Jens Lapidus pratade om sin novellsamling ”Mamma försökte” i Babel, vilket gjorde att jag blev otroligt nyfiken på hans böcker. Hans trilogi kommer jag att läsa vid ett senare tillfälle men jag började med den här och här kommer min recension av boken.

Titel: Mamma försökte
Författare: Jens Lapidus
Utgivningsår: 2012
Förlag: Wahlström & Widstrand
Finns hos: Adlibris | Bokia | Bokus | CDON

Ett recensionsexemplar från Wahlström & Widstrand, stort tack!

Detta är då en novellsamling som dels har med några av karaktärerna från Lapidus Stockholm Noir-trilogi men han har även skrivit ett par noveller ur försvarsadvokatens perspektiv, hans eget yrke. Den röda tråden genom samtliga noveller är hämnd, våld och svek.

Omdöme:
Novellsamlingar är sällan långa (åtminstone inte de jag får tag i) och det är lite det jag uppskattar med dem. Om jag vill läsa någon novell då och då går det alldeles utmärkt, och så även med denna som består av drygt 200 sidor. Eftersom jag inte har läst Lapidus tidigare böcker än visste jag inte mycket om karaktärerna men de är väldigt intressanta så nu ser jag ännu mer fram emot att läsa trilogin. Våldet är väldigt framträdande men jag förväntade mig inget annat och dessutom är det väldigt intressant att få veta hur en försvarsadvokat tänker och vilka moraliska dilemman h*n ställs inför.

Jag har hört tidigare att folk har tyckt till kring Lapidus korthuggna språk och ja, det är korthugget men det är inget fel i det. Snarare kommer jag på mig själv med att gilla det.

Mitt betyg: 3/5