The Invisible Man av H.G. Wells

Having devoted his studies to optics and refraction, an impulsive scientist named Griffin has rendered himself invisible. Unable to reverse the effects, his struggle to survive grows desperate until he realizes that there are benefits to living out of the public eye. Increasingly isolated, he soon spirals into a life of crime and degenerates into madness. He can’t see that he has become his own worst enemy.

I The Reading Rush 2020 var en av utmaningarna att läsa en bok som har inspirerat en film, du skulle ha sett filmen för att sedan läsa boken. Jag tänkte direkt på The Invisible Man som jag och mannen såg på bio tidigare i år och som vi gillade. Jag tänkte att det skulle vara ganska lätt att ta sig igenom den eftersom jag redan har varit med om historien på film, men ack så fel jag hade.

Filmen har möjligen inspirerats av klassikern, men ungefär där slutar det. De handlar båda om en man som gjort sig osynlig men det är två helt olika historier, vilket blev ganska intressant för min del. Till en början tyckte jag att det var lite jobbigt att ta sig framåt i boken, då det var mycket talspråk och även ett gammalt språk, men när jag hade vant mig fastnade jag faktiskt i den både en och två gånger. Det blev intressant att följa Griffins tankar och hur han skulle ta sig ur de knepiga situationer han försattes i. Jag förstod dock inte hur han kunde vara så godtrogen hela tiden. Visst, man blir kanske helt desperat om man skulle befinna sig i Griffins sits men ändå, han hade ändå blivit sviken tidigare. Han har ett stort behov av att prata om allt han varit med om också, vilket är väldigt underhållande men ganska dumdristigt.

Eftersom språket förstörde lite för mig men jag ändå såg boken som underhållande fick boken ett medelbetyg av mig. Jag kan dock rekommendera den som klassiker eftersom den är relativt kort och, som sagt, underhållande. Vad skulle man själv gjort om man var osynlig till exempel? Det finns flera andra filmatiseringar av den här boken, exempelvis en som kom 1933 och en 2017. Jag är faktiskt lite sugen på att se dem också men vi får väl se hur det blir med den saken. Jag är glad att ha läst boken i alla fall.

Mitt betyg: 3/5

Författare: H.G. Wells
Utgivningsår: 2017
Förlag: Amazon Classics
Utläst: 25 juli 2020
Finns hos: Amazon US (Kindle) | Adlibris (annan utgåva) | Bokus (annan utgåva)

Helgfrågan v.49

Det är fredag eftermiddag och idag skulle jag egentligen jobbat MEN jag har tagit en semesterdag så först imorgon behöver jag ta mig iväg till jobbet. Lite skönt! Vi kör veckans helgfråga i stället som lyder såhär;

Bör man läsa klassiska böcker? Motivera.
Bör? Nej, jag lägger absolut ingen vikt vid om man har läst klassiska böcker eller ej. Jag har själv inte läst så många, eller för den delen tyckt om så många. De flesta har väl dock varit mer eller mindre tvingade att åtminstone läsa en klassisk bok i skolan. Jag fick t.ex. läsa Thérèse Raquin på gymnasiet för att klara av svenska B men det är säkert olika det också. Jag upplever ibland att det ligger någon slags status i att ha läst många klassiker men det är inget jag bryr mig om. Jag läser det jag tycker är intressant.

Bonusfråga: Har ni klarat av julklappsinköpen än? Blev det några böcker?
Det var länge sedan! Jag börjar tidigt för att slippa eventuell julstress och ja, det blev ett par böcker till barnen som köptes redan på Bokmässan. Jag skulle gärna köpa fler böcker i julklapp till familj och vänner men det är ingen som har så stort bokintresse som jag har, tyvärr.

Veckans topplista v.41 – Brittiska klassiker

Så var det tisdag och dags för veckans topplista inne hos Johannas Deckarhörna. Denna veckan handlar det om brittiska klassiker och jag tänkte lista fem, bra brittiska klassiker som jag tycker att ni också bör läsa.

*4.50 från Paddington av Agatha Christie

*Baskervilles hund av Sir Arthur Conan Doyle

*Oliver Twist av Charles Dickens

*Alla Harry Potter-böcker av J.K. Rowling. I mitt huvud tillhör de klassikerna vid det här laget!

*Stolthet och fördom av Jane Austen.

 

Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren

Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja, det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen. Bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Ronjas barnaliv börjar storslaget. Så blir det också en kamp för fred och rättvisa, en kamp som hon utkämpar tillsammans med rövarsonen Birk.

Den här boken har jag ju läst, fått berättad för mig och lyssnat på i massor under hela barndomen. Detta är dock första gången jag läser boken som vuxen och även om jag kanske har lite andra kriterier nu håller den fortfarande. Det är en klassiker – helt klart.

Ronja är en karaktär som absolut har fastnat hos många och som fortfarande påverkar. Hon säger vad hon tycker, hon är modig och stark. Lite som Pippi men på ett annat sätt. Ronja har aldrig riktigt varit min favoritkaraktär men jag gillar henne ändå. Den här världen bjuder även på andra karaktärer som gör ett avtryck. Birk exempelvis, som går från fiende till vän. Skalle-Per, Mattis och så självklart vildvittrorna.

Det är absolut en bra bok och har man, mot förmodan, inte läst den så tycker jag absolut att man ska göra det illa kvickt. Den har drag av allt från kärlek till rättvisa till mystik, kriminalitet och vänskap. Tillsammans blir det en bra kombination som passar de flesta.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Astrid Lindgren
Utgivningsår: 2004
Förlag: Rabén & Sjögren
Lyssnat färdigt: 13 juli 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

1984 av George Orwell

1984 handlar om ett samhälle som styrs av en diktatur. Landet Oceanien är ständigt i krig, utsatt för hotet från yttre fiender, vilket gör att invånarna lever under en konstant kontroll och övervakning från regeringen, som utövar en perfekt hjärnkontroll över människorna. I 1984 är ingenting satiriskt eller dubbeltydigt, det finns ingenting att le åt, 1984 är en bok av skräck. En rak och tydlig bild av ett samhälle som är byggt av och lever i skräck. 

Många gånger har man ju hört referenser kopplade till den här boken, att andra böcker och filmer har inspirerats av den och så vidare. Jag har länge tänkt läsa den men det har inte blivit av, förrän nu.

Boken började helt okej och det var spännande att höra om den här världen, diktaturen och människorna som levde i den. Vi får möta Winston Smith, en karaktär som långsamt börjar ifrågasätta diktaturens lagar och regler. Till viss del kändes han trovärdig men det fanns också många frågetecken. En kvinna blir intresserad av honom och han hakar på direkt t.ex. Han verkar också lita på de flesta och känns något naiv. Om det sedan är karaktären eller själva storyn det är fel på låter jag vara osagt.

Ju längre boken gick, desto mer uttråkad blev jag. Det var mycket babbel om historia, mycket fakta och annat tjafs och visst, det är intressant för att man får veta mer om den värld Orwell har skapat men det finns gränser också. Smith blir också mindre intressant och hans relation till Julia känns påklistrad på något vis.

Eftersom jag hade ganska höga förhoppningar blev jag tyvärr besviken på 1984. Jag är glad att jag har läst den på grund av vad jag skrev ovan men det är ingen bok jag kommer att läsa om.

Mitt betyg: 2/5

Författare: George Orwell
Uppläsare: Björn Granath
Utgivningsår: 2013
Förlag: Svenska Ljud Classica
Lyssnat klart: 7 maj 2017
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON

Bokbloggsjerka 1-4 april

Nu är det verkligen i sista minuten här men jag tänkte vara med och svara på Annikas bokbloggsjerka även denna gång.

jerka11Koko tycker att bokbloggsvärlden fokuserar för mycket på det som är nytt och spännande. Därför vill hon utmana er att blogga om en bok (eller flera) som är minst hundra år gammal men som fortfarande är läsvärd. Vuxenbok, barnbok, facklitteratur, vad du vill. Motivera!

Först tänkte jag att det här måste vara ursvårt eftersom jag nästan aldrig läser äldre litteratur eller gamla klassiker. Jag har visserligen läst Stolthet och Fördom av Jane Austen samt Jane Eyre av Charlotte Brontë och de skulle båda kunna kvala in här men det kändes inte så roligt.

Funderingarna gick därför vidare och jag fastnade vid Lewis Carrolls Alice’s Adventures in Wonderland, men jag har ju faktiskt inte läst hela berättelsen utan bara en illustrerad utgåva.

Så mitt fokus hamnade i stället på Sir Arthur Conan Doyle som skrivit böckerna om Sherlock Holmes. Jag har bland annat läst Baskervilles Hund av författaren men har även en superfin samlingsbok som står i hyllan och dammar. Jag borde verkligen ta tag i den! Mer Sherlock!

20160402_100056

 

Jane Eyre

bronte_eyre_omslag_mb

När Jane förlorar sina föräldrar tvingas hon att bo med sin moster med familj. Det är en tuff uppväxt och slutligen blir hon skickad till en skola för fattiga. Till en början är det inte bättre där men det vänder och Jane väljer att stanna kvar som lärare. Efter ett tag vill hon dock vidga sina vyer och söker en tjänst som guvernant. När hon får tjänsten träffar hon Mr Rochester, hennes livs kärlek. Han friar och bröllopet närmar sig men då visar det sig att Mr Rochester redan är gift. Janes hjärta krossas och hon vet inte vad hon ska ta sig till så hon rymmer. Men vart ska hon? Och vad händer med Mr Rochester?

Efter att ha läst ut denna, en av de mest klassiska klassikerna, måste jag nog acceptera att jag inte är så mycket för klassiker. Det får helt enkelt vara så! Egentligen kan jag inte riktigt sätta fingret på vad det är som inte passar mig. Språket är förvisso gammaldags men inte svårförståeligt och i grund och botten är det ju som vilken kärlekshistoria som helst. Det kanske är miljön och livet som det var förr som jag tycker är ointressant då. Ja, vem vet.

Ja, jag har egentligen inte så mycket mer att säga om boken mer än att jag är glad att äntligen ha läst den.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Charlotte Brontë
Utgivningsår: 2014
Förlag: Modernista
Utläst: 22 november 2014
Finns hos: Adlibris | CDON | Bokus

Svindlande höjder

20631519Mr Lockwood dyker upp på godset Wuthering Heights i förhoppning om att få hyra ett närliggande gods. På grund av dåligt väder tvingas han dock stanna kvar på Wuthering Heights men under den natten drömmer han bland annat att spöket efter Catherine Earnshaw knackar och ber att få komma in. Detta gör honom nyfiken och när han sedan får hushållerskan Dean att berätta om historien bakom godset uppdagas en mycket tragisk kärlekshistoria.

Jag och klassiker är ju sällan en perfekt matchning men jag har hört så otroligt mycket om den här att jag bara var tvungen att ge den en chans. Jag är glad att jag gjorde det men jag kan inte påstå att den tog mig med storm.

Det som gör mig lite otålig redan från start är att det tar så lång tid innan man faktiskt kommer fram till något. Det känns som om det är samma sak i alla klassiker och att det är därför jag har lite svårt för dem. Jag har dock inte läst allt för många klassiker i livet så jag vill inte döma alla redan på förhand.

Hur som helst, när man väl kommer in i boken blir det bättre. Berättelsen är stark men jag har lite svårt för vissa av karaktärerna. De känns antingen lite falska eller så har jag svårt att känna med dem. På det hela taget är det en helt okej bok men som jag faktiskt hade hoppats skulle varit bättre. Inom kort ska jag ta tag i Jane Eyre, som jag hoppas faller mig bättre i smaken.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Emily Brontë
Utgivningsår: 2014
Förlag: Modernista
Utläst: 7 november 2014
Finns hos: Adlibris | CDON | Bokus

Stolthet och fördom

Jag var på lite klassikerhumör och plockade upp en som de flesta känner igen, Stolthet och fördom. Här nedan följer min recension av boken.

stolthet-och-fordom

Titel: Stolthet och fördom
Författare: Jane Austen
Utgivningsår: 2011
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Finns hos: Adlibris | Bokus | Bokia | CDON

Utläst: 8 oktober 2013

Handling:
Boken handlar om Elizabeth Bennet, den näst äldsta dottern i en familj med fem systrar. Elizabeths föräldrar, särskilt hennes mor, vill gärna att döttrarna ska gifta sig med rika män och få ett gott rykte och en bra framtid men döttrarna är inte lika intresserade. Elizabeths syster Jane förälskar sig i Mr. Bingley och hennes mor gör allt hon kan för att tussa ihop de två men när Bingley plötsligt flyttar till London är hjärtesorgen inte långt borta. Elizabeth tror att det hela beror på hans vän Mr. Darcy, som hon för övrigt ogillat sedan de kom till trakten. En mer högmodig man får man leta efter!

Livet går vidare och Elizabeth blir inbjuden till hennes vänner, herr och fru Collins, som råkar bo granne med Rosings där Lady Catherine bor med sin dotter. Det är givetvis en ära att bli inbjuden till Rosings men Lady Catherine är även moster till Mr. Darcy, något Elizabeth blir varse en dag. Hon tvingas dock att ge upp sina fördomar och inse att hon har haft fel om den unga mannen.

Omdöme:
Till en början tyckte jag faktiskt att den här boken var lite seg. Elizabeth kom inte riktigt fram förrän lite senare och om det skulle vara ett sådant fokus på Jane och Mr. Bingley kunde Austen tagit i lite till för jag kände aldrig riktigt med Jane när Bingley lämnade henne. Det är i alla fall inte alls konstigt att många håller den här romanen som en av de bästa genom tiderna. Jag håller inte riktigt med men jag kommer definitivt att vilja läsa om den och hoppas på att den växer för varje gång.

Det är en hel del karaktärer och platser som ska få sin plats i boken. Jag blev lite förvirrad när det bara stod ”Ms. Bennet” eftersom jag tyckte att det kunde gälla vem som helst av de fem systrarna men längst bak i boken stod några förklaringar och att det endast är äldsta barnet i en familj som blir kallad ”Ms. –/Mr. –”. Jag gillade Elizabeth som karaktär och även Bingleys syster, som vi dock inte får lära känna så bra. Det är en bra sammansättning och jag kan verkligen tänka mig in i miljön de lever i.

Nu ska jag ta tag i att se någon av alla filmer och serier som har gjorts av boken och därefter kanske jag hoppar på ännu en Austen, vi får se!

Mitt betyg: 4/5