Slutet av Mats Strandberg

Du är sjutton år gammal. Det är sommar och världen ser ut precis som vanligt. Men du vet vad som är på väg. Om en månad är vi alla borta.
Vad vill du göra den sista tiden? Vem vill du vara med när allt tar slut? Hur känns det att veta exakt vilket klockslag du ska dö? Och vad spelar ett liv mer eller mindre för roll?

Jag har läst flera av Mats Strandbergs böcker tidigare och gillar verkligen hans sätt att skriva. Att läsa Slutet var för mig en självklarhet så gissa hur glad jag blev när ett recensionsexemplar damp ner i brevlådan? Efter att ha sett den på bokmässan och suktat efter den så kände jag verkligen ”ÄNTLIGEN!”.

I boken får vi möta Simon och Lucinda som kommer att bli våra huvudkaraktärer. Ur varsitt perspektiv berättar de som livet efter att de fått veta att jorden ska gå under. Hur lever man och tar tillvara på de sista dagarna på jorden? Vad är egentligen viktigt och vad kan man helt enkelt strunta i? Simon är från början en del av ett stort gäng men i samband med en händelse drar hans ”vänner” sig ifrån honom. Precis när han behöver dem som mest. Lucinda har sedan länge dragit sig undan från omvärlden på grund av sjukdom men så träffas hon och Simon av en slump. Samtidigt som det pågår vilt festande runt om i världen funderar lika många på meningen med livet och varför just de drabbas av det här ödet.

Karaktärerna är trovärdiga och intressanta att läsa om. Alla människor reagerar olika i olika situationer och det märks så tydligt i den här berättelsen. Den väcker mycket tankar som sitter kvar länge efter att man avslutat boken. Självklart tänker man på hur man själv har det och i vilken situation man skulle hamna. Att aldrig få se ens barn växa upp, aldrig få några barnbarn, aldrig bli gammal och få sitta och berätta historier om ens barndom och så vidare. Bara invänta en stor komet som släcker hela verksamheten. Dessutom går tankarna såklart åt miljön och hur mycket vi egentligen kan påverka för att bevara vår jord.

Detta är en bok som kan läsas såväl av ungdomar som av vuxna. Mats Strandbergs berättande och fantasi gör att den här boken sticker ut ganska grovt i höstutgivningen och det är absolut en bok alla borde läsa. Det kommer att komma frågor, funderingar och kanske även svar längs vägen när du läser men jag tror bara att det är bra. Ta dig en stund och fundera över livet, betydelsen och meningen med det. Tacka sedan Mats Strandberg!

Tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Mats Strandberg
Utgivningsår: 2018
Förlag: Rabén & Sjögren
Utläst: 27 oktober 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Tidigare lästa böcker av författaren:
Cirkeln (med Sara Bergmark Elfgren, Engelsfors #1) 
Eld (med Sara Bergmark Elfgren, Engelsfors #2)
Nyckeln (med Sara Bergmark Elfgren, Engelsfors #3)
Färjan
Monstret i natten (Monstret i natten #1)

Annonser

Monstret i natten av Mats Strandberg

Jag blev ett monster på min nionde födelsedag. Fast jag förstod det inte just då.

Dagen då Frank Steen fyller nio år händer något som förändrar hans liv. Grannen Alice hund Uffe blir så uppspelt att han råkar bita Frank i handen, och snart börjar Frank drömma mystiska drömmar. I drömmen är han täckt av lurvig päls och springer i skogen på fyra ben. Det enda han vill är att bli klappad, kliad mellan öronen och gosad med. Men varför blir alla så rädda?

Serien om monstret Frank riktar sig till barn mellan 6 och 9 år, men kan uppskattas lika väl av yngre som av äldre. Jag är ju en ganska bra bit äldre men inte gjorde det mig något. Jag njöt ändå av den här härliga berättelsen och skulle gärna läsa mer om Frank.

Man skulle kunna tro att det här är en typ av skräck men nej, så är inte fallet. Den är stundtals lite småryslig men mest mysig, intressant och tänkvärd. Utanförskap, olika utseenden och fördomar är bara några av de ämnen som tas upp i boken och som dessutom kan vara intressanta att diskutera med barnen, beroende på ålder då såklart.

Ja, överlag är det alltså en riktigt bra bok och jag ser fram emot att läsa mer om monstret Frank!

Mitt betyg: 4/5

Författare: Mats Strandberg
Illustratör: Sofia Falkenhem
Utgivningsår: 2016
Förlag: Rabén & Sjögren
Läst färdigt: 10 mars 2018
Finns hos: Adlibris | Bokus

Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

nyckeln-strandberg_mats-23664530-4188085428-frntlDet har gått drygt en månad sedan tragedin i Engelsfors gymnasiums gympasal. De utvalda får ingen tid att återhämta sig innan deras värld vänds upp och ner igen. Frågor besvaras. Hemligheter avslöjas. Lojaliteter prövas. Tiden håller på att rinna ut och till slut kan De utvalda bara vara säkra på en sak: Allt kommer att förändras.

Jag har absolut ingen aning om varför det har tagit sån tid att få den här boken läst. Kanske är det på grund av tjockleken? Kanske beror det på att jag egentligen inte vill ha ett slut på Engelsforstrilogin? Jag vet inte. Jag förbokade den inför släppet hösten 2013 och sedan dess har den stått i hyllan. GALET! Nu inför påsk kom den dock fram och jag ska försöka sätta mina tankar om den på pränt.

En bit in i den här boken insåg jag att det förmodligen hade varit en fördel att läsa om del ett och två men jag ansåg mig inte ha tid med detta så jag fortsatte och det gick faktiskt bra. Vissa delar kom jag inte ihåg så tydligt men jag tyckte ändå att författarna hade gjort ett bra jobb med återberättandet, utan att det skulle bli tjatigt. Jag gav de två första böckerna 4 av 5 och mina förväntningar var därför ganska höga.

Det jag tyckte om med boken var självklart det vanliga; karaktärerna, miljöerna och spänningen. Vad gäller karaktärerna så har ju några försvunnit och andra dykt upp men det är fortfarande en bra mix enligt mig. Som läsare får man här följa med i grottor, i skolan där allt händer och en stor del av boken utspelar sig på den mystiska herrgården. Tidigare har jag även gillat magin, alla element och allt nytt som kommer kring detta men det hände något här.

Jag vet inte om det är jag som har tappat ”gnistan” eftersom det var så länge sedan jag läste bok två i den här trilogin. Det kan också vara så att eftersom jag såg filmatiseringen av ”Cirkeln” i höstas så har den förstört en hel del för mig. Jag tyckte nämligen att den var dålig och framställde alla magiska element som rena skämtet. Det kanske fick mig att se på saken på ett annorlunda sätt. Vad vet jag. Hur som helst så är det inte lika fascinerande för mig längre och eftersom det är en stor del av boken blev det inte det slut på trilogin som jag hade hoppats på.

Sammanfattningsvis har det varit en bra trilogi och jag hoppas jag kommer ta mig tid att läsa om den i framtiden!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Serie: Engelsfors #3
Utgivningsår: 2013
Förlag: Rabén & Sjögren
Utläst: 29 mars 2016
Finns hos: Adlibris | Bokus | CDON

Tidigare böcker i serien:
Cirkeln (Engelsfors #1)
Eld (Engelsfors #2)

En smakebit på søndag – Nyckeln

smakebit

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag läser just nu bland annat Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.

Handling:
Det har gått drygt en månad sedan tragedin i Engelsfors gymnasiums gympasal. De utvalda får ingen tid att återhämta sig innan deras värld vänds upp och ner igen. Frågor besvaras. Hemligheter avslöjas. Lojaliteter prövas. Tiden håller på att rinna ut och till slut kan De utvalda bara vara säkra på en sak: Allt kommer att förändras.

nyckeln-strandberg_mats-23664530-4188085428-frntl”Gå härifrån.”
Han ser på henne. Och hon vet att hon verkligen har förlorat honom. Hon går mot trappan. Rickard säger något, men hon hör inte vad, hon bara fortsätter förbi honom. När hon öppnar dörren till köket möts hon av Vickys flin.
”Vi började just undra varför Gustaf aldrig kom upp från källaren”, säger hon retsamt, men hennes leende falnar snabbt. ”Har det hänt nåt?”
Minoo svarar inte.
Vägen hem från Gustaf har aldrig känts så lång. Gatorna verkar töjas ut framför henne.
När hon är halvvägs stannar hon vid vägkanten och kräks i en syrenbuske.
Efteråt känns det inte bättre.

Färjan

frjan-strandberg_mats-33226912-frntlI kväll ska 1 200 förväntansfulla passagerare åka på en kryssning mellan Sverige och Finland. Men det finns något ondskefullt ombord på den här resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Det finns inget sätt att kontakta land. Och du vet inte vem du kan lita på.

Jag har varit väldigt nyfiken på den här boken sedan den släpptes men när jag började läsa blev jag faktiskt lite skeptisk till om jag skulle gilla den. Jag tycker det är lätt att det blir löjligt när det handlar om övernaturliga saker och även om det var på gränsen här gillade jag faktiskt boken i slutändan och hade svårt att släppa den.

Huvudkaraktärerna var verkligen olika och jag kan tänka mig att det är många som känner igen sig i dem. De drar också in oss i något så mycket mer än en hemsk historia ute på havet. Det är familjeförhållanden, kärlek och ensamhet exempelvis. Man lär känna dem, man följer dem och man vill att det ska gå bra för dem såklart.

När det kommer till skräcken var detta inget som ”bet på mig”. Jag får inte den känslan, även om det är hemskt det som händer på båten. Detta är ju dock något som är olika från person till person.

Jag tycker dock överlag att storyn är bra och att boken är spännande. De sista kapitlen kunde jag som sagt inte släppa boken och jag gillar Mats skrivande och stil. En helt klart läsvärd bok!

Mitt betyg: 3/5

Författare: Mats Strandberg
Utgivningsår: 2015
Förlag: Norstedts
Utläst: 4 december 2015
Finns hos: Adlibris | Bokus

En smakebit på søndag – Färjan

smakebit

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Just nu läser jag bland annat Färjan av Mats Strandberg.

Handling:
I kväll ska 1 200 förväntansfulla passagerare åka på en kryssning mellan Sverige och Finland. Men det finns något ondskefullt ombord på den här resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Det finns inget sätt att kontakta land. Och du vet inte vem du kan lita på.

frjan-strandberg_mats-33226912-frntlGöran kommer skyndande genom gången. Han tar henne under armen, hur naturligt som helst. Leder henne mot bufférestaurangen. Hon kastar en sista blick in på McCharisma. Kvinnan tittar ner i bordet. Håret skymmer hennes ansikte. Nu ser Marianne bara en lite sorglig figur. Ensam. Inte helt olik henne själv.
Görans vänner står utanför Charisma Buffet och väntar. Mannen vid den lilla pulpeten innanför glasdörrarna ler opersonligt mot dem, visar på en stencilerad karta över matsalen var deras bord står.
”Är du hungrig?” säger Göran när de fortsätter in.
Ljudväggen av röster och bestickslammer är nästan överväldigande, som om hon skulle kunna lösas upp i atomer och försvinna i den. Hon inser att hon måste svara något på Görans fråga. Lukten av varm mat fyller hennes näsa. Hon nickar. Och sedan ser hon bufféborden. De långa raderna av maträtter.
”Men dra på trissor”, hör hon sig själv säga. ”Var ska man ens börja?”
Göran skrattar, verkar glad över hennes häpnad. Hon ser på honom och får en vansinnig känsla av att hon kanske kommer att älska honom när de går i land igen.

 

Författarintervju: Mats Strandberg

Det är återigen fredag och dags för en ny författarintervju. Här nedan får ni möta Mats Strandberg som är aktuell med skräckromanen Färjan.

strandberg_mats_25

Foto: Henric Lindsten

Du har nyligen kommit ut med boken Färjan. Kan du berätta lite kort om den?
– Det är en skräckroman som utspelar sig på en Finlandsfärja. En plats, tolv timmar. Vi får följa ett antal olika karaktärer, både bland passagerare och personal. Just den här kryssningen har något ondskefullt stigit ombord, och mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden … Om Engelsfors var mitt och Saras kärleksbrev till Buffy så är Färjan mitt kärleksbrev till Stephen King.

Hur har processen sett ut från idé till färdig bok?
– Jag kom på idén när jag var på en 40-årsskiva ombord på en färja. Idén kändes så självklar när den kom. Jag förstod inte varför ingen gjort det förut – inte ens en av alla våra deckare utspelar sig ju på en färja, fast det är den perfekta miljön!
Jag och Sara var mitt i slutarbetet med Nyckeln, och när den var skickad till tryckeriet började jag så smått med research. Det var svårt till en början att hitta vägar in men när jag väl lyckats var det sjukt spännande att få titta in bakom kulisserna på den här miljön. Jag började skriva i början av 2014, och boken var färdigredigerad ett par veckor efter midsommar. Redigerandet brukar ta längre tid än själva skrivandet. Jag har levt dygnet runt med den här boken, haha.

Vad har du fått för bemötande än så länge och hur tacklar du eventuell negativ kritik?
– Än så länge har det varit helt fantastiskt! Jag är så glad! Både folk som älskar skräck och som aldrig läst skräck förut har hört av sig på sociala media. Det är särskilt kul att många gillar karaktären Lo, en tolvårig tjej som har ett väldigt speciellt sätt att prata på, och skriver till mig med ”hennes språk”.
– Om jag skulle få negativ kritik vore det förstås jobbigt – hur jobbigt beror nog på min egen dagsform. Men faktum är att jag är så otroligt stolt över den här boken. Jag har jobbat svinhårt med den, för att göra den så absolut bra som jag förmår att göra den. Det är egentligen det enda jag kan kontrollera.

Om man, som jag, har läst och tyckt om böckerna om Engelsfors men samtidigt läser lika mycket ungdomsböcker som vuxenböcker. Vad kan man då förvänta sig av den här nya boken? Finns det några likheter?
– Självklart är det skillnad på fantasy och skräck, men för mig kändes det inte så stor skillnad på sättet jag närmade mig historierna – det handlar i första hand om karaktärerna. Det är de och deras relationer som är viktigast. Av Engelsfors – och av Sara förstås – lärde jag mig också hur roligt det är att blanda det socialrealistiska och det övernaturliga.

Hur ser dina planer ut framöver? Skriver du på något nytt?
– Jag skriver just nu på en trilogi barnböcker för åldrarna 6-9 år, som också handlar om monster. Men det är förstås en helt annan sorts monster än på Färjan, haha. Serietecknaren Sofia Falkenhem gör illustrationerna, och vi har ett urfint samarbete. Och så förbereder jag nästa skräckroman. Plus lite mer projekt som jag inte kan berätta om nu. Jag önskar att jag kunde klona mig, för allt är så kul.