En smakebit på søndag – Den tredje rösten

Den norska bokbloggaren “Betraktninger” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag läser just nu bland annat Den tredje rösten av Cilla och Rolf Börjlind – tredje delen i serien om Stilton och Rönning.

Handling:
När Abbas el Fassi en dag slår upp tidningen får han en chock. Utanför hans gamla hemstad Marseille har Samira, en blind kvinna som han en gång haft en omstörtande kärleksaffär med, hittats styckad. De träffades på en cirkus: han skulle bli knivkastare, hon var target girl. Abbas har aldrig kunnat glömma henne. Nu måste han åka till Marseille igen för att ta reda på vad som hänt. Men för att kunna göra det måste han ta hjälp av sin gamle beskyddare, den före detta polisen Tom Stilton.

Samtidigt hittas tulltjänstemannen Bengt Sahlman hängd i sitt hem i Rotebro. Polisen konstaterar snart att det rör sig om ett fingerat självmord och sätter dådet i samband med ett parti droger som tullen beslagtagit. Utredningen hamnar hos Mette Olsäter som ingår i ledningsgruppen för en internationell operation mot illegal droghandel på nätet.

Den unga polisen Olivia Rönning kommer i kontakt med mordet på Sahlman, men följer andra spår än huvudutredningen. Spår som leder henne in i riskkapitalismens cyniska värld. Hon upptäcker att motivet till mordet finns att hitta i kretsar som tjänar grova pengar på att mjölka det svenska välfärdssystemet.

Men hennes spår korsas av trådar från Stilton och Abbas el Fassis privata undersökning i Marseille. Stilton och Rönning inser att mordgåtorna hänger ihop och börjar samarbeta för att lösa dem.

Båda var tysta under hela bilfärden ut. Stilton för att han behövde lite startsträcka på morgonen innan han blev hyfsat social, Abbas för att han inte var där. Han var inne i sig själv och hämtade kraft för det han skulle uppleva därute. I Callelongue. Området där Samiras styckade kropp hittades. På vägen dit passerade de en travbana i utkanten av en stor park. Abbas nickade ut genom bilfönstret.
– Där brukade Cirque Gruss ha sitt tält.
– Där travbanan ligger?
– Ja. Den fanns inte då.
Det var ett tonlöst konstaterande. Allt förändras. Taxin släppte av dem i utkanten av strövområdet och chauffören undrade hur de skulle ta sig tillbaka?
– Hämta oss om en timme, sa Abbas.

Skendöda av Louise Boije af Gennäs

OBS! Varning för spoilers om man ej har läst tidigare del i serien.

Sara har bestämt sig för att återvända till Stockholm från Örebro, trots de märkliga och traumatiska händelser som präglat hennes första höst i huvudstaden. Mer på sin vakt än någonsin byter hon till ett jobb inom konsultbranschen och flyttar till en ny stadsdel i hopp om att de ansiktslösa förföljarna ska lämna henne i fred.

Men den mardrömslika utpressningen tar snart vid där den slutade. Omgiven av finansvärldens korruption och maktspel måste Sara ställa sig frågan: finns det överhuvudtaget någon hon kan lita på?

Ni vet när man läser en bok som ger en så mycket känslor att man inte riktigt vet vad man ska göra? Ibland vill man kasta boken i väggen, ibland vill man svära åt den och ibland är det bara alldeles för sorgligt. Den här boken är ett typexempel på just det. Författaren har med andra ord lyckats i min mening.

Vår huvudkaraktär, Sara, var ju med om en hel del skit i första boken men här kulminerar det verkligen. Varningarna blir allt skarpare, råare och det skrämmer mig något otroligt hur mycket makt de här personerna har. Ibland lyckas de med väldigt enkla medel skrämma skiten ur henne och ibland är det som att de är hur många som helst, överallt och hela tiden. De kryper liksom en in på skinnet lika mycket som de gör på Sara och man kan inte annat än känna medlidande. Och det är här jag blir förbannad för dessa människor skyr inga medel! Jag förstår hennes tvivel om vem som är på hennes sida och ej, förstår hennes oro över familjen och andra.

I första boken irriterade jag mig en hel del på snacket om Saras militära bakgrund och det förekommer även här men jag tycker att det har blivit lite mer nedtonad. Kanske har författaren tagit åt sig av kritiken, kanske har det blivit så av en slump. Kanske väljer jag att helt lägga det åt sidan och hänge mig åt den rafflande historien?

Jag blir så imponerad över att författaren har lyckats skapa en sådan stämning, en sådan historia som letar sig in i ens kropp och inte riktigt vill släppa taget. Skendöda är en bladvändare av rang och jag kan inte sluta förrän den är färdigläst. Men nu då? Nu får jag vänta i flera månader på upplösningen! Hur ska detta gå?

Tack till Bookmark Förlag för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 5/5

Författare: Louise Boije af Gennäs
Serie: Motståndstrilogin #2
Utgivningsår: 2018
Förlag: Bookmark Förlag
Utläst: 21 september 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare lästa böcker av författaren:
– Blodlokan (Motståndstrilogin #1)

Is av Jakob Mjöbring

När Katja Lyss rings ut en iskall söndag i december för att undersöka ett upphittat finger i ett sommarstugeområde utanför Umeå tar en svindlande historia sin början. Fyndet blir startskottet för spektakulära attacker och en medveten smutskastning mot hela poliskåren. Nya avhuggna fingrar lämnas som ledtrådar, men Katja och hennes kollegor är hela tiden steget efter. 

Samtidigt förbereder sig Umeå för avslutningen på det omdiskuterade Kulturhuvudstadsåret, men vad är egentligen motivet och hänger allt ihop? Är Katja personligen en pjäs i ett gigantiskt spel eller råkar hon bara vara en livsfarligt ambitiös polis på helt fel plats?

Nu har jag läst de tre första böckerna i den här serien på ganska kort tid. Om det är bra eller dåligt vet jag ej men det har kanske blivit lite, lite mycket Katja Lyss. I den här boken är hon dock lite mer nedtonad och agerar mer som man förväntar sig av en polis. Överlag gillar jag ju Katja och tycker att hon är en tuff och cool karaktär men hon balanserar ofta på gränsen till verkligheten.

Handlingen i Is ska utspela sig före de andra böcker, vilket gör mig lite förvirrad. Vi får läsa mer om Vincent och Katjas relation och livet hon hade innan hon bestämde sig för att bli polis. Jag får också svar på en del frågor som uppkommit när jag läst de andra böcker, vilket är bra. Det blir liksom lite som att knyta ihop säcken och det kanske var det som var meningen?

Kort sagt skulle jag vilja säga att det är en bra bok, precis som de andra i serien. Mjöbrings starkaste kort är miljöbeskrivningarna enligt mig och trots att jag precis läst om råa, kalla mord, våldtäkter och grovt våld mot poliser vill jag bara åka dit och se mig omkring. Jag hoppas det kommer fler böcker i serien för de kommer jag i så fall att läsa!

Tack till författaren för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Jakob Mjöbring
Serie: Katja Lyss #3
Utgivningsår: 2017
Förlag: Mjöbrings Skriv & Prat
Utläst: 8 mars 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Snö av Jakob Mjöbring

Katja Lyss är polis och före detta professionell friåkare med en specialtjänst inom NOAx som hanterar brott med internationella förgreningar. Hennes skidsemester i Kittelfjäll strax innan jul avbryts av ett vedervärdigt dubbelmord i en renvaktarstuga långt ut i den väglösa och förstummande vackra Västerbottniska fjällvärlden. Samtidigt som snön vräker ner och sakta men säkert suddar ut alla spår ger sig Katja ut på en jakt som tar henne från Kittelfjäll till Paris och tillbaka ut i de branta och vita vidderna. Katja försöker tyda spåren i snön som pekar såväl bakåt mot forntiden som in bakom kulisserna i dagens digitala värld, styrd av enorma datamängder och trångsynta algoritmer. I alla tidevarv verkar sökandet efter mer information vara det väsentliga, men frågan är om någon längre vet vad som är korrekt information?

Även den här boken är spännande och går snabbt att läsa. Vi får återigen följa med till iskylan, snömängderna och det karga landskapet i Norrland. Just miljöer och beskrivningar är något som Mjöbring är riktigt bra på. Även om det verkar både galet mörkt och ruggigt kallt blir jag allt mer sugen på att åka uppåt i landet och uppleva dessa miljöer.

Katja Lyss har här fått någon slags hjältestämpel efter händelserna i den senaste boken och ja, vem gillar inte tuffa kvinnor på väg uppåt i karriären? Det blir dock lite för mycket här. Hon beter sig väldigt naivt, stampar på vakter för att komma undan och springer sedan. Det är många händelser i boken som känns lite väl orealistiska och det är också där boken tappar lite enligt mig. Katja försätter sig i väldigt märkliga situationer tack vare att hon aldrig, jag menar aldrig, tänker efter före. Vissa poliser kanske fungerar så men hon måste väl ha fått ett specialuppdrag av en anledning, eller?

Lite roligt med en släng av Frankrike i boken också! Pierre fastnade jag för nästan direkt.

Tredje boken ligger här hemma och väntar så jag gissar att den kommer att bli läst inom kort. Den ska dock utspela sig före de andra två så det blir nog intressant. Vi kanske får veta lite mer om Katjas bakgrund.

Mitt betyg: 3/5

Författare: Jakob Mjöbring
Serie: Katja Lyss #2
Utgivningsår: 2018
Förlag: Lind & Co
Utläst: 27 februari 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Köld av Jakob Mjöbring

Ett brutalt mord i den internationellt präglade biltestarmiljön i det lilla samhället Arjeplog är startskottet för polisen Katja Lyss från specialenheten NOAx som tvingas försöka hantera både extrem kyla och oförklarlig ondska. Katja märker så småningom också att alla genomgripande förändringar av medielandskapet gör att såväl polisarbete som brottslighet tar sig nya uttryck och gör tjänstemännen i uniform till mer eller mindre ofrivilliga medaktörer i det nya mediesamhället.

Efter att jag hade fått hem bok två och tre i den här serien bestämde jag mig för att lyssna på första delen via Storytel. Jag visste egentligen inte mer om den än att det var en deckare som utspelade sig i kalla Norrland och att det hade något att göra med biltestning. Men som vanligt går jag in i böcker utan att veta särskilt mycket och ofta blir det då ganska bra.

Jag tror bara att jag har läst en serie böcker som utspelar sig i Norrland (Åsa Larssons) och egentligen är det väl de perfekta miljöerna. Speciellt för kriminalromaner kan jag tycka. Det är något med den råa kylan, snödrivorna, ensamheten och de långa avstånden som lockar mig. På något vis blir det liksom än mer intressant och i den här boken tycker jag att Mjöbring har lyckats fånga den känslan.

Katja Lyss är också en karaktär som liksom växer på mig. Jag får veta mer om hennes bakgrund, hur hon hamnade där hon är idag men som så ofta annars när det gäller starka, kvinnliga karaktärer så utmålas hon som svår på något vis. Kan man inte bara vara stark, cool och kaxig? Måste det alltid vara en tuff barndom eller familjekris eller liknande? Men jo, hon växer på mig. Samtidigt irriterar hon mig stundtals när hon hoppar in vind för våg, utan någon som helst baktanke verkar det som. På köpet blir hon ju också skadad.

I det stora hela är det en bra och spännande bok. Jag ser fram emot att få läsa fortsättningen!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Jakob Mjöbring
Uppläsare: Callin Öhrvall Delmar
Serie: Katja Lyss #1
Utgivningsår: 2016
Förlag: Lind & Co
Utläst: 21 februari 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Annabelle av Lina Bengtsdotter

En varm sommarnatt försvinner sjuttonåriga Annabelle från det lilla samhället Gullspång, på gränsen mellan Västergötland och Värmland. Hennes föräldrar är utom sig av oro, lokalpolisen står handfallen och Missing People letar förgäves.

Kriminalinspektör Charlie Lager skickas dit tillsammans med sin kollega. Hon är utredare vid Nationella operativa avdelningen, en skicklig polis som i arbetet funnit de rutiner som hennes kaotiska inre behöver. Hon värjer sig, vill inte åka, men gör till slut som alltid: följer order. Det blir en resa bakåt i tiden. Hon tvingas återvända till platsen hon lämnade när hon var fjorton, ett förflutet och en barndom som hon gjort sitt bästa för att fly från. Väl där väcks minnena till liv. Av att växa upp där valmöjligheterna är få och drömmen om att ge sig av stark. Av mamman, som var allt det som Charlie är rädd för att bli, alkoholiserad och sjuk.

Medan hon försöker få fram sanningen om vem Annabelle var och vad som hänt henne, gör Charlie skrämmande upptäckter om sin bakgrund. Och hon tvingas möta sitt värsta minne: den gången hon lät en annan människa dö.

Den här boken har ju varit en riktig snackis och dessutom vann den årets deckardebut i Crimetime Specsavers Award 2017. När jag gick förbi den på bokmässan förra året kunde jag därför inte låta bli att köpa den. Det slutade dock med att jag lyssnade på den som ljudbok i stället. Det var enklare just för stunden och jag gillar verkligen Mirja Turestedt som uppläsare.

Till att börja med är boken fylld av olika känslor. Det är både kärlek, ångest, vänskap, svek och misstro. Som läsare förstår man också att det är mycket som ligger under ytan i lilla Gullspång, precis som i andra liknande samhällen eller småstäder. Invånarna håller varandra om ryggen, det är hemligheter här och hemligheter där och man vet egentligen inte hur man ska tacklas med det hela. Till viss del känner jag igen mig eftersom jag själv är uppväxt i ett ännu mindre samhälle och inte ville annat än därifrån, så fort studenten var avklarad.

Vår huvudperson, Charlie Lager, kommer själv från detta lilla samhälle och har gjort allt för att komma därifrån. Hon har skaffat sig en utbildning, ett jobb hon är riktigt bra på och en vardag som fungerar för henne. Så fort hon sätter sin fot i Gullspång igen kommer minnena dock tillbaks men hon står fast vid att stanna, för att hjälpa till att hitta Annabelle. Hon tvingas dock möta sina demoner, och gamla bekanta.

Själva mordgåtan nystas upp steg för steg. Vi får inte delta i så mycket polisarbete, utan det handlar egentligen mer om vad som hänt tidigare – när Charlie varit en del av Gullspång. Det är mycket historia men också mycket relationer, som jag skrev tidigare.

Annabelle är en snabbläst och spännande bok som jag kan rekommendera till andra deckarläsare där ute.

Mitt betyg: 4/5

Författare: Lina Bengtsdotter
Uppläsare: Mirja Turestedt
Utgivningsår: 2017
Förlag: Bonnier Audio
Lyssnat färdigt: 23 januari 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Vit syren av Cecilia Sahlström

Försommaridyllen spricker när en ung tjej hittas brutalt misshandlad i Lunds stadspark. Gärningspersonens tillvägagångssätt verkar ha symbolisk betydelse och i offrets hand vilar en kvist av en sällsynt vit syren.

Kommissarie Sara Vallén vid våldsroteln i Lund blir tilldelad fallet, men hennes utsikter att vara en del av lösningen försvinner snabbt när hennes son blir huvudmisstänkt. Trots att hon är berövad sina befogenheter känner hon sig tvungen att lösa fallet. Hon måste rädda Johannes. Hennes son skulle aldrig göra någonting sådant. Aldrig.

Ni vet när man hittar ett sånt där fint och lockande bokomslag och man verkligen hoppas att även själva boken är bra? Så var det här! En medryckande, känslosam historia med ett riktigt läskigt och grovt brott i fokus.

Jag gillade Sara Vallén, och jag gillade samarbetet mellan henne och hennes kollegor. Som alltid i den här typen av böcker finns någon som står ut, som ska vara lite vresig och bitter, och så även här. Det blir lite tjatigt i ärlighetens namn men som tur var upptog det inte någon större del av boken. Det var i alla fall intressant att följa teamets väg till gärningsmannen och allt som uppstod där emellan.

Om man vill ha lite nytt, fräscht i den svenska deckardjungeln tycker jag absolut att man ska prova Cecilia Sahlström. Vad jag har förstått ska det bli till en serie så jag ser fram emot andra delen redan nu!

Tack till Bokfabriken för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Cecilia Sahlström
Serie: Sara Vallén #1
Utgivningsår: 2017
Förlag: Bokfabriken
Läst färdigt: 9 januari 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus