Med ont fördrivas av Anna Tell

OBS! VARNING FÖR SPOILERS OM MAN EJ HAR LÄST TIDIGARE DEL I SERIEN!

Amanda Lund har nyligen återvänt till posten som förhandlare och operatör inom Nationella insatsstyrkan efter sin föräldraledighet. Genast dras hon in i förvecklingarna kring ett fall med en försvunnen svensk polis, stationerad i Pristina, Kosovo. Samtidigt kör den före detta polisen Ellen Engwall en bil med okänd last genom Europa. Och i Sverige sörjer en man djupt och eftersträvar hämnd.

Efter att jag hade läst första boken i den här serien kände jag direkt att jag ville läsa mer om Amanda Lund. Jag fick känslan av att hon var en bra karaktär, verklighetstrogen och jag gillar hennes styrka och mod. I den här boken besitter hon samma egenskaper men vi får också se henne mer sårbar i rollen som småbarnsmamma, vilket jag tycker är jättebra och visar på en karaktärsutveckling. Vi presenteras också för en ny karaktär, Ellen Engwall, som jag hoppas att vi kommer att få se mer av. Hon hade nämligen flera egenskaper som gjorde mig nyfiken.

Boken utspelar sig dels i Sverige och dels i Kosovo, vilket är en helt ny miljö för mig. Balkan läser jag väldigt sällan om men det märks att författaren är påläst och har erfarenhet av detta. Eftersom jag själv inte är så insatt i dessa länder blir det ytterligare lite mystik över berättelsen och jag vill bara fortsätta att läsa för att se vad som händer.

Det blir dock lite rörigt en bit in i berättelsen och jag är inte riktigt med på motivet som visar sig i slutändan men spänningen finns där hela tiden, precis som i den förra boken. Jag uppskattade inte den här boken lika mycket som den första i serien men jag ser fram emot att läsa mer av Anna Tell och kan inte låta bli att fundera på vart hennes nästa bok i serien kommer att utspela sig. Den som lever får se.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Anna Tell
Serie: Amanda Lund #2
Utgivningsår: 2019
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utläst: 5 mars 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare del i serien:
Fyra dagar i Kabul (Amanda Lund #1)

Andra som bloggat om boken:
Johannas Deckarhörna | Feministbiblioteket | Hyllan | Enligt O | Mysterierna…

Fyra dagar i Kabul av Anna Tell

Den erfarna förhandlaren Amanda Lund hamnar mitt i hetluften när två svenska diplomater kidnappas i Kabul. I en kamp mot klockan jagar hon svar i en härva av mord, heroin och sex.

Under jakten på kidnapparna upptäcker Amanda att hon inte är ensam om att försöka hitta diplomaterna – och att hon saknar någon att förhandla med. Hemma i Stockholm stundar ett afghanskt statsbesök. Amandas kollega Bill Ekman utreder mordet på en ung man samtidigt som han håller departementen underrättade om Amandas framsteg i Afghanistan. Men varför försöker regeringen mörka kidnappningen? Och varför hör inte kidnapparna av sig? Snart inser Amanda att den svenska ambassadören i Kabul döljer mer än vad hon kunnat ana.

Det här är en av de böcker som har funnits på min att läsa-lista länge. Jag har varit nyfiken på både författaren och huvudkaraktären Amanda Lund så nu kändes det som helt rätt läge att påbörja den här serien.

Boken utspelar sig i Afghanistan, och bara det är relativt nytt för mig. Författaren verkar ha mycket kunskap om landet och målar upp miljöerna på ett bra sätt i berättelsen, vilket självklart är positivt. Det känns trovärdigt och det politiska temat blir spännande att läsa om. Huvudkaraktären Amanda Lund är en stark och modig kvinna utan att behöva stämplas som hjälte, vilket är fallet i många andra böcker, och det blir på något vis befriande. Man kan lätt känna med Amanda och vill såklart bläddra vidare för att se hur det går för henne. Det blandas in lite privatliv i form av André men det är precis lagom för att det inte ska ta över. Bill och Tore, som arbetar tillsammans med Amanda, är även de intressanta och samarbetet över gränserna är spännande att följa.

Boken är överlag lättläst och det gick snabbt att läsa den. Kapitlen är lagom långa och spänningen är på topp, vilket gör att man bara vill fortsätta att läsa. Det kryper lite i kroppen på mig när jag tänker på att det skulle kunna gå till såhär, vem vet liksom. Jag ser fram emot att läsa mer om Amanda Lund.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Anna Tell
Serie: Amanda Lund #1
Utgivningsår: 2017
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utläst: 20 februari 2020
Finns hos: Adlibris | Bokus

Andra som bloggat om boken:
Bokhyllan | Enligt O | Zellys Bokhylla | Ewelinas Bokblogg | Johannas Deckarhörna

Intervju: Anna Tell

Anna Tell har fullt av erfarenheter i sitt bagage, exempelvis polisyrket, och hon har även ett förflutet i Försvarsmakten. Hennes debut, ”Fyra dagar i Kabul”, släpptes 2017 och förra året släpptes uppföljaren, ”Med ont fördrivas”. I dagens fredagsintervju har jag frågat Anna om hur man tar steget att bli författare, hennes tips till andra och hur framtiden ser ut.

Copyright/fotograf: Helén Karlsson

Hur har det gått efter boksläppet i mars och hur har reaktionerna varit på boken?
– ”Med ont fördrivas” är ju den andra delen i serien om Amanda Lund som är förhandlare vid Nationella Insatsstyrkan. Mottagandet av boken har varit gott och det har varit en del fina recensioner. Det som jag gläds mest åt är att uttryck som ”författaren vet vad hon skriver om” och ”författaren har detaljerna på rätt ställe” följer med även för den här boken. Det stärker mig som författare och jag kommer att fortsätta skriva med trovärdighet för läsaren. ”Med ont fördrivas” släpptes i Tyskland i oktober och heter där ”Nächte des Zorns”. Ett produktionsbolag jobbar med boken för att göra en teveserie. DET ger mig hög puls.
– I september gjorde jag en researchresa till Libanon. Under några fartfyllda dygn besökte jag större delen av landet och kan nu skriva min tredje bok och känna trygghet i att jag har varit på alla platser som jag beskriver i boken. Jag vet hur det låter när lokalbefolkningen glider i språket mellan engelska, franska och arabiska i en och samma mening och jag förstår verkligen varför Beirut i alla år har beskrivits som Mellanösterns Paris.

Hur mycket av dig själv kan man se i Amanda Lund?
– Jag inser att det kommer vara naturligt att som läsare dra paralleller till mitt eget liv och undra hur mycket av berättelsen som har sin motsvarighet i mitt eget liv. Men Amanda är en fiktiv karaktär. Huvudkaraktären Amanda rör sig i en mansdominerad miljö inom polisen och till del inom Försvarsmakten. Här finns det en likhet mellan mig och Amanda. Amanda är som person målmedveten och strävar efter att ställa till rätta och bidra till att det goda segrar. Jag vill också bidra genom jobbet till att samhället blir lite bättre.

Du har en bakgrund inom Försvarsmakten och är polis och statsvetare, vad har du haft för nytta av din bakgrund i ditt författarskap?
– I mitt skrivande har det varit framgångsrikt att ”gräva där jag står”, med lite utsvävningar och ta reda på det som jag inte vet. Jag har varit utryckningspolis på Norrmalm precis som den lata polisen Oskar i ”Fyra dagar i Kabul” och jag har arbetat som narkotikapolis i Stockholm och jag vet hur heroin hanteras. Vidare har jag jobbat i längre perioder i Afghanistan och Balkan för Försvarsmaktens räkning, alla dessa spännande jobb och erfarenheter har definitivt inspirerat till mina berättelser.

Med din bakgrund i åtanke, hur tar man steget att bli författare och vad har varit det svåraste i processen?
– Jag tycker högt tempo, jag lever i en jämställd relation med min man, vi delar lika på åtaganden i hemmet och bådas rätt att arbeta och göra karriär. Det har för mig varit en förutsättning. Att skriva en bok kräver engagemang, uthållighet och mod. Det är självutlämnande och det har för mig funnits stunder av självtvivel och hybris om vartannat. Men känslan när jag upplever att idéer kommer till mig eller den där euforiska glädjen som sprids när det blir uppenbart hur cliffhangern ska vara eller hjärnan helt plötsligt har funnit lösningen på ett skrivtekniskt problem. Den är ju oslagbar. En av mina utmaningar är såklart att ständigt hitta tiden till skrivandet eftersom jag har ett annat jobb och skriver på min fritid. Men när det är något man brinner för så är man ju beredd att välja bort annat och det är det som krävs. Steget att bli författare – jaaa – jag skrev och skrev om igen helt enkelt.

Var det självklart att det skulle bli spänningsromaner/deckare eller hur går tankarna kring genre?
– Jag fullkomligt älskade äventyrsberättelser när jag växte upp, men idag kan jag konstatera att den enda orädda kvinnliga karaktären i mina serietidningar var sexobjektet Modesty Blaise. Kanske var det avsaknaden av rediga, självgående kvinnor i min ungdomsläsning som gjorde att jag skapade Amanda Lund. För mig var det självklart att skriva spänningsromaner och att huvudkaraktären skulle vara en erfaren, modig kvinna med skinn på näsan.

Hur ser framtiden ut, blir det mer av Amanda Lund?
– Sedan den andra boken kom ut har jag skrivit på den tredje boken som just nu har arbetsnamnet ”Norr om Beirut”, vilket ger en hint om var i världen delar av boken kommer att utspela sig. Planerat boksläpp är om ett år ungefär.

Vad kan du ge för tips till andra som skriver?
– Att våga låta andra läsa texten efterhand man skriver. Det kan ge en känsla om manuset håller kvalité, men kan också vara god hjälp för att få inspiration att skriva vidare. Att vänta på att skriv-kreativitet ska infinna sig har jag aldrig trott på. Jag förordar skrivdisciplin och tid vid datorn för väg till framgång. Jag försöker tänka i scener och att varje kapitel är en sådan scen. Jag skriver i kronologisk ordning och försöker att inte lämna ett kapitel förrän jag upplever att det är klart. Skriver lite varje kväll för att inte tappa fokus och behöva lägga tid på att re-cap. Jag vill gärna göra ett skelett med bokens handling som kläs med lite ”kött”, ju mer nedbrutet detta är desto bättre och mer strukturerat blir skrivarbetet. Men det viktigaste är nog att hämta inspiration från andra, men vara lyhörd för vad som är gynnsamt för just din skrivprocess. Så som jag har beskrivit vad som fungerar för mig kan ju vara raka motsatsen för någon annan.