen Hoover men den älskade jag så ser fram emot att läsa mer av henne. Den har dessutom så fantastiska färger! Ansiktsmask använder jag normalt inte men anti-stress är också så klockrent. Jag har ju skrivit här innan att jag har hundra bollar i luften (70% arbete, 100% studier, familjeliv, övriga intressen) så jag kanske skulle ta mig en kväll med ansiktsmask, bubbelbad och allmänt lugn.

Stort tack Tina och hoppas du blev nöjd med ditt paket!

På öppet hav av Nora Roberts

Anna Spinelli känner sig genast dragen till bröderna Quinns fridfulla gamla hus när hon besöker det för första gången. Och hon känner sig än mer dragen till den äldste av de tre adopterade bröderna, den äventyrslystne racerföraren Cameron, som återvänt hem efter faderns död i en bilolycka. Men socialarbetaren Anna måste lägga band på sina känslor. Cam och hans bröder Phillip och Ethan har begärt att få vårdnaden om tioårige Seth, deras fars siste skyddsling, och det är Annas jobb att bedöma om de är mogna för uppgiften.

Cameron Quinn hade precis som sina bröder en tuff uppväxt, innan Raymond och Stella Quinn adopterade honom. Motvilligt har han nu lämnat sitt jetset-liv i Europa för att uppfylla sin adoptivfars sista önskan – att ge samma trygghet till den tilltufsade Seth. Cam måste lära sig hur man tar hand om en tioårig pojke, och han måste lära sig att samarbeta med sina båda bröder. Samtidigt bubblar den lilla kuststaden vid Chesapeake Bay av rykten. Illvilliga tungor försöker svärta ner Raymond Quinns minne. Och inte blir det lättare när den bestämda och livfulla Anna Spinelli kliver in på gården – och rakt in i Camerons hjärta.

Efter min senaste (och även första) Nora Roberts-upplevelse ville jag ju gärna läsa mer av författaren. Turligt nog dök en bok ner i brevlådan ungefär lagom till detta och det har nu blivit dags att berätta lite vad jag tyckte om den.

Redan i början av På öppet hav kan man lista ut lite grann hur historien kommer att sluta. Vi känner igen några av de mer stereotypiska karaktärerna från andra liknande berättelser och det finns en särskild jargong som inte direkt överraskar. Detta blandas dock upp med en väldigt härlig miljö, ett bra språk och driv samt några karaktärer som visar sig mer komplexa, vilket gör att jag ändå tycker att det är en bra bok.

Den är lättläst, den röda tråden genom boken är enkel att följa och man behöver inte tänka så mycket. Man kan bara följa med och önska att man själv satt på en båt med vinden i håret och vattnet stänkande. Det är skönt det också ibland och var troligtvis precis vad jag behövde efter en hög med kursböcker och inlämningar. Jag fastnade också tillräckligt mycket för karaktärerna för att vilja följa dem vidare i den här serien.

Sammantaget kan jag säga att det är en lättläst och lättsmält bok som troligen passar utmärkt på semestern eller en regnig dag hemma i soffan. Roberts har skrivit otroligt mycket böcker så våga prova om ni inte redan har gjort det!

Tack till Albert Bonniers Förlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Nora Roberts
Utgivningsår: 2018
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utläst: 19 september 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare lästa böcker av författaren:
Värdshuset

Årets sommarkurser

Nu var årets sommarkurser över och förbi och på måndag är det ju dags för det riktiga allvaret. Men innan dess tänkte jag skriva lite om kurserna, hur det har gått och vad vi har gjort. Någon där ute kanske är intresserad av att läsa samma kurser nästa sommar, eller bara vill läsa om dem.

Barn- och ungdomslitteratur. En introduktion. – 7,5 hp vid Linnéuniversitetet (distans) 50%
I den här kursen hade vi tre olika delar som vi senare tentade av. Den första delen handlade om barnlitteraturens historia och barnlitteratur som begrepp. Vi fick nysta i vad vi ansåg vara barnlitteratur och vad andra tyckte och tänkte. I vår tentamensuppgift skulle vi dels skriva om barnlitteraturens utveckling samt forska lite i vad en barnbok är. Vad är definitionen av en barnbok och finns det olika definitioner? Den andra delen handlade om genrer inom ungdomslitteraturen och det var i den tentamensuppgiften jag skulle jämföra Ronja Rövardotter och Nalle Puh. Vi skulle alltså komma fram till om de tillhörde samma genre, beskriva genren och vad som skilde dem åt m.m. Den sista delen handlade om bilderboken och där fick vi i uppgift att analysera en bilderbok. Vi skulle bland annat svara på hur tid och rörelse skildras i boken samt hur förhållandet mellan ord och bild ser ut.

Jag blev godkänd på samtliga delar och således godkänd på kursen. Överlag tycker jag att det var en intressant kurs men det blev lite rörigt på grund av att läraren missade några saker, IT-systemen låg nere helt plötsligt och såna saker. Sånt jag visserligen räknar med när det gäller distanskurser men ändå irriterande.

Romance – Kärleksromaner från tre decennier – 7,5 hp vid Linnéuniversitetet (distans) 50%
Upplägget på denna kursen var något annorlunda men det skilde sig inte så mycket ändå. Det första vi gjorde var att gå igenom romance, prata om vad det innebär och vilken typ av böcker vi tänkte på när vi tänkte på romance. Introduktionsuppgiften fortsatte på samma spår och vi skulle bland annat definiera romance samt gå igenom Regis åtta element gällande just det. Detta applicerades sedan på en välkänd kärleksroman. Vi fortsatte kursen med att diskutera de olika genrerna inom romance, exempelvis chick lit, paranormal romance och historisk romance. Här skulle vi även läsa och diskutera tre olika romaner – en chick lit, en bodice ripper och en lite mer klassisk romance. Som avslutning hade vi en hemtentamen med flera frågor. Det handlade bland annat om Sigge Stark, en självvald bok och hur den passar in i genren samt att vi skulle genomföra en valfri (av tre alternativ) analysuppgift. Jag valde att göra en lektionsplanering kring Bridget Jones Dagbok av Helen Fielding och hur man skulle kunna använda den i skolan.

Även här blev jag godkänd på alla delar och är nu godkänd på kursen. Den här kursen innebar mycket mer läsning än den föregående, framför allt för att det var större och tjockare böcker. Kursen var lite halvflummig men ändå okej och jag kan rekommendera den om man gillar romance och vill läsa sig igenom sommaren.

Värdshuset av Nora Roberts

Värdshuset är första delen i en ny romantisk trilogi som utspelar sig i den lilla staden Boonsboro i Maryland. Här bor de tre bröderna Montgomery som tillsammans med sin viljestarka mamma just börjat rusta upp stans förfallna värdshus, som de vill förvandla till ett modernt och charmigt hotell. Men familjens arkitekt, Beckett, har inte bara renovering i tankarna… I staden bor också den unga änkan Clare Brewster, som flyttat hem med sina tre små söner och öppnat en bokhandel i närheten av värdshuset. Beckett har varit hemligt förälskad i Clare sedan skoltiden, men alltid dolt sina känslor. Till sin förvåning upptäcker Clare att hon dras till det gamla värdshuset och till mannen som ritat det. Kommer deras kärlek att få en andra chans, nu när allt är på väg att förändras i Boonsboro?

Ja, flera av er vet säkert redan att jag läste denna boken som en del i min sommarkurs som handlar om just romance. Jag har dock varit nyfiken på Nora Roberts ett bra tag men det har bara inte blivit av att jag har läst något så därför känns det extra skönt att nu ha läst ut denna.

Boken består av flera minnesvärda karaktärer. Vi har förstås våra huvudpersoner Beckett och Clare, som känt varandra sedan barnsben i princip. Man förstår nästan direkt att Beckett alltid haft ett gott öga för henne och det är inte särskilt svårt att falla för honom heller. Han är trevlig, ödmjuk, generös och har inga som helst problem att ”ta sig an” tre barn som inte är hans egna. Förutom dessa två får vi även möta Becketts bröder och några av Clares vänner. Det är en blandad kompott.

Om det var något jag fastnade för gällande boken så var det miljöerna. Jag har inga som helst problem att måla upp Boonsboro i huvudet, Clares hus, bokhandeln och framför allt värdshuset. Jag älskar vad de gjorde med värdshuset (tänker på de olika teman som rummen hade osv.) och jag längtar redan efter att få läsa mer om bara det.

Det som störde mig lite dock var att de gick från att bara vara vänner till heta, passionerade kyssar i ett nafs. Åtminstone tyckte jag att det kändes så och det blev inte så realistiskt.

Överlag är det en bra bok och som sagt, jag ser redan fram emot nästa bok i trilogin!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Nora Roberts
Uppläsare: Gunilla Leining
Serie: Boonsborotrilogin #1
Utgivningsår: 2013
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Lyssnat färdigt: 28 juni 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus (ljudbok)

Är romance bara samma samma?

Man reflekterar och analyserar ganska mycket när man läser kurser i litteraturvetenskap, oavsett vad de handlar om egentligen. Som jag har skrivit tidigare pratas det ju en del om romance och dess dåliga rykte och en del av motståndet till genren verkar ligga i att det är ”samma samma” hela tiden. Att det liksom inte skulle ligga något i romanceböcker utan bara en massa blaj. Till viss del kan jag förstå detta och jag tror också att masspubliceringen förstört lite för genren men samtidigt – är inte deckare samma samma? Precis som romanceböcker följer deckare ofta en speciell jargong. Och se på fantasy för barn och ungdomar efter The Hunger Games. Har inte det varit samma samma?

Nej, jag tycker definitivt att romance har ett oförtjänt rykte om sig och fler borde absolut läsa romance! Jag kan tipsa er om allt från Frida Skybäck till Simona Ahrnstedt till Jenny Colgan och Sophie Kinsella. Det är en ruskigt bred genre med något för alla så våga prova! VÅGA PROVA!